Min duktiga Gaija!
| Jag är så in i norden stolt över min lilla tjej! Ännu en gång har hon visat framtassarna! Av nio tävliande i lkl 3 så placerade vi oss på första plats. Och vi fick 270.5 poäng! Ändå strulade hon lite här och där.. Men roligt hade vi! Sittande i grupp: 10 Platsliggande: 10 Frittfölj: 8 Ngt trång, s, s s sn, piper Sättande: 10 Snyggt! Inkallande m. ställ och lägg: 7 Sen i stå, nosar Sändande med platsläggande och inkallande: 8.5 nosar, sniffar snö. Apport m. hopp över hinder: 8.5 Lätt tugg Apportering av metallföremål: 7.5 -tempo, ingång -avslut opos. Vittringsprov och apportering: 7 tugg Fjärrdirigering: 9.5 -tempo ligg Nu ska vi bara finslipa på dom sista poängen upp till tior. Och sen blir det tävling i trean nu i februari. Samtidigt kommer ajg att köra in de nya moenten i eliten och sen är vi klara för elittävlingarna! Hurra! Jag ahde inte tänkt tävla mer i trean.. men eftersom att vi har Lp1 och Lp2... Så varför strunta i Lp3 när vi bara behöver ett förstapris till? Domaren gav berömm åt oss också. han tyckte vi hade gått fram massor sen tävlingen i höstas i luleå. fast vi har ju inte tränat mycket. det har ju varit mycket valpbus och sånt.. Och brinnande bilar och sjuka barn och en massa annat krafs. Jag kan ialla fall känna mig nöjd med dagens insats. Fast det blev nog allt lite busigt i snön... ;O) |
Tävling i morgon och jag är INTE taggad!
| I morgon är det tävling. Massor med tävling på PBK! Närmare bestämt över 120 tävlande... Och vilket slit det varit att få ihop folk! Alla ska ju liksom tävla... Eller så är dom borta. Eller så ska dom vara domare eller ngt annat... Men nu verkar det som om vi är på den säkra sidan. bara nu någon blir sjuk så... Då blir det kris! Idag var vi ut till klubben. Jag hade inte tänkt träna men jag kände att Gaija behövde en liten uppfräschning av rutan. Hon har ju fått för sig så konstiga saker ang. rutan. Jag la ut tre rutor på olika platser och skickade henne från olika håll. Gaija var salig.. Massor med rutor att springa till! Och rätt sprang hon! Så nu känner jag att det kanske kan funka... Om inte jag nu virrar till det? Sen var det fjärren... Och den är katastrof fortfarande! Annars så är Gaija pigg och glad. Och det verkar som att löpet ligger fortfarande en tid frammåt. Säkert lagomt till jul. Typiskt. Näpp! Nu ska jag gå och få mig min skönhetssömn. Gaija sover redan. Hon är kvällstrött och morgontrött. Lyllos hon. hon kliver inte upp föränn hon vill. Håll tummarna för oss i morgon. Vi lär behöva det... Vi har ju knappt tränat ngt alls... |
Sovande ben...
Gaijas ben sover inte... Men hon sover med ett ben i munnen. Rätt gulligt. Hon vill nog ha kvar sitt älskade ben så inte lillasyster får tag i det. Som alla som har småsyskon vet så får man ju aldrig ha ngt ifred... |
Att arbeta på egen hand.
Da´gens middag blev lasange. Jag totalmisslyckades med köttfärssåsen här om dagen. Den blev jättehet! Ingen i familjen klarade av att äta den, Så jag kom på att jag kan göra lasange av den ch spä på nera köttärs som är okryddad, Sagt och gjort så ordnade jag det till middag i dag. Det blev en stoooor form med lasange! Härligt!
Problemet var bara att jag är nere i ett skov just nu.Jag har fått ännu mera ont än vanligt och nu går jag på tramadol igen. BLÄ! Så när jag började göra i ordning maten så tog jag mig en tablett. Och givetvis så fick jag biverkningar. <jag blev lullig i huvudet. Så när jag skulle sätta in denna enorma lasange i ugnen så fick jag för mig att man kan faktiskt ta ut gallret som alltid är i vägen! Sagt och gjort så tog jag ett stadigt tag i gallret som var inne i ugnen. Med bara handen! Gallret var ju bara si så där 225 grader varmt...
Jippi!!!! tummen, pekfingret, långfingret och ringfingret har numera några rejäla blåsor, Jag stod i säkert fem tio min med handen under rinnande kallvatten. Sen hade jag den stora turen att ha hemma brännskade jel med kompress. Huvva vad skönt det är.... Hahaha! Eller... Tur ialla fall att det var vänster tass...
Jag menar hand. och att jag redan är lite hög på smärtstillande mediciner.
Jag har ett nytt ordspråk. När jag har otur så har jag tur. ;O)
Så nu går det jäääättesakta att skriva i bloggen... Men tydligen stavar jag betydligt bättre nu när det går sakta.
Ikväll ska jag iväg och träna med Gaija. Vi far bara till en skola och tränar... Jag har helt förträngt att vi ska tävla i helgen... Vi har haft fullt upp med barn, valpvaccineringar och med att hitta folk som kan hjälpa till på tävlingen nu på lördag. men nu äntligen så har vi fått tag på det vi behöver! Tack snälla Ullis, Lennart och Carina! Ni får en stjärna i himmlen av oss! =O)
Nu kan jag koncentrera mig lite på tävlingen också och inte bara jaga runt efter funktionärer. I morgon ska vi med hjälp av Jessica lägga ut rapportsträckan för apellen. Då får vi lära oss ngt nytt också. =O)
Ont... Och opraktiskt. Men efter tre timmar så har gelen som ska kyla brännblåsorna gjort sitt. Sen sätter jag på plåster för skavsår (Compeed) och då kan jag bli lite mer relaxerad. ;O) Jag missade att jag hade bränt ringfingret. Så jag har bara skavsårsplåster på det fingret. Få se sen vilken skillnad det blir med dom andra fingrarna.
Nu känns det lite bättre. Nu har jag lagt compeed skavsårsplåster på brännblåsorna. som blev rätt stora trotts att ajg kylde dom noga. =O( Jag tror min man ska få göra middagarna i fortsättningen. det funkar ju inte för mig.
Ialla fall blev jag betydligt rörligare. Halloweenfingrar!
Att ragga folk...
| Nu till helgen ska vi ju tävla jag och Gaija. Men jag, och Stefan, har fått hjälpa till i tävlingssektorn och få ihop folk. Det blev itne det lättaste! Först och främst så har det väl aldrig varit så mycket folk anmälda till våran sista tävling! Över 120 tävlande! Och tävlingen ska hållas på en och samma dag! Det hade kanske varit bättre med två dagar. emn eftersom att vi inte visste att det skulle bli så här så får det bli som det blir. Så nu har min älskade man suttit och ringt folk. Ja jag med för den delen. Men eftersom att jag är å pass påverkad av värk och mediciner just nu så är det bättre att Stefan ringer runt. jag är lite gryoggy i skallen och har svårt för att hålla ihop saker och ting. Till vår hjälp har vi vår eminenta sekreterare Banjo. Eller HERR Banjo om man får be. Här ordnar Banjo.. Förlåt! Herr Banjo med lite papper. Han ser till att telefonnummret till Ullis blir oläsligt.  En liten klapp kan ju vara på sin plats... Belöning behöver alla!  Även Stefan behöver belöning. Därför har jag ställt fram en karott med kyckling på bordet.  Håll nu tummarna för tävlingen nu på lördag! det behövs. jag hoppas verkligen att INGEN av våra verksamma medhjälpare blir sjuk... får då blir det KRIS! Jag tror vi har tömt alla resurser vad gäller figuranter och tävlingsledare och domare. Håller tummarna att jessica får fram det hon behöver också... |
Tränat på bruks.
Ja idag har vi varit och tränat på bruks. Jag har kört med den allra största störning man kan ha. ZINA! Hon är en helt otorligt stor magnet för Gaija. Har aldrig sett ngt liknande. *suckar* OCh för Zina var det bra att se oss arbeta men att få vara med husse och ha en skön varm filt att ligga på. Marken börjar ju vara lite kall nu.
Stefan fick agera tävlingsledare. Ngt han aldrig testat förut. Så det var lite spännande för honom tror jag. *skrattar* Jag fick hjälpa han rejält mycket med momenten. Men han kan dom rätt bra nu tror jag.
Först började jag med att värma upp Gaija med lite positioner och en inkallning. Inkallningen gick kanon! Varför går det alltid så bra när ingen ser?
Sen började vi:
Platssittning: Gaija fick sitta drygt två minuter. Hon hade nog kunnat sitta ännu längre. Inga problem alls!
Platsliggning: Här såg jag hur störande Zena var för Gaija. Zena blev lite mammig när jag bara gick förbi henne och gömde mig bakom planket. Hon skreeeek och hade sig! Precis som mammasjuka valpar gör. Gaija låg stilla hela tiden men vred sig mot Zena. Inte bra alls. Måste gör aen ny platsliggning som funkar bra innan tävlingen.
Fritt följ: Stefan tyckte ajg behövde motion. Så det blev mycket raktsträckor. faktikst ngt jag itne tränat mycket på och där såg jag hur hon kunde flyta ut och börja svammla. Hon fick sig en "åthutning" och då skärpte hon sig så mycket att pipet försvann. men hon gick som en ängel! Bra!
Sättande under gång: Perfekt! snabbt och fint!
Inkallning med ställande och läggande: Nu blev det ju ännu bättre! Va? vad har hänt+ hon hade inte den snabbaste farten och det gör att hon stannar mycket snabbare. det ser betydligt snyggare ut än dom vilda tjurrusningarna hon gjort tidigare. Kanske det är en rest sen tävlingen i Luleå? För då förvirrade jag henne med ett underligt "liggstå" kommando på ställandet. Hon började lägga sig men ställde dig precis när hon hörde stå... Kanske det är bra att förvirra sin hund ibland?
Rutan: Idag hade jag varit noga med att hon inte fått se ngn ställa ut rutan. Och faktiskt när vi kom till bruks så låg det en ruta så fint nere vid plan. så den lånade vi! Det gick kanon! Hon var något för långt bak men när hon la sig så var hon helt klart inne i rutan. tryggt och fint låg hon där. Det blev ett superfint moment!
Hopp med apportering: SUPER! Inga funderingar alls där!
Apportering med metallföremål. Inga funderingar heller... Fast jag VILL ha galopp tillbaka. men hon tar apporten väldigt fint och svammlar inte.
Vittringsapporteringen: Nästan super. Hon tog upp ett föremål och tuggade på det rätta föremålet. Så vi gjorde om momentet och då satt det klockrent!
Fjärrdirigering: Jag måste träna mera! Och vara snabb med att ge belöning! Fast idag så höll hon kontakten med mig trotts störning av Zena och en annan hund på planen bredvid. Super! Ska fara till stan och träna också... Däremot så måste jag numera säga stannastå och backaligg. Annars så drar hon frammåt. Så just fjärren måste vi nog jobba mest på. Sen vittringsapporteringen och rutan. Samt fria följet. Jag kan ju inte huta åt henne när vi tävlar. Det ser illa ut!
Summan av låtsastävlingen var väldigt posetiv. Sist vi tränade var vi inte vänner alls. Hon sprang ifrån mig för hon kände att jag blev på dåligt humör när hon envisades hela tiden med att kika på Zena. Hon måste bara hålla koll på henne! Jäkla hund...
Nu får man väl hålla tummarna att hon inte lyckas börja löpa just lagomt till tävlingen. Fast det skulle inte förvbåna mig.. Hon skulle ju ha löpt nu i oktober...
Kines bortsprungen på Pitholmsheden!
Ja! Rubriken är sann!
I går så kom en granne över och undrade om Gaija kunde spåra. Givetvis! Så vi for ut till Pitholmsskogen och där träffade vi en tjej. En mycket ledsen och bedrövad tjej. Hennes Kinesiska nakenhund hade sprungit bort dagen före vid tovltiden på dagen... Nu var klockan halv elva. Nästan ett dygn har denna lilla hund med tunn päls och liten kropp varit försvunnen. Under natten hade det varit minusgrader och när vi kom till mötesplatsen så började snöa också. Dåliga odd måste jag tyvärr säga...
tjejn hade under eftermiddagen i går spårat med en kompis hund och jag tog upp spåret. Gaija spårade på väldigt bra. Alltså ett så gammalt spår har vi aldrig provat på... Hon spårade som den gudinna hon är!
Terrängen vi spårade i växlade från skog till äng till myr och tät sly. Det var också blött överallt och isigt. Inte någon höjdarterräng alltså. Väldigt tungått. För en liten lätt hund har det nog inte varit speciellt svårt att springa då gräset och isen höll för henne. men inte för oss.
Till slut så kom vi till en bäck och då gick "kines tjejen" tillbaka för att möta upp fler hudnar. Jag var inte speciellt glad. AJg ahde velat ha ehnne med hela vägen ifall vi skulle hitta hunden. Hudnen hade blivit skrämd av en dobberman och skulle förmodligen behöva få träffa sin matte istället för en främmling med en svartaktig hund. Men hon ville inte lyssna.
Efterdet sket sig allt. Gaija fortsatte spåra och vi klev över bäcken och hon tog upp spåret på en gång. Jag har ju låtit henne spåra vid och över bäckar förut så hon gick på ren rutin. Plötsligt mitt där Gaija spårade så kom det ett par med två reisen. Mitt där vi spårade! BIG misstake!
Gaija tappade spåret då dom stod precis där hon gick. Paret hävdade att deras hudnar skulle gå i solfjäderform och leta upp spåret. Alltså vi hade ju spåret. Men dom ville inte lyssna. tyvärr. Jag tycker det är hemskt synd att man inte kan lyssna och att man måste vara så snabb på att få sin egen hund ut i sopåret. JAg försökte förklara att vi kunde byta av varandra. Att min hund som redan hade rätt spår i nosen fick fortsätta och när hon började bli trött så kunde nästa hund ta över spåret. Att dom skulle följa med bakom. Men näää... Det ville dom inte lyssna på utan dom började prata om uppletande? Jag fattade faktiskt inte vad dom pratade om!
Så dom fiortsatte gå före mig efter spåret som gaija hade fått upp. Jag förskte få Gaija att hitta spåret men det var kört tydligen. Ialla fall en bit. Plötsligt far hennes nos ner och vi är på G igen! Spåret går längst vägen ner miot Timviken och där finns det sommarstugor. min tanke var att kinesen hade sprungit efter vägen och trott att det var vägen hem?
Och mysket riktigt. En jägare hade sett ngt vitt. en hare? En hund? Nere vid stugorna. Han va där nere när vi kom dit. Då blev det Kaos! Gaija hade spårat hela vägen ner till stugan. Men där var det nu fullt av folk. En boxer, stövaren med jägaren och två Risesen som sprang omkring på sommarstugetomten.
Hade jag varit en liten rädd Kines så hade synen av alla hundar varit skrämmande!
Alla spred ut sim i skogen och började ropa också... Ropa och vissla... Helt lönlöst. Jag insåg att om jag skulle få upp ett bra spår så skulle vi inte vara mitt inne i virrvarret av hundar och människor som letade. Så jag gick ut genom virrvarret i skogen och sen gjorde ajg en vinkel rakt ner mot havet. Jägaren ahde nämligen sett hunden springa längst med stranden och in i skogen. Plötsligt så får Gaija upp ett spår! Ingen hade gått där utan alla hade hållit sig i närheten av stugorna. Så ajg lät Gaija ta upp spåret. Hon hade samma intensitet som vid dom andra två gångerna hon spårade.
Vi följde en obefintlig stig och fortsatte längst havet fast ca 30 innåt i skogen. Blött och eländigt. Efter ca tre kilometer så kom vi till en myr. Där satte sig Gaija och drack. Sen tittade hon på mig och jag beslutade att avsluta spåret. Jag markerade platsen och gick tillbaka.
Väl framme igen vid sommarstugorna var det tyst. Alla hade gått tillbaka. Ca två kilometer. Jag gick tyst förbi stugorna och tänkte att om hon låg och tryckte under ngn av stugorna så kanske vi inte var så skrämmande. Men ajg tänkte också att hudnen var itne där... Vi hade följt ett spår...
Väl framme vid mötesplatsen så var bara "Kines tjejen" och hennes kompis kvar. Jag pratade en stund med dom medans Stefan fick springa in i skogen. Min tanke var att Gaija som jobbat så hårt skulle få äntligen hitta ngt. JAg tyckte att "Kinestjejen" skule försöka få tag på sommarstugeägarna spå att dom kunde låsa upp bommarna och kunna köra ner till stugan. Om Kineshunden hörde bilen kanske hon skulle komma fram....?
Dom skulle göra så...
Jag lät Gaija spåra upp Stefan och det var en mycket nöjd gaija somkom tillbaka med en liiiten pinne i munnen! Härligt!
Sen for vi trötta, kalla och blöt hem.
Mina tankar kring denna hudn som sprungit bort i en kall, blöt, snårig och mörk skog är att den med stor sannolikhet inte finns mer i livet. Det gör ont att tänka så. men sunda förnuftet säger att bara chocken att tappa bort sig, Kylan och blötan gör att hunden inte klarar sig länge. Sen finns det gott om räv i området. Det finns även björn.
Nu i skrivande stund ska jag bege mig dit igen med gaija. Men spårar gör vi inte... Jag ska höra med dom om hudnen är hittad. Är den inte det så ska jag be dom ta kontakt med tidning och radio. kanske någon har sett ngt? För hur det än är... Man vill nog hitta sin lilla vän. Levande eller död. Det spelar ingen roll, bara man vet vad som hänt.
Gaija då? Ja hon spårade drygt fem kilometer. Spår som blev avbrutna, spår som var dygns gammla och färska spår. Men förmodilgen så hade hon samma spår hela tiden. Hon hade samma intensitet varje gång hon tog upp spåret. Hon hade lika gärna kunan göra som dom andra hundarna. Spåra upp varandra. Men det gjorde hon inte! Hon letade det spår hon först hade följt. Varje gång! Vilken tjej jag har!
man kan nog skryta över sina hudnar hur duktiga dom är på viltspår och dyligt. Men jag vet att jag ahr en spårsäker hund och jag känner henne så pass väl att hon följer det spår hon börjat med. OCh jag vet också numera att hon har ett speciellt sätt varje gång hon hittar rätt spår.
Min duktiga tjej!
Konstiga rutor...
Såg att inlägget sist fick en massa kosntiga rutor. Vet inte hur jag fixade det.. men dom finns där! Och dom går inte bort. Så ni får njut av dom. Få se om dom kommer upp nu också. Lev i frid! =O)
Kennelträff, träning och tankar...
Det var ett tag sedan jag uppdaterade om vår träning. Men nu kommer det lite. =O)
Vi ahr hunnit vara på kennelträff. Där jobbade jag liiite med uppletandet. Jag måste verkligen ta mig i kragen och börja på allvar. Det måste jag! Nåja. sen blev det lite lydnad och platsliggning. Gaija låg som vanligt hur bra som helst. Hon vet att hon ska ligga. vad som än händer.
JAg vet inte hur andra tänker... Men min tanke med platsliggningen är att hunden ska veta att vad somän händer runt om så ska hudnenligga. Det är ett krav jag har. Ligger inte hunden på grund av olika omständigheter så vet inte hunden att den ska ligga kvar. vad som än händer. En hund som VET att den ska ligga kliver inte upp! Så är det bara. Kliver hunden upp så måste man jobba utifrån att hunden tror att det är ok bara för att ngn hund blev närgången eller kanske tyckte att det blev tråkigt och ville ha kul.
Att tro att hudnen vet vad den ska göra men kliver upp för att... *en massa bortförklaringar* så är man ute i det blå. men tydligen så går inte detta in hos folk. Näää... hunden vet vad den ska göra. Det är bara det att den hade tråkigt och visste hur den skulle göra för att ha kul???
Men jag orkar helt enkelt inte sitta och förklara för folk hur det hela funkar i min värd. Låt dom tro... Det är deras hundar och deras problem. Min hund ligger. Och hon VET att hon ska ligga där. Beviset ahr jag fått. Ett antal gånger. Både på träning och tävling.
Enda gången det är "lagligt" att kliva upp och då komma till mig är när hunden upplever situationen som hotfull. Det är inte meningen att min hund ska ta emot stryk. Där går gränsen!
Jag är INGEN expert på det här.. tro inte det. MEn jag talar utifrån min egna erfarenhet. I och för sig är den inte stor. Men jag har sett hur inlärningen funkat på flera hundar. Hudnen behöver när den lärt sig platsliggning att ha krav av mig som förare. Jag kräver att min hund ligger fast det finns hundar som leker och fast att den tycker att platsliggningen är tråkig.
Största beviset fick jag när jag hjälpte Sofia och Ludde med deras platsliggning. Innan var det 50/50 som gällde. hudnen kunde kliva upp när som helst. Ibland låg han... Ibland klev han upp. Han visste vad han skulle göra men han hade liksom inget krav att han skulle ligga ifall ngt hände omkring honom.
Så jag jobbade med honom utifrån hans förutsättningar. Jag jobbade med störning framför och bakom. Sedan på sidorna. Hudnen blev till slut införstådd att han verkligen skulle ligga kvar även om hans bästis Gaija sprang efter en boll eller kom på inkallning precis bakom honom. Sofia stod en meter framför och berömde när han gjorde rätt. Lungt och sansat. Och sa ifrån när han ville resa sig.
Det tog ett tag men han förstod. Hans platsliggning efter den övningen blev betydligt trygare. Han var mindre orolig.
På tävlingen, deras första tävling, så låg han från början. Det var verkligen sämsta tänkabara platsliggningen man kunde tänka sig! Alla hundar utom en låg! Ludde satte sig men satt kvar. Alltså var stanna befäst. även om han satt sig upp så lämnade han inte sin plats.
Jag VET att Ludde görna ahde velat vara med på ett hörn när det gällde buset med dom andra hudnarna. men han höll ihop!
Typ samma sak har hänt med Gaija. På en lkl2 tävling i våras så sprang tre av fyra hundar och busade kring min hund som låg kvar. HAde det varit för ett år sedan så hade hon också busat!
Nåja. Nog om detta. Det är bara mina tankar och jag kan också ha fel... men jag ser ju med egna ögon att hudnarna behöver just detta ifall dom visar sig minsta lilla osäkra på platsliggningen. Och det kanske itne heller funkar på alla hundar. Men funkar det så är det guld värt! Både för min tävling och för de andra som tävlar och slipper ha en hund som stör och oroar. Platsliggningen på många tävlingarna är rena katastrofen! Även uppe i de högre klassrna hittar man hudnar som gärna reser sig. Frågan är inte att dom gör det utan varför?
Svaret på varför är i min värld att de inte vet att dom har som krav på sig från oss att ligga kvar om så hela sveriges hudnar springer och busar kring dom.
Åter till kennelträffen.
Jag jobbade lite med de moment som inte sitter så bra på Gaija och hade väl ett si så där bra resultat. Jag var rätt trött och splittrad efter det där med branden i bilen.
Med mig ahde ajg även lilla Zena och hon uppförde sig som den lilla gudninan hon är! Exemplariskt! Alla avgudade henne också. =O)
Sen på eftermiddagen då vi alla var rätt nöjda med dagens roliga övningar så blev det MAT! Och inte så lite mat heller! Det var nog mat som kom från världens alla hörn. Så spännande! Och juvligt gott!
Vi ahde beslutat att göra ett knytkalas. Och det blev det bästa och det mästa. JAg fick till och med med mig några matbackar hem. Mer mat med mig än när jag for...
Som Marinane säger.... *SLURP*
Ikväll har jag också varit ute och tränat. Det gick ralativt hyffsat. Mest glad är jag över att jag hittat ett sätt att få Gaija helt still på fjärren. Om jag säger "backa-ligg" så lägger hon sig utan att gå frammåt. Så nu får det bli så ett tag framöver så får ajg jobba bort extrakommandot allt eftersom det börjar funka.
Även om man ser att Giaja får en hel del aktivering genom valpen så behöver hon sin täning. Den är till och med roligare än valpen! Fast Zena är hennes absoluta favorithund så syns det på henne att hon behöver tid för mig och jag för henne.
Gaija rä bara sååå glad och rolig att träna ihop med. Alltid försöker hon göra rätt och även om det blir tokigt iböand så har hon en så possetiv intsällning att det gör inget. Som ajg tidigare skrivit så gör hon mig glad när vi tränar. Man ska inte träna om man är på dåligt humör. Men jag blir på bra humör av att träna henne! Hon är mitt lilla lyckopiller! =O)
Lite höstiga bilder kommer jag att ta i morgon. =O)
Vi ahr hunnit vara på kennelträff. Där jobbade jag liiite med uppletandet. Jag måste verkligen ta mig i kragen och börja på allvar. Det måste jag! Nåja. sen blev det lite lydnad och platsliggning. Gaija låg som vanligt hur bra som helst. Hon vet att hon ska ligga. vad som än händer.
JAg vet inte hur andra tänker... Men min tanke med platsliggningen är att hunden ska veta att vad somän händer runt om så ska hudnenligga. Det är ett krav jag har. Ligger inte hunden på grund av olika omständigheter så vet inte hunden att den ska ligga kvar. vad som än händer. En hund som VET att den ska ligga kliver inte upp! Så är det bara. Kliver hunden upp så måste man jobba utifrån att hunden tror att det är ok bara för att ngn hund blev närgången eller kanske tyckte att det blev tråkigt och ville ha kul.
Att tro att hudnen vet vad den ska göra men kliver upp för att... *en massa bortförklaringar* så är man ute i det blå. men tydligen så går inte detta in hos folk. Näää... hunden vet vad den ska göra. Det är bara det att den hade tråkigt och visste hur den skulle göra för att ha kul???
Men jag orkar helt enkelt inte sitta och förklara för folk hur det hela funkar i min värd. Låt dom tro... Det är deras hundar och deras problem. Min hund ligger. Och hon VET att hon ska ligga där. Beviset ahr jag fått. Ett antal gånger. Både på träning och tävling.
Enda gången det är "lagligt" att kliva upp och då komma till mig är när hunden upplever situationen som hotfull. Det är inte meningen att min hund ska ta emot stryk. Där går gränsen!
Jag är INGEN expert på det här.. tro inte det. MEn jag talar utifrån min egna erfarenhet. I och för sig är den inte stor. Men jag har sett hur inlärningen funkat på flera hundar. Hudnen behöver när den lärt sig platsliggning att ha krav av mig som förare. Jag kräver att min hund ligger fast det finns hundar som leker och fast att den tycker att platsliggningen är tråkig.
Största beviset fick jag när jag hjälpte Sofia och Ludde med deras platsliggning. Innan var det 50/50 som gällde. hudnen kunde kliva upp när som helst. Ibland låg han... Ibland klev han upp. Han visste vad han skulle göra men han hade liksom inget krav att han skulle ligga ifall ngt hände omkring honom.
Så jag jobbade med honom utifrån hans förutsättningar. Jag jobbade med störning framför och bakom. Sedan på sidorna. Hudnen blev till slut införstådd att han verkligen skulle ligga kvar även om hans bästis Gaija sprang efter en boll eller kom på inkallning precis bakom honom. Sofia stod en meter framför och berömde när han gjorde rätt. Lungt och sansat. Och sa ifrån när han ville resa sig.
Det tog ett tag men han förstod. Hans platsliggning efter den övningen blev betydligt trygare. Han var mindre orolig.
På tävlingen, deras första tävling, så låg han från början. Det var verkligen sämsta tänkabara platsliggningen man kunde tänka sig! Alla hundar utom en låg! Ludde satte sig men satt kvar. Alltså var stanna befäst. även om han satt sig upp så lämnade han inte sin plats.
Jag VET att Ludde görna ahde velat vara med på ett hörn när det gällde buset med dom andra hudnarna. men han höll ihop!
Typ samma sak har hänt med Gaija. På en lkl2 tävling i våras så sprang tre av fyra hundar och busade kring min hund som låg kvar. HAde det varit för ett år sedan så hade hon också busat!
Nåja. Nog om detta. Det är bara mina tankar och jag kan också ha fel... men jag ser ju med egna ögon att hudnarna behöver just detta ifall dom visar sig minsta lilla osäkra på platsliggningen. Och det kanske itne heller funkar på alla hundar. Men funkar det så är det guld värt! Både för min tävling och för de andra som tävlar och slipper ha en hund som stör och oroar. Platsliggningen på många tävlingarna är rena katastrofen! Även uppe i de högre klassrna hittar man hudnar som gärna reser sig. Frågan är inte att dom gör det utan varför?
Svaret på varför är i min värld att de inte vet att dom har som krav på sig från oss att ligga kvar om så hela sveriges hudnar springer och busar kring dom.
Åter till kennelträffen.
Jag jobbade lite med de moment som inte sitter så bra på Gaija och hade väl ett si så där bra resultat. Jag var rätt trött och splittrad efter det där med branden i bilen.
Med mig ahde ajg även lilla Zena och hon uppförde sig som den lilla gudninan hon är! Exemplariskt! Alla avgudade henne också. =O)
Sen på eftermiddagen då vi alla var rätt nöjda med dagens roliga övningar så blev det MAT! Och inte så lite mat heller! Det var nog mat som kom från världens alla hörn. Så spännande! Och juvligt gott!
Vi ahde beslutat att göra ett knytkalas. Och det blev det bästa och det mästa. JAg fick till och med med mig några matbackar hem. Mer mat med mig än när jag for...
Som Marinane säger.... *SLURP*
Ikväll har jag också varit ute och tränat. Det gick ralativt hyffsat. Mest glad är jag över att jag hittat ett sätt att få Gaija helt still på fjärren. Om jag säger "backa-ligg" så lägger hon sig utan att gå frammåt. Så nu får det bli så ett tag framöver så får ajg jobba bort extrakommandot allt eftersom det börjar funka.
Även om man ser att Giaja får en hel del aktivering genom valpen så behöver hon sin täning. Den är till och med roligare än valpen! Fast Zena är hennes absoluta favorithund så syns det på henne att hon behöver tid för mig och jag för henne.
Gaija rä bara sååå glad och rolig att träna ihop med. Alltid försöker hon göra rätt och även om det blir tokigt iböand så har hon en så possetiv intsällning att det gör inget. Som ajg tidigare skrivit så gör hon mig glad när vi tränar. Man ska inte träna om man är på dåligt humör. Men jag blir på bra humör av att träna henne! Hon är mitt lilla lyckopiller! =O)
Lite höstiga bilder kommer jag att ta i morgon. =O)
Ny bil!
Jag spar inte på krutet som ngn sa till mig. Jag har hittat en ny bil! Den är två år nyare och en V70 turbo automat! Weeeehhh! Färddator, lullull och en massa andra grejs! På måndag gör vi affär! Vi slipper hyrbil som man inte får ha hund i... Vi slipper låna andras bilar. En egen BIL!
Försäkringsbolaget har varit oerhört snabba på att reglera vårat ärende. Så nu är det också klart. Så om tre bankdagar så har vi pengarna för vår älskade lilla pärla. Fast ajg saknar vår bil... Den var min trotjänare... Följeslagare. Den hängde med i vått och torrt. Men nu får den vila i frid.
Hoppas att reservdelarna ska göra andra otursförföljda bilägare glada. Alltså alla delar som går att använda. De som inte går att använda är ju de väl inrökta delarna.
Nu behöver vi en bur till vår nya pärla. Jag har bestämt mig. Inga grindar utan en bur ska vi ha. En säker och bra bur till våra två små troll. Jag funderar också på att skaffa mig en brandvarnare. Och jag ska även skaffa mig en.... BRANDSLÄCKARE! Även om man blåser ur en släckare på ngn sekund så kan det faktiskt förhindra att bilen blir övertänd och att man inte tar sig ur eller får ut sina medresenärer.
Ingen mer brand i bilen. Det har jag bestämt mig för!
Så på måndag kommer jag att frässa omkring i min nya bil. Jag har nya dekaler med schäfer också som ska sättas upp.
Vi ahr även polisanmält stölden av våra insatser till extraljusen... Fattar inte vad folk tänker med... Idioter!
Hurra! Snart V70 turbo ägare!
I morgon är det kennelträff som gäller. Gaija ska få sig en genomkörare i lydnad och uppletande. Jag ska nog satsa mest på uppletandet. Där behöver jag hjälp och stöttning. Jag är uuuuur dålig på sånt! Lilla fluffmonstret ska också få hänga med. Lite socialisering kan vara på plats.
Jag måste också gå igenom mina träningsgrejjer också. Väskan låg i bilen så jag undrar om dom är så trevliga att använda? Jag har då helt glömt bort dom. Man har ju liksom haft tankarna på annat håll. Jag ska då byta väska ialla fall. Hittade en sprillans oanvänd väska i klädkammaren häromdagen då ajg städade ur den. Så den ska jag ta. Även om ena dottern blir sur... Hon använder ju den inte så.
Näpp! Nu ska man i säng och sova! Det blir en "roligdag" som Gaija säger... =O) OCh det kan vi behöva mitt i all bedrövelse med branden och annat som också har hänt...
Tjingeling! =O)
Försäkringsbolaget har varit oerhört snabba på att reglera vårat ärende. Så nu är det också klart. Så om tre bankdagar så har vi pengarna för vår älskade lilla pärla. Fast ajg saknar vår bil... Den var min trotjänare... Följeslagare. Den hängde med i vått och torrt. Men nu får den vila i frid.
Hoppas att reservdelarna ska göra andra otursförföljda bilägare glada. Alltså alla delar som går att använda. De som inte går att använda är ju de väl inrökta delarna.
Nu behöver vi en bur till vår nya pärla. Jag har bestämt mig. Inga grindar utan en bur ska vi ha. En säker och bra bur till våra två små troll. Jag funderar också på att skaffa mig en brandvarnare. Och jag ska även skaffa mig en.... BRANDSLÄCKARE! Även om man blåser ur en släckare på ngn sekund så kan det faktiskt förhindra att bilen blir övertänd och att man inte tar sig ur eller får ut sina medresenärer.
Ingen mer brand i bilen. Det har jag bestämt mig för!
Så på måndag kommer jag att frässa omkring i min nya bil. Jag har nya dekaler med schäfer också som ska sättas upp.
Vi ahr även polisanmält stölden av våra insatser till extraljusen... Fattar inte vad folk tänker med... Idioter!
Hurra! Snart V70 turbo ägare!
I morgon är det kennelträff som gäller. Gaija ska få sig en genomkörare i lydnad och uppletande. Jag ska nog satsa mest på uppletandet. Där behöver jag hjälp och stöttning. Jag är uuuuur dålig på sånt! Lilla fluffmonstret ska också få hänga med. Lite socialisering kan vara på plats.
Jag måste också gå igenom mina träningsgrejjer också. Väskan låg i bilen så jag undrar om dom är så trevliga att använda? Jag har då helt glömt bort dom. Man har ju liksom haft tankarna på annat håll. Jag ska då byta väska ialla fall. Hittade en sprillans oanvänd väska i klädkammaren häromdagen då ajg städade ur den. Så den ska jag ta. Även om ena dottern blir sur... Hon använder ju den inte så.
Näpp! Nu ska man i säng och sova! Det blir en "roligdag" som Gaija säger... =O) OCh det kan vi behöva mitt i all bedrövelse med branden och annat som också har hänt...
Tjingeling! =O)
Min bil brann...
Igårkväll efter en träningspass med Sofia (hon ska tävla på söndag) så for jag glatt hem. Jag hade bara Gaija med mig... Plötsligt börjar det lukta konstigt i bilen... Och sekunden efter börjar det välla upp rök från framsätet!
JÖSSES!!! BILEN BRANN!
Jag var mitt inne i rondellen nedanför lassarettet. Så jag kämpade mig genom rondellen och lyckades stänga bilen och all el innan jag hann fram till vägkanten. Erfarenheten säger mig att man ska slå av motorn och slen så fort som möjligt om det är en brand som har med elsystemet att göra. Vi har haft en elbrand i båten...
Väl stannades så rusade jag ut ur bilen. Under de få sekunder det tog mig att springa runt bilen hann bilen bli rökfylld. Jag lyckades få ut Gaija som stod där med stooora ögon. Tillsammans sprang vi till Statoil. Jag satte henne utanför affären och rusade in. Ropade att min bil brann och att dom skulle larma brandkåren!
När jag kikade ut mot bilen så såg jag flammor inne i bilen. Jag gick tillbaka till bilen med gaija och det var en folksammling där. En del var oroliga att det fanns kvar ngn där inne. OCh andra vile vädra ut röken.. Vädra ut röken? Det BRANN ju! Öppnar man dörrarna så matar man elden med syre! Så jag röt åt dom att stänga dörren!
Till slut kom brandkåren. Det kändes som evigheter... Dom behövde inte släcka ngt i bilen utan den hade slocknat av sig själv. Tack vare att jag haft dörrarna stängda. Men skadorna blev rätt omfattande ändå. En rökdykare (en tjej!) tog ut min träningsväska och mina regnbyxor och lite annat hon hittade där bak. Tusen heder för henne!
Hela förarsätet, ratten delar av instrumentpanelen, dörren på vänster sida och taket är svårt brandskadade. Hela bilen är rökskadad och sotig.
Så nu måste vi ha oss en ny bil. *snyft* Min älskade lilla röda pärla med bromsvarnare!
En av brandmännen berömde min rådiga insats och att jag var så snabb. För det går fort när elden fått fäste! Jag satt ju rakt på eldhärden. Tala om eld i baken!
Jag såg eldslågor mellan fötterna när jag klev ut. Jösses! Jag spang nog 50 meter på bättre än världsmästaretid! Har aldrig i mitt liv sprunigt så fort! Jag lyckades rammla också så nu har jag ett svullet knä. Jag kommer ihåg att jag liksom slog hårt i marken men att jag liskolm lyfte upp mig själv hur snabbt som helst.
Sen fick jag en massa berömm från både polis och brandkår. För vad? Jo för Gaija! Hon var ett praktexemplar i lydnad! Hon låg på plats medans brandkåren och polisen härjade runt. Folksammling, sirener och rök överallt. Hon behöll lugnet och var så otroligt DUKTIG! Polisen frågade om hunden blivit rädd. näää.. Jag tror inte det. Hon visar då ingen rädsla för bilen och allt runt omkring. Tyckte jag. Ja hon var då mig en riktigt miljöstark hund tyckte en av poliserna. Och en brandman tyckte att hon var sååå lugn och fin! Min lilla tjej!
Men tänk.. tänk om... Tänk om jag inte hade kunnat få ut Gaija? Jag får tårar i ögonen bara jag tänker på det! Min lilla underbara tjej!
Och vilken tur att jag inte hade med mig Exzena! Och alla barnen och att vi inte var ute på E4an. En brandman sa att ju fortare man kör desto mer brinner det på grund av att bilen får lufttillförsel. Jag hade tur. Och jag tackar min lyckliga stjärna för att jag och Gaija mår bra idag och har inga men efter händelsen. Förutom att jag har ett svullet och ömt knä då... Men det är petistesser...
Eld i baken...
Dörren blev lite "schwenad"...
Där satt jag...
Under sätet.
Det var en gång en läderklädd ratt.
Jag är glad att jag hann ut. Och även fick ut Gaija.
Sot, sot, sot... Gaijas nya koppel, hennes älsklingsboll... Vattenskålen... *suckar*
Alltså. Man blir förbannad! ngåon har stulit INSATSEN till våra extraljus! Liksom... Va??? Ska polisanmäla stölden i morgon. Bilen står inlåst. Men ändå kan folk komma och ta saker från min bil hur som helst. Det är FORTFARANDE MIN BIL! Räcker det inte att min bil har brunnit och att allt jag hade i den är förstört av rök och sot? Får man inte ha kvar det enda lilla som är helt och användbart på bilen?
JÖSSES!!! BILEN BRANN!
Jag var mitt inne i rondellen nedanför lassarettet. Så jag kämpade mig genom rondellen och lyckades stänga bilen och all el innan jag hann fram till vägkanten. Erfarenheten säger mig att man ska slå av motorn och slen så fort som möjligt om det är en brand som har med elsystemet att göra. Vi har haft en elbrand i båten...
Väl stannades så rusade jag ut ur bilen. Under de få sekunder det tog mig att springa runt bilen hann bilen bli rökfylld. Jag lyckades få ut Gaija som stod där med stooora ögon. Tillsammans sprang vi till Statoil. Jag satte henne utanför affären och rusade in. Ropade att min bil brann och att dom skulle larma brandkåren!
När jag kikade ut mot bilen så såg jag flammor inne i bilen. Jag gick tillbaka till bilen med gaija och det var en folksammling där. En del var oroliga att det fanns kvar ngn där inne. OCh andra vile vädra ut röken.. Vädra ut röken? Det BRANN ju! Öppnar man dörrarna så matar man elden med syre! Så jag röt åt dom att stänga dörren!
Till slut kom brandkåren. Det kändes som evigheter... Dom behövde inte släcka ngt i bilen utan den hade slocknat av sig själv. Tack vare att jag haft dörrarna stängda. Men skadorna blev rätt omfattande ändå. En rökdykare (en tjej!) tog ut min träningsväska och mina regnbyxor och lite annat hon hittade där bak. Tusen heder för henne!
Hela förarsätet, ratten delar av instrumentpanelen, dörren på vänster sida och taket är svårt brandskadade. Hela bilen är rökskadad och sotig.
Så nu måste vi ha oss en ny bil. *snyft* Min älskade lilla röda pärla med bromsvarnare!
En av brandmännen berömde min rådiga insats och att jag var så snabb. För det går fort när elden fått fäste! Jag satt ju rakt på eldhärden. Tala om eld i baken!
Jag såg eldslågor mellan fötterna när jag klev ut. Jösses! Jag spang nog 50 meter på bättre än världsmästaretid! Har aldrig i mitt liv sprunigt så fort! Jag lyckades rammla också så nu har jag ett svullet knä. Jag kommer ihåg att jag liksom slog hårt i marken men att jag liskolm lyfte upp mig själv hur snabbt som helst.
Sen fick jag en massa berömm från både polis och brandkår. För vad? Jo för Gaija! Hon var ett praktexemplar i lydnad! Hon låg på plats medans brandkåren och polisen härjade runt. Folksammling, sirener och rök överallt. Hon behöll lugnet och var så otroligt DUKTIG! Polisen frågade om hunden blivit rädd. näää.. Jag tror inte det. Hon visar då ingen rädsla för bilen och allt runt omkring. Tyckte jag. Ja hon var då mig en riktigt miljöstark hund tyckte en av poliserna. Och en brandman tyckte att hon var sååå lugn och fin! Min lilla tjej!
Men tänk.. tänk om... Tänk om jag inte hade kunnat få ut Gaija? Jag får tårar i ögonen bara jag tänker på det! Min lilla underbara tjej!
Och vilken tur att jag inte hade med mig Exzena! Och alla barnen och att vi inte var ute på E4an. En brandman sa att ju fortare man kör desto mer brinner det på grund av att bilen får lufttillförsel. Jag hade tur. Och jag tackar min lyckliga stjärna för att jag och Gaija mår bra idag och har inga men efter händelsen. Förutom att jag har ett svullet och ömt knä då... Men det är petistesser...
Eld i baken...
Dörren blev lite "schwenad"...
Där satt jag...
Under sätet.
Det var en gång en läderklädd ratt.
Jag är glad att jag hann ut. Och även fick ut Gaija.
Sot, sot, sot... Gaijas nya koppel, hennes älsklingsboll... Vattenskålen... *suckar*
Alltså. Man blir förbannad! ngåon har stulit INSATSEN till våra extraljus! Liksom... Va??? Ska polisanmäla stölden i morgon. Bilen står inlåst. Men ändå kan folk komma och ta saker från min bil hur som helst. Det är FORTFARANDE MIN BIL! Räcker det inte att min bil har brunnit och att allt jag hade i den är förstört av rök och sot? Får man inte ha kvar det enda lilla som är helt och användbart på bilen?
Gläntandag!
Idag var det strålande sol. Lite blåsigt kanske men vinden låg på från rätt håll. Frånlandsvind. Det betyder att det är ganska varmt på Gläntan.
Jag är ganska säker på att Zena tyckte om plejset. Det får bilderna bevisa. Gaija var överlycklig och halvgalen. Det får också bilderna bevisa. ;O)
Ooooohhh!!! Vad mycket plats det finns att springa på! Ooooohhhh!!!
Gaija har hittat en skatt.
Skatter ska man gräva ner...
Zena undrar vart skatten tog vägen.
En springelse.
Neeeej..Han slår inte hundarna. Han ska kasta en pinne!
Gaija! Väääänta!
Skatten hittad. Nosarbete pågår.
Nästan ikapp.
Guuuud vad hon springer! Blir inte duracellkaniner trötta? Inte för inte vi kallar henne för lilla skutt. Eller kanske lille skrutt? =O)
Om jag ligger på din svans Gaija. Ligger du kvar då? Eller kanske inte...
Vy från höger sida.
Vy från vänster sida...
Gaija. Smäcker dam.
Zena. Stulit Gaijas pinne.
Kom och ta den då lille Skutt...
Vänta bara. en dag rä jag stoooor! Då ska du få se på grejjer!
En zenisk springelse.
Dricker vatten. Faktiskt så är det nog bara regnvatten. Svalkande var det ialla fall. Och inte så kallt som man kan tro.
Stensmygare.
Halvgalen.
Väldans söt.
Inspektion av vågor.
Hola Gaija! Vad gör vi här?
Hmmm... Jag sticker ut på böljan den blå....
Hon blir liksom inte trött...
Spännande!
Ännu mer spring i benen. Nu med galen blick.
En uppenbarelse. En levande varelse. Min drömhund.
Hemgång och djur i bur. Vi alla är nöjda. tack och hej! =O)
Jag är ganska säker på att Zena tyckte om plejset. Det får bilderna bevisa. Gaija var överlycklig och halvgalen. Det får också bilderna bevisa. ;O)
Ooooohhh!!! Vad mycket plats det finns att springa på! Ooooohhhh!!!
Gaija har hittat en skatt.
Skatter ska man gräva ner...
Zena undrar vart skatten tog vägen.
En springelse.
Neeeej..Han slår inte hundarna. Han ska kasta en pinne!
Gaija! Väääänta!
Skatten hittad. Nosarbete pågår.
Nästan ikapp.
Guuuud vad hon springer! Blir inte duracellkaniner trötta? Inte för inte vi kallar henne för lilla skutt. Eller kanske lille skrutt? =O)
Om jag ligger på din svans Gaija. Ligger du kvar då? Eller kanske inte...
Vy från höger sida.
Vy från vänster sida...
Gaija. Smäcker dam.
Zena. Stulit Gaijas pinne.
Kom och ta den då lille Skutt...
Vänta bara. en dag rä jag stoooor! Då ska du få se på grejjer!
En zenisk springelse.
Dricker vatten. Faktiskt så är det nog bara regnvatten. Svalkande var det ialla fall. Och inte så kallt som man kan tro.
Stensmygare.
Halvgalen.
Väldans söt.
Inspektion av vågor.
Hola Gaija! Vad gör vi här?
Hmmm... Jag sticker ut på böljan den blå....
Hon blir liksom inte trött...
Spännande!
Ännu mer spring i benen. Nu med galen blick.
En uppenbarelse. En levande varelse. Min drömhund.
Hemgång och djur i bur. Vi alla är nöjda. tack och hej! =O)
Dimmig...
I gårkväll var jag och Gaija och tränade. Vi hade med oss Karro. En kompis som faktiskt aldrig har sett hur man tränar lydnad med sin hund. Så det var riktigt skojigt att få visa!
Gaija gick faktiskt riktigt bra hela träningen. Lugn och sansad motför på tävlingarna i Luleå. JAg tror nog att valpen dämpar henne lite. Hon får ju rättmycket jobb hemma. Eller hon tar på sig jobb. Hon tycker det är superroligt med valpen och lär henne hur man ska leka och lär henne vart gränserna går. Så jag skulle tro att hon får en hel del huvudgympa nu. Exzena är ju inte heller en valp som är inakgiv. Hon är igång rätt mycket och sen faller hon som död ner och sover en stund. Sen är det full fart igen.
Så för mig är det fviktigt att tänka päa tt Gaija inte ska behöva agera valpvakt. Valpen är mitt ansvar. JAg ser redan att hon tar på sig rätt mycket genom att hon blivit vaktig mot andra hundar.
Men hur som helst så tränade vi på ett mycket tomt och ödsligt bruks i gårkväll. Dimmigt var det också. Men det var härlig luft och friskt ute. Vi ahde tänkt fara och ahndla efter träningen. emn när vi var på prommisen så upptäckte vi att klockan var tjugo i tio... Så det var bara att strunta i att fara och ahndla lite mat.
Just det ja! Vi tränade på krypet också... Krpet har fått stå tillbaka för en massa nya moment. Så i gårkväll körde vi lite och ajg var väldigt nöjd när hon visade att hon faktikst kan krypa. OCh att hon kan krypa rakt. Det är inga långa sträckor. emn det börjar ta sig. Hon kan även svänga vänster på krypet. Men det ska vi träna ännu mer på. JAg tror på att träna positioner i krypet. Som det man tränar linförighet.
Näpp, nu ska jag sussa. Men jag slänger in en liten bild på kompisarna...
Gaija gick faktiskt riktigt bra hela träningen. Lugn och sansad motför på tävlingarna i Luleå. JAg tror nog att valpen dämpar henne lite. Hon får ju rättmycket jobb hemma. Eller hon tar på sig jobb. Hon tycker det är superroligt med valpen och lär henne hur man ska leka och lär henne vart gränserna går. Så jag skulle tro att hon får en hel del huvudgympa nu. Exzena är ju inte heller en valp som är inakgiv. Hon är igång rätt mycket och sen faller hon som död ner och sover en stund. Sen är det full fart igen.
Så för mig är det fviktigt att tänka päa tt Gaija inte ska behöva agera valpvakt. Valpen är mitt ansvar. JAg ser redan att hon tar på sig rätt mycket genom att hon blivit vaktig mot andra hundar.
Men hur som helst så tränade vi på ett mycket tomt och ödsligt bruks i gårkväll. Dimmigt var det också. Men det var härlig luft och friskt ute. Vi ahde tänkt fara och ahndla efter träningen. emn när vi var på prommisen så upptäckte vi att klockan var tjugo i tio... Så det var bara att strunta i att fara och ahndla lite mat.
Just det ja! Vi tränade på krypet också... Krpet har fått stå tillbaka för en massa nya moment. Så i gårkväll körde vi lite och ajg var väldigt nöjd när hon visade att hon faktikst kan krypa. OCh att hon kan krypa rakt. Det är inga långa sträckor. emn det börjar ta sig. Hon kan även svänga vänster på krypet. Men det ska vi träna ännu mer på. JAg tror på att träna positioner i krypet. Som det man tränar linförighet.
Näpp, nu ska jag sussa. Men jag slänger in en liten bild på kompisarna...
ÄNTLIGEN! En kamera!
Igår storhandlade jag! Köpte mig en liten behändig kamera. En Kodak C703. Min trasiga kamera är numera inlämmnad för lagning. OCh dessutom hittade Emelie batterilocket i går kväll. Typiskt...
Nu på morgonen har ajg tagit några bilder på illbattingen. Hon är hur busig som helst och kampar med Gaija. Jag var även tvungen att filma henne också. Hon är så härlig när hon kampar! Tyvärr går det inte att lägga in filmer på bloggen. Men bilderna ska ni få se!
Jag har köpt hantlar på biltema. Dom ska vi träna in tunga apporten på. Zena har redan böjat som ni ser... Hahaha!
Bus...
Ännu mera bus...
Massor med bus!
Och så lite till...
Okey då... en bild till. Men nu får det räcka. ;O)
Gaija är superduktig med Zena! Hon leker jättefint med henne och har ett tydligt språk. Ibland kan hon glömma av sig och rusa mot henne. Men då skriker Zena till i förebyggande syfte så då kommer Gaija på sig och ger henne en leksak istället.
Zena har lärt sig sitt nu också. Hon har tydligen bra minne. OCh det ska jag komma ihåg. För av erfarenhet vet ajg att sådana hundar kommer ihåg både posetiva och negativa händelser rätt länge om man inte är medveten om det. Man får se till att inget skrämmer henne nu när hon är liten och ta det lite varligt. Det som står på plussidan är att hon är otroligt lättlärd och att hon kommer ihåg det man lär henne. Gaija är svårare. Hon tar tid på sig att lära in ngt. men när det sitter så sitter det ett tag. ;O)
Men Zena verkar inte heller vara rädd för nya saker utan har en stor nyfikenhet som gör att hon vågar gå fram och kolla in vad som finns. Hon ahr också ett väldigt stort föremålsintresse. Det är absolut inte svårt att kampa med henne eller få igång henne med leksak. Så där har vi verkligen ngt roligt att jobba med!
Som vanligt sover vår lilla prinsessa hela nätterna. Halv sju i morse var hon kissnödig. Och det är ju en human tid att vakna. =O)
Nu på morgonen har ajg tagit några bilder på illbattingen. Hon är hur busig som helst och kampar med Gaija. Jag var även tvungen att filma henne också. Hon är så härlig när hon kampar! Tyvärr går det inte att lägga in filmer på bloggen. Men bilderna ska ni få se!
Jag har köpt hantlar på biltema. Dom ska vi träna in tunga apporten på. Zena har redan böjat som ni ser... Hahaha!
Bus...
Ännu mera bus...
Massor med bus!
Och så lite till...
Okey då... en bild till. Men nu får det räcka. ;O)
Gaija är superduktig med Zena! Hon leker jättefint med henne och har ett tydligt språk. Ibland kan hon glömma av sig och rusa mot henne. Men då skriker Zena till i förebyggande syfte så då kommer Gaija på sig och ger henne en leksak istället.
Zena har lärt sig sitt nu också. Hon har tydligen bra minne. OCh det ska jag komma ihåg. För av erfarenhet vet ajg att sådana hundar kommer ihåg både posetiva och negativa händelser rätt länge om man inte är medveten om det. Man får se till att inget skrämmer henne nu när hon är liten och ta det lite varligt. Det som står på plussidan är att hon är otroligt lättlärd och att hon kommer ihåg det man lär henne. Gaija är svårare. Hon tar tid på sig att lära in ngt. men när det sitter så sitter det ett tag. ;O)
Men Zena verkar inte heller vara rädd för nya saker utan har en stor nyfikenhet som gör att hon vågar gå fram och kolla in vad som finns. Hon ahr också ett väldigt stort föremålsintresse. Det är absolut inte svårt att kampa med henne eller få igång henne med leksak. Så där har vi verkligen ngt roligt att jobba med!
Som vanligt sover vår lilla prinsessa hela nätterna. Halv sju i morse var hon kissnödig. Och det är ju en human tid att vakna. =O)
En rysarhelg i Luleå! =O)
Det hela började på fredagskväll. Luleå BK har haft en lydnadsmaraton i helgen. Superspännande!
Vår andra tävling i lyndandsklass 3. Förra gången vi tävlade så fick jag fyra nollor. hur skulle det gå? Skulle vi minska nollorna? Skulle Gaija orka med en hel helg med tävlingar? Skulle jag orka? Många frågor. Men svaren skulle komma visade det sig.
Fredag 2007 08 21. Vi fick startnummer 2. Så här gick det:
Sittande i grupp: 10
Platsliggande: 9.5
Frittfölj: 8
Sättande: 10
Inkallande med ställande och läggande: 5
Sändande m. lägg o inkall: 0
Apportering m hopp: 9
Apportering metall: 8.5
Vittringsprov o apport: 0
Fjärrdirigering: 8.5
Summa 199 p och ett tredjepris.
Betydligt bättre än förra gången. Två nollor mindre än förra gången... Vi hade också fått bättre poäng på vissa moment! En klar förbättring.
Kommentarer:
På platsliggningen hade Gaija huvudet uppe och skiftade ställning några gånger. Så där drogs ett halvt poäng.
Friaföljet hade jag som vanligt att hon trängde, gnället kom med (hon var väldigt upphausad och jag ahde försökt få ner henne men det gick inte) samt att jag fick ge henne flera DK för hon skulle bara vara så snabb hela tiden.
Inkallande med ställande och läggande var en rysare. Hon höll knappt på att stanna och när hon väl la sig så var hon framme hos mig.
Apporteringen m hopp var hon dålig i avslutet. Satt sig snett och långsamt. Annars var det bra!
Apportering metall sprang hon som vanligt fint ut, greppade snyggt om apporten och sen travade hon långsamt tillbaka.
Vittringsapporteringen var en KATASTROF! Hon sprang fram till apporterna, bet i tre och sen tog hon rätt apport tillbaka men TUGGADE på den ordentligt! Jösses...
På fjärren flyttade hon sin vana troget en bit frammåt.
Lördag 2007 09 22. Vi fick startnummer 1. JAg har aldrig börjat som etta så det kändes lite ovant. men jag fick värma upp Gaija lite innan vi startade.
Så här gick det:
Sittande i grupp: 10
Platsliggande: 10
Frittfölj: 7.5
Sättande: 9
Inkallande med ställande och läggande: 5
Sändande m. lägg o inkall: 9.5
Apportering m hopp: 7
Apportering metall: 9
Vittringsprov o apport: 9
Fjärrdirigering: 8
Summa: 262 O
och ett förstapris samt klassvinst!
Ett förstapris! Men jag är ändå inte riktigt nöjd. Jag vill ha högre poäng. Det är lite för mycket bus och slams.
Kommentarer:
Friaföljet var det som vanligt: DK, tränger vänster, piper och BUS! Hon var hur pigg och glad som helst!
Sättandet blev ngt sent. Menmed tanke på att hon i onsdags inte förstod sättandet så har vi nog kommit en bit.
Inkallande med ställande och läggande.... Katastrof! När vi tränar funkar hon hur bra som helst.. När vi tävlar...
Sändande med ställande och läggande: Nosar... Konerna var tydligen intressanta... OCh det luktade tydligen gott inne i rutan. Flera hundar nosade där.
Apportering över hinder: Tugg och avslut. Sätter sig snett.
Apportering metall: Tempo och avslut. Gaija travar tillbaka med apporteringen och sätter sig snett.
Fjärren: DK flyttar sig. Helt plötsligt blev åskådarna intressanta! Ngt hon aldrig varit förut!
Söndag 2007 09 22 Startnummer fyra.
Så här gick det:
Sittande i grupp: 10
Platsliggande: 10
Frittfölj: 7.5
Sättande: 9
Inkallande med ställande och läggande: 8
Sändande m. lägg o inkall: 9.5
Apportering m hopp: 7
Apportering metall: 8.5
Vittringsprov o apport: 0
Fjärrdirigering: 7.5
Summa: 235p och ett andrapris smat klassvinst igen!
Vi har allt som allt fått ihop två förstaplaceringspokaler i helgen. Lite roligt tycker jag. ;O)
Kommentarer:
Frittfölj: Tränger, gnäller, DK hand vid två steg bakåt, hoppar, slut dk.
Sättande: Lite gnäll, flyttar rumpan vid tillbakagång.
Inkallande med ställande och läggande: DK ställande (jag sat ligg och snabbt sitt, höll på att dabba mig rejält. Gaija var superbussig och lyssnade på vad jag sa)DK hand vid ingång.
Sändande med läggande och inkallning: Lyder ej stannakommando.
Apportering över hinder: Tar en extralov, tuggar. Alltså dummrutan var ju där... Precis bakom hindret. OCh idag upptäckte Gaija den! Weeeehhhhhooooo! En ruta! Klart att hon var tvungena tt springa in i den!? Knasiga hund...
Apportering metall: Tempo in (travet så klart), föraren DK vid ingång.
Vittringsprov: Fel föremål. Åhhhh! Hade ajg iten varit så snabb med att kalla in henne så hade hon tagit rätt pinne! Jag kallar in Gaija för att hon ska bli snabbare tillbaka och inte börja plocka med andra pinnar.
Fjärren: Många DK ställande, rör sig frammåt, DK hundens namn. Gaija gillade sin publik! Så dom gav hon lite uppmärksamhet... JAg sa hennes namn för att få behålla den. HAde ajg inte gjort det så hade hon inte gjort det hon skulle.
Det ahr varit en otroligt trevlig och härlig helg! JAg ahr lärt mig massor om gaija hur hon fungerar när hon tävlar mycket. Och jag känner att jag har gjort rätt också. JAg har tränat på det som gått sämst på tävlingarna och det har nog gett resultat om man tittar på apoängen. Dom ahr blirivt bättre och bätre. Förutom vittringsprovet som ajg förstörde då... Gaija är inte riktigt säker på den ännu.
Dessutom har det varit jätteroligt med alla klubbkompisar, kompisar från andra klubbar och helt vanliga hundkompisar som varit på tävlingarna. Massor skoj att få träffas och umgås! Hela helgen har bara varit så rolig och trevlig!
Tack alla för all stöttning! *kram*
Helgen avslutades väldigt fint. Vi fick hämta hem vår Exzena. hon är hur mysig som helst ochen riktigt duktig flicka! Gaija bara avgudar henne och är en snäll storasyrra som leker med henne och tycker hon är äcklig som kissar och bajsar inne.... Sånt ska man göra ute!
http://exzenas.webblogg.se/
Vår andra tävling i lyndandsklass 3. Förra gången vi tävlade så fick jag fyra nollor. hur skulle det gå? Skulle vi minska nollorna? Skulle Gaija orka med en hel helg med tävlingar? Skulle jag orka? Många frågor. Men svaren skulle komma visade det sig.
Fredag 2007 08 21. Vi fick startnummer 2. Så här gick det:
Sittande i grupp: 10
Platsliggande: 9.5
Frittfölj: 8
Sättande: 10
Inkallande med ställande och läggande: 5
Sändande m. lägg o inkall: 0
Apportering m hopp: 9
Apportering metall: 8.5
Vittringsprov o apport: 0
Fjärrdirigering: 8.5
Summa 199 p och ett tredjepris.
Betydligt bättre än förra gången. Två nollor mindre än förra gången... Vi hade också fått bättre poäng på vissa moment! En klar förbättring.
Kommentarer:
På platsliggningen hade Gaija huvudet uppe och skiftade ställning några gånger. Så där drogs ett halvt poäng.
Friaföljet hade jag som vanligt att hon trängde, gnället kom med (hon var väldigt upphausad och jag ahde försökt få ner henne men det gick inte) samt att jag fick ge henne flera DK för hon skulle bara vara så snabb hela tiden.
Inkallande med ställande och läggande var en rysare. Hon höll knappt på att stanna och när hon väl la sig så var hon framme hos mig.
Apporteringen m hopp var hon dålig i avslutet. Satt sig snett och långsamt. Annars var det bra!
Apportering metall sprang hon som vanligt fint ut, greppade snyggt om apporten och sen travade hon långsamt tillbaka.
Vittringsapporteringen var en KATASTROF! Hon sprang fram till apporterna, bet i tre och sen tog hon rätt apport tillbaka men TUGGADE på den ordentligt! Jösses...
På fjärren flyttade hon sin vana troget en bit frammåt.
Lördag 2007 09 22. Vi fick startnummer 1. JAg har aldrig börjat som etta så det kändes lite ovant. men jag fick värma upp Gaija lite innan vi startade.
Så här gick det:
Sittande i grupp: 10
Platsliggande: 10
Frittfölj: 7.5
Sättande: 9
Inkallande med ställande och läggande: 5
Sändande m. lägg o inkall: 9.5
Apportering m hopp: 7
Apportering metall: 9
Vittringsprov o apport: 9
Fjärrdirigering: 8
Summa: 262 O
och ett förstapris samt klassvinst!
Ett förstapris! Men jag är ändå inte riktigt nöjd. Jag vill ha högre poäng. Det är lite för mycket bus och slams.
Kommentarer:
Friaföljet var det som vanligt: DK, tränger vänster, piper och BUS! Hon var hur pigg och glad som helst!
Sättandet blev ngt sent. Menmed tanke på att hon i onsdags inte förstod sättandet så har vi nog kommit en bit.
Inkallande med ställande och läggande.... Katastrof! När vi tränar funkar hon hur bra som helst.. När vi tävlar...
Sändande med ställande och läggande: Nosar... Konerna var tydligen intressanta... OCh det luktade tydligen gott inne i rutan. Flera hundar nosade där.
Apportering över hinder: Tugg och avslut. Sätter sig snett.
Apportering metall: Tempo och avslut. Gaija travar tillbaka med apporteringen och sätter sig snett.
Fjärren: DK flyttar sig. Helt plötsligt blev åskådarna intressanta! Ngt hon aldrig varit förut!
Söndag 2007 09 22 Startnummer fyra.
Så här gick det:
Sittande i grupp: 10
Platsliggande: 10
Frittfölj: 7.5
Sättande: 9
Inkallande med ställande och läggande: 8
Sändande m. lägg o inkall: 9.5
Apportering m hopp: 7
Apportering metall: 8.5
Vittringsprov o apport: 0
Fjärrdirigering: 7.5
Summa: 235p och ett andrapris smat klassvinst igen!
Vi har allt som allt fått ihop två förstaplaceringspokaler i helgen. Lite roligt tycker jag. ;O)
Kommentarer:
Frittfölj: Tränger, gnäller, DK hand vid två steg bakåt, hoppar, slut dk.
Sättande: Lite gnäll, flyttar rumpan vid tillbakagång.
Inkallande med ställande och läggande: DK ställande (jag sat ligg och snabbt sitt, höll på att dabba mig rejält. Gaija var superbussig och lyssnade på vad jag sa)DK hand vid ingång.
Sändande med läggande och inkallning: Lyder ej stannakommando.
Apportering över hinder: Tar en extralov, tuggar. Alltså dummrutan var ju där... Precis bakom hindret. OCh idag upptäckte Gaija den! Weeeehhhhhooooo! En ruta! Klart att hon var tvungena tt springa in i den!? Knasiga hund...
Apportering metall: Tempo in (travet så klart), föraren DK vid ingång.
Vittringsprov: Fel föremål. Åhhhh! Hade ajg iten varit så snabb med att kalla in henne så hade hon tagit rätt pinne! Jag kallar in Gaija för att hon ska bli snabbare tillbaka och inte börja plocka med andra pinnar.
Fjärren: Många DK ställande, rör sig frammåt, DK hundens namn. Gaija gillade sin publik! Så dom gav hon lite uppmärksamhet... JAg sa hennes namn för att få behålla den. HAde ajg inte gjort det så hade hon inte gjort det hon skulle.
Det ahr varit en otroligt trevlig och härlig helg! JAg ahr lärt mig massor om gaija hur hon fungerar när hon tävlar mycket. Och jag känner att jag har gjort rätt också. JAg har tränat på det som gått sämst på tävlingarna och det har nog gett resultat om man tittar på apoängen. Dom ahr blirivt bättre och bätre. Förutom vittringsprovet som ajg förstörde då... Gaija är inte riktigt säker på den ännu.
Dessutom har det varit jätteroligt med alla klubbkompisar, kompisar från andra klubbar och helt vanliga hundkompisar som varit på tävlingarna. Massor skoj att få träffas och umgås! Hela helgen har bara varit så rolig och trevlig!
Tack alla för all stöttning! *kram*
Helgen avslutades väldigt fint. Vi fick hämta hem vår Exzena. hon är hur mysig som helst ochen riktigt duktig flicka! Gaija bara avgudar henne och är en snäll storasyrra som leker med henne och tycker hon är äcklig som kissar och bajsar inne.... Sånt ska man göra ute!
http://exzenas.webblogg.se/
Maratontävling lkl3
Sätter in en liten ledtråd på hur det går för oss...
Hoppsan!
Bilderna är tagna av Lennart Andersson/Luleå. Helt super alltså! =O) tusen tack Lelle för bilderna. Jag är supernöjd.
Hoppsan!
Bilderna är tagna av Lennart Andersson/Luleå. Helt super alltså! =O) tusen tack Lelle för bilderna. Jag är supernöjd.
Förberedelse...
Som vanligt när ajg ska få hem en valp så hamnar ajg i ngt liknande det havande kvinnor hamnar i. Jag boar! Jag gör iordning mitt hem så det ska vara fit for fight när bebisen kommer hem. Det är rätt bra för då kan jag ju änga mig åt det man vill. Och det är ju inte precis städning och tvätt kan jag lova!
Checklista inför valphämtning:
Uppsättning av staket på baksidan. Check!
Borttagning av mattor. Check!
Säkra sladdar. Check!
Rädda gardiner ur valpmun med vassa tänder! Check!
Hitta valphalsband och koppel. Check!
Ta upp valpmaten från garaget. Che... Nähäpp!
Städat. Check!
Tvättat allt och alla hundfiltar. Jävla tvättmaskin då! Den gick sönder för ngn dag sedan.. Det är älgjakt... Vem vill laga tvättisar när man kan jaga älgisar? Så i morgon styr jag kosan till mamma och lånar hennes tvättmaskin. Sen på måndag om inte vår tvättmaskin är lagad (det betvivlar jag) så styr jag kosan till svärmor som har en jättemaskin. I den kan jag tvätta hundfiltar. Blööööääää....
Köpt tuggben åt lillvalpen. Check!
Köpt en billig skurmopp och hink på Ö&B. Check!
Köpt levergodisar åt hundarna. Check!
Köpt lite kompostgaller på Ö&B (billigt). Check!
Satt ihop kompostgaller för att ha framför ingången till vardagsrummet (jag vill kunna begränsa ytorna lite). Nope!
Städat ur Gaijas leksakskorg från pipleksaker och valpovänliga leksaker. Check!
Ställt upp buren i sovrummet och sett till att Stefan knappt kan ta sig till sängen (buren är på min sida, jag har gott om plats). Check!
Handlat hem mat. Check!
Tränat Gaija inför tävlingarna. Check!
Är redo att ta emot en lite underbar och söt valp. CHECK!
Nu är jag helt slut i kroppen. Jag har gjort mer än vad ajg ska göra. Så i morgon ska jag tvätta hos mamma och mellan maskinerna ska jag läsa tidningen, fika, ta en skön höstprommis med Gaija och bara ta det lungt. OCh så ska ajg mysa med mamma och berätta allt om Exzena... OCh sen ska ajg hem, göra varmkorv, se till att alal äter och sen... Sen drar jag till TÄÄÄÄÄÄVLINGEN!
Jag och Gaijsanmajsan... Håll tummarna. Vi lär behöva det. För Gaija kan inte sitt på sättande under gång... Jösses... Hon kunde det förra veckan...
Här kommer lite bilder från vår staketuppsättning. Alltså. vi ahr haft upp den en gång förut och då var den snyggare. Nu ser det lite underligt ut med långa stolpar här och där.... Dom ska vi kapa senare. Jag ska även sätta upp palkragar som jag kan fylla med kompost (och hundbajs) för att sedan plantera mina älskade jordgubbar i. Dom bor nämligen framför garaget och där trivs dom inte. Dom ville inte blomma i år så vi fick inga goda jordgubbs.... *gråter*
Stefan jobbar stenhårt. Här gör ahn ngt mystiskt med en av staketstolparna.
Rex tyckte att han skulle hjälpa Stefan. Ensam man med en galen kvinna med ett staket=inte bra...
Rex fortsätter övervaka arbetet... nu har några sektioner till har kommit på plats. En staketstolpe har tydligen också inspekterats av Rex. Den är godkänd. Gaija jobbar på att göra så lite nytta som möjligt.
Gaija undrar om vi inte ska fläta ett staket med mycket små pinnar i stället. Kan nog vara snygt det med?
Istället för att hjälpa till så lekte Banjo och Gaija med varandra. Rex tyckte dom var lata. Men som en stor och stark karlakarl som han är så ställde ahn upp på stefan. Kontrollerade arbetet och pinkade in reviret och så...
Pöss på dig Gaija! Vem kan tro att Banjo var livrädd för Gaija för sex månader sedan? Nu leker dom ihop. Men bara ute. Inne är det Gaija och Oboy som leker. Dom har en speciell lek som bara dom får leka.
Banjo "krullar sig" och gaija funderar vad han gör... Hon blir alltid fundersam varför katterna ska rulla sig framför henne.
Banjo har blivit en riktig snygging. Pälsen börjar vara lite tjockare och han är inte lika skvättig längre.
Nästa gång jag skriver så har jag tävlat. Troligtvis... Håll ögonen öppna! ;O)
Checklista inför valphämtning:
Uppsättning av staket på baksidan. Check!
Borttagning av mattor. Check!
Säkra sladdar. Check!
Rädda gardiner ur valpmun med vassa tänder! Check!
Hitta valphalsband och koppel. Check!
Ta upp valpmaten från garaget. Che... Nähäpp!
Städat. Check!
Tvättat allt och alla hundfiltar. Jävla tvättmaskin då! Den gick sönder för ngn dag sedan.. Det är älgjakt... Vem vill laga tvättisar när man kan jaga älgisar? Så i morgon styr jag kosan till mamma och lånar hennes tvättmaskin. Sen på måndag om inte vår tvättmaskin är lagad (det betvivlar jag) så styr jag kosan till svärmor som har en jättemaskin. I den kan jag tvätta hundfiltar. Blööööääää....
Köpt tuggben åt lillvalpen. Check!
Köpt en billig skurmopp och hink på Ö&B. Check!
Köpt levergodisar åt hundarna. Check!
Köpt lite kompostgaller på Ö&B (billigt). Check!
Satt ihop kompostgaller för att ha framför ingången till vardagsrummet (jag vill kunna begränsa ytorna lite). Nope!
Städat ur Gaijas leksakskorg från pipleksaker och valpovänliga leksaker. Check!
Ställt upp buren i sovrummet och sett till att Stefan knappt kan ta sig till sängen (buren är på min sida, jag har gott om plats). Check!
Handlat hem mat. Check!
Tränat Gaija inför tävlingarna. Check!
Är redo att ta emot en lite underbar och söt valp. CHECK!
Nu är jag helt slut i kroppen. Jag har gjort mer än vad ajg ska göra. Så i morgon ska jag tvätta hos mamma och mellan maskinerna ska jag läsa tidningen, fika, ta en skön höstprommis med Gaija och bara ta det lungt. OCh så ska ajg mysa med mamma och berätta allt om Exzena... OCh sen ska ajg hem, göra varmkorv, se till att alal äter och sen... Sen drar jag till TÄÄÄÄÄÄVLINGEN!
Jag och Gaijsanmajsan... Håll tummarna. Vi lär behöva det. För Gaija kan inte sitt på sättande under gång... Jösses... Hon kunde det förra veckan...
Här kommer lite bilder från vår staketuppsättning. Alltså. vi ahr haft upp den en gång förut och då var den snyggare. Nu ser det lite underligt ut med långa stolpar här och där.... Dom ska vi kapa senare. Jag ska även sätta upp palkragar som jag kan fylla med kompost (och hundbajs) för att sedan plantera mina älskade jordgubbar i. Dom bor nämligen framför garaget och där trivs dom inte. Dom ville inte blomma i år så vi fick inga goda jordgubbs.... *gråter*
Stefan jobbar stenhårt. Här gör ahn ngt mystiskt med en av staketstolparna.
Rex tyckte att han skulle hjälpa Stefan. Ensam man med en galen kvinna med ett staket=inte bra...
Rex fortsätter övervaka arbetet... nu har några sektioner till har kommit på plats. En staketstolpe har tydligen också inspekterats av Rex. Den är godkänd. Gaija jobbar på att göra så lite nytta som möjligt.
Gaija undrar om vi inte ska fläta ett staket med mycket små pinnar i stället. Kan nog vara snygt det med?
Istället för att hjälpa till så lekte Banjo och Gaija med varandra. Rex tyckte dom var lata. Men som en stor och stark karlakarl som han är så ställde ahn upp på stefan. Kontrollerade arbetet och pinkade in reviret och så...
Pöss på dig Gaija! Vem kan tro att Banjo var livrädd för Gaija för sex månader sedan? Nu leker dom ihop. Men bara ute. Inne är det Gaija och Oboy som leker. Dom har en speciell lek som bara dom får leka.
Banjo "krullar sig" och gaija funderar vad han gör... Hon blir alltid fundersam varför katterna ska rulla sig framför henne.
Banjo har blivit en riktig snygging. Pälsen börjar vara lite tjockare och han är inte lika skvättig längre.
Nästa gång jag skriver så har jag tävlat. Troligtvis... Håll ögonen öppna! ;O)
Snart maratontävling.
På fredag ska det tävlas. Och på lördag och på söndag. Vad har ajg gett mig in på? ;O)
Fast det känns roligt att fylla ut väntetiden på valpen med tävling. Det liksom skingrar tankarna. I kväll har jag varit ute på bruks och tränat. Gaija går väldigt bra nu. Lite finjusteringar här och där. Hon har dessutom lugnat sig en aning med pipet i kväll. Till slut var det inte mycket ljud kvar.
Det enda kruxet vi har nu är sättande under gång. Helt plötsligt kan inte hunden SITT?! Alltså hallå! Hon är drygt två år... Inget kan hon sämmre än sitt. Jösses...
Annars verkar momenten sitta väldigt fint. Bara för att jag nu tycker det så får väl både ajg och Giaja frispel lagomt till tävlingarna och gör bort oss. Men det bjuder jag på. Går det riktigt illa på någon av tävlingarna så kommer jag att bara köra momenten icke tävlingsmässigt. Lika bra att göra så så att ajg inte avdresserar henne när det är så många tätt inpå.
Nu har jag ialla fall en nöjd liten tjej som fått busa med Bruno i dag. Det har ju varit valpbesiktning i dag så vi for upp till Älvsbynd ajg och Stefan så ajg fick vara med. Jättteskoj! Mycket kiss och en bajshög blev det. Men mer om valpbesiktningen får ni läsa på Exzenas sida. ;O)
Fast det känns roligt att fylla ut väntetiden på valpen med tävling. Det liksom skingrar tankarna. I kväll har jag varit ute på bruks och tränat. Gaija går väldigt bra nu. Lite finjusteringar här och där. Hon har dessutom lugnat sig en aning med pipet i kväll. Till slut var det inte mycket ljud kvar.
Det enda kruxet vi har nu är sättande under gång. Helt plötsligt kan inte hunden SITT?! Alltså hallå! Hon är drygt två år... Inget kan hon sämmre än sitt. Jösses...
Annars verkar momenten sitta väldigt fint. Bara för att jag nu tycker det så får väl både ajg och Giaja frispel lagomt till tävlingarna och gör bort oss. Men det bjuder jag på. Går det riktigt illa på någon av tävlingarna så kommer jag att bara köra momenten icke tävlingsmässigt. Lika bra att göra så så att ajg inte avdresserar henne när det är så många tätt inpå.
Nu har jag ialla fall en nöjd liten tjej som fått busa med Bruno i dag. Det har ju varit valpbesiktning i dag så vi for upp till Älvsbynd ajg och Stefan så ajg fick vara med. Jättteskoj! Mycket kiss och en bajshög blev det. Men mer om valpbesiktningen får ni läsa på Exzenas sida. ;O)
Fyller alla 40 i år?
I går kväll var jag och Stefan på 40 års kalas. Där hade dom karaoke. Hmmm... Jag har lovat mig själv att aldrig, aldrig sjunga karaoke. Jag har inte hållit mitt löfte. I två och en halv timme sjöng jag och ett skiftande antal damer. Jag och en mycket trevlig kvinna höll låda tillsammans. Hon var jätteduktig på att sjunga. Egentligen började det hela med att jag blev upptvingad av självaste "födelsedagsbarnet" Peter. Man kan inte neka ett födelsedagsbarn något.
Så jag tänkte: Vad fanken... En sång sen är det bra.
Jag gick upp och sjöng någon slags svensk sång och sen satt jag mig ner och surrade med min blivande sångkompis.
En halvtimme senare beseglades mitt öde som karaokesångerska. Några av tjejerna drog upp mig med våld ur stolen (jaaaa.... stolen trillade), och sen forserade dom mig till mikrofonerna. Sen tog jag mig inte därifrån. Men kul var det! Jag har alltid tyckt att karaoke är till för de som inte törs sjunga nykter. Och i viss mån är det sant. Men jag var ju nykter! Och höll igång publiken i två och en halv timme!
Så om nu någon behöver en sångerska som ger gärnet i två timmar så säg till. Jag kan inte lova att det låter bra hela tiden. Men så länge rösten håller så sjunger jag. ;O) Och dyrt blir det. *asg*
Nästa helg fyller en ungdomskamrat 40 år... Då blir det tårta igen.
Det börjar bli jobbigt med allt detta firande.
I dag har det varit fotbollscup i Svensbyn. Ena dottern som spelar fotboll skulle spela där med sitt lag. det gick skapligt. dom kom trea. =O)
Ännu mer skapligt gick det för mig och Gaija. Vi passade på att träna och nu sitter det mesta som det ska!
Vittringsapporteringen ska jag jobba med varje dag. Den har Gaija lite funderingar omkring fortfarande. Men i dag körde jag en metod där jag först la ut två apporter + min apport. Först tog hon bara första bästa. Men efter ett nytt skick så tog hon rätt och jag belönade med bollen. Sen var hon med på noterna. Jag fortsatte öka antalet apporter och hela tiden tog hon rätt. Så nu är vi nog på väg. Förvrrningen vänds till visshet. =O)
Inkallning med ställande och läggande funkar också super. Och är jag bara väldigt T Y D L I G vid sättande under gång så förstår Gaija det också. Jag håller på att arbeta bort mina DK'n som Emelie gjort mig uppmärksam på. ;O)
Rutan är ju bara sååå rolig! Och nu funkar den super!
Jaaa... det mesta sitter faktiskt väldigt bra nu och jag känner mig trygg inför tävlingarna. Fast man får ju aldrig vara säker... Allt kan hända!
Idag märkte jag att Giaja har börjat markera när vi är ute och går. Så snart ska hon väl till att börja löpa. Skulle tro att det blir i början av Oktober. Så nu håller jag tummarna att hon inte börjar lagomt till nästa helg. Nu när vi fått ihop i stort sett hela trean.
Så jag tänkte: Vad fanken... En sång sen är det bra.
Jag gick upp och sjöng någon slags svensk sång och sen satt jag mig ner och surrade med min blivande sångkompis.
En halvtimme senare beseglades mitt öde som karaokesångerska. Några av tjejerna drog upp mig med våld ur stolen (jaaaa.... stolen trillade), och sen forserade dom mig till mikrofonerna. Sen tog jag mig inte därifrån. Men kul var det! Jag har alltid tyckt att karaoke är till för de som inte törs sjunga nykter. Och i viss mån är det sant. Men jag var ju nykter! Och höll igång publiken i två och en halv timme!
Så om nu någon behöver en sångerska som ger gärnet i två timmar så säg till. Jag kan inte lova att det låter bra hela tiden. Men så länge rösten håller så sjunger jag. ;O) Och dyrt blir det. *asg*
Nästa helg fyller en ungdomskamrat 40 år... Då blir det tårta igen.
Det börjar bli jobbigt med allt detta firande.
I dag har det varit fotbollscup i Svensbyn. Ena dottern som spelar fotboll skulle spela där med sitt lag. det gick skapligt. dom kom trea. =O)
Ännu mer skapligt gick det för mig och Gaija. Vi passade på att träna och nu sitter det mesta som det ska!
Vittringsapporteringen ska jag jobba med varje dag. Den har Gaija lite funderingar omkring fortfarande. Men i dag körde jag en metod där jag först la ut två apporter + min apport. Först tog hon bara första bästa. Men efter ett nytt skick så tog hon rätt och jag belönade med bollen. Sen var hon med på noterna. Jag fortsatte öka antalet apporter och hela tiden tog hon rätt. Så nu är vi nog på väg. Förvrrningen vänds till visshet. =O)
Inkallning med ställande och läggande funkar också super. Och är jag bara väldigt T Y D L I G vid sättande under gång så förstår Gaija det också. Jag håller på att arbeta bort mina DK'n som Emelie gjort mig uppmärksam på. ;O)
Rutan är ju bara sååå rolig! Och nu funkar den super!
Jaaa... det mesta sitter faktiskt väldigt bra nu och jag känner mig trygg inför tävlingarna. Fast man får ju aldrig vara säker... Allt kan hända!
Idag märkte jag att Giaja har börjat markera när vi är ute och går. Så snart ska hon väl till att börja löpa. Skulle tro att det blir i början av Oktober. Så nu håller jag tummarna att hon inte börjar lagomt till nästa helg. Nu när vi fått ihop i stort sett hela trean.
Träning i regn och i sol.
Inte undra på att man blir förkyld. Ena dagen regn. Andra dagen strålande sol. Huvudet käns som en badboll och hjärnan funkar inte riktigt. Tur man har en klok hund som är förlåtande när man tjorvar till det. Gör om och gör rätt är just nu mitt motto. Egentligen ska ajg väl känna mig hopplös. Men ajg är van vid att vara vimsig. OCh just nu är det en period som är värre än vanligt. Mina tankar håller väl inte riktigt ihop just nu. Mycket värk och förkylning gör sitt. Samt stress. Jag har just nu för mycket i mitt liv. Både omkring mig men även i huvudet. Ändå känns det tomt där uppe i planeten.
Det är väl lite av hur mitt liv ser ut nu. Fullspäckat schema och ändå tomt på vissa ställen. ;O)
Ialla fall så tränade ajg en stund i går. Först gick vi ut i solnedgången på en skön prommis med min svägerska från Stockholm. När vi kom hem skulle jag träna hade jag tänkt. Och då började det att regna.
Typiskt.
Men eftersom att både jag och Gaija älskar att träna så gjorde det inget.
Rutan var nära nog katastrof. På tävlingen var det också katastrof. Så då körde ajg gör om gör rätt och började om med rutan. Snabbt gick det ialla fall och så förstod Gaija vad hon skulle göra igen.
Fritt följ gick bara bra. Vi imponerade på vår granne som är veterinär. Hans tjej har två små hudnar som har väldigt lite hyfs. Snälla men ouppfostrade. Dom önskade att deras hucnar också var som gaija. Så ajg fick väl säga att man kan åstadkomma mycket med träning. Man får inget gratis. ;O)
Gaijas fria följ börjar kännas väldigt bra nu. Hon håller positionen och tränger inte lika mycket. Ändå är hon väldigt uppmärksam på mitt vänstra ben. Vändningar på stället, backa sidoförflyttningar och olika hastigeter är inga problem alls. Det hela flyter faktiskt väldigt bra. Återstår att se vad domaren säger nästa vecka.
Inkallning med ställande och läggande är som en dröm just nu! Gaija är jätteuppmärksam på vad jag ska säga och stannar snabbt. läggandet kunde vara lite snabbare men jag jobbar på det.
Hopp apport funkar funkar också friktionsfritt. Om man tänker på hur det gick sist på tävlingen så kan man inte tro att det är samma hund! Jag har jobbat lite med att kasta apporten snett (vilket i och för sig är inte svårt alls, jag är expert på det nämligen) och hon förstår att hur snett apporten än hamnar så är det hopp tillbaka som gäller.
Apportering metall funkar också bra. Där skulle jag vilja ha en snabbare ingång och galopp tillbaka, men jag får fortsätta jobba med det också.
Fjärren... Jahaja... Hon vill gärna krypa frammåt från stå till ligg eller stå till sitt. Jag kör som Indras matte sa. En leksak vid fötterna på den som står bakom. Och jag tror hon börjar fatta vad det handlar om. Sedan har jag jobbat lite med att vara överdrivet med handtecken. Då håller hon sig på plats. Så nu minskar ajg handrörelserna och jag hoppas att det börjar funka. bara jag kommer ihåg hur ajg gör varje gång... Vilket tydligen inte är så lätt för mig. *hmrf*
Sättande under gång är lite fundersamt för fröken Gaija. JAg måste vara lite mer tysk som min man säger. Alltså använda lite hårdare kommando. Så ajg gör det och då funkar det hyffsat. Men hon känns fortfarande osäker.
Vittringsapporteringen är det bara skit med. Så nu börjar ajg om. Någonstans har vi missat ngt jag och Gaija. Hon har fått för sig att ta upp vilken apport somhelst bara det inte är min apport. *gråter blod* Så jag ska börja om från början igen. I morgon ska jag be min älskade man att köpa nya apportpinnar och göra nya vittringsapporter. Jag är rädd för att jag någon gång använt apporter som luktar mig. Sedan har jag också berämmt henne när hon tagit fel apport. *SLÅR MIG SJÄLV I HUVUDET MED NGT HÅRT* Jag sa ju att jag är tom i bollen!
Så i mörkret i gårkväll stod jag där och jobbade... Och blev förkyld.
I dag var det sol. Vi for med Helena (svägerskan) till flyget och då passade jag på att jobba med Gaija en stund ute på Luleå BK.
I dag funkade rutan massor bättre! Fria följet då var hon hoppigare och apport över hinder funkade suveränt! Inkallningen funkade super och sättande under gång fick jag jobba lite mer med. Men nu verkar hon fatta igen. Det är ju bra. =O)
Metallapporteringen fick gubben ta hand om. Han tyckte det var svårt. Gaija tyckte det var roligt och lätt. Fjärren körde jag igen med samma taktik som i gårkväll. Nu stannade hon kvar mycket bättre och var mer uppmärksam. Vilket hon inte riktigt varit. Jag har också belönat henne snabbare då jag tror att uppmärksamheten har ökat på grund av det. *självrannsakan*
Vittrringsprovet var grymt dåligt. Så nu i morgon blir det, som jag sa tidigare, nya tag!
Efter att ajg kört igenom momenten så sprallade vi av oss på agillitybanan. Skitkul tyckte både ajg och Gaija. hon gillar ju sp¨ännande saker och att få springa upp på Ahindret var helt toppen! Spången var också great! Sen gick vi till stegen. tänkte passa på att träna på den nu när vi ändå var där. På Luleå BK har dom en låg stege. Den är perfekt att träna hunden att gå på. Jag slipper slita sönder mig och hunden skada sig.
Från början hade Gaija så bråttom så. Hon ville luta sig mot mig. Men till slut fick jag henne att förstå att hon skulle gå själv. Känna själv och balansera. Det förstod hon också. Så nu fixar hon att gå på den lilla stegen! Hon går fot med mig. Det enda kruxet är att hon vill gärna hoppa upp på själva den horisontella delen. Stegpinnarna upp vill hon inte gå på. Idag ahr jag låtit henne hoppa och sen gå i olika hastigheter smat stanna där uppe. Vilket funkar fint. hennes självförtroende ökade enormt och hon har koll på alla sina ben. Så nu kan jag träna på den stora stegen.
Hon är ju inte höjdrädd Gaija så jag tror inte att hon bryr sig om att stegen är högre. Det blir bara lite mer att hålla reda på när hon ska upp. Väl uppe vet hon ju nu hur hon ska göra. Anlednignen till att hon inte är höjdrädd och gå på typ en spång högt upp har jag nog mycket att tacka för när vi är ute med båten. Där är det ju lite trixigt ibland och man måste ha koll på vad man gör och det kan också vara ganska så högt upp på vissa ställen. men hon fixar det och tycker att det är kul!
Det hela slutade med att Gaija självbelönade sig med att springa på stegen flera gånger. Svansen gick hela tiden och hon såg såååå lycklig ut!
Hon alternerade mellan agillityspången och stegen. Så jag tror absolut att stegen här hemma på klubben blir en lätt sak. Ialla fall högst upp. Hunden ska ju upp och ner också... Jag tror jag använder köttbullar där. För att få ner farten.
Såååå..Jag känner mig väldigt nöjd. Få se nu bara hur nästa helg blir. liiite pirrigt är det! Tänk om man gör bort sig tre dagar i följd? Jag dööööör! =O)
Det är väl lite av hur mitt liv ser ut nu. Fullspäckat schema och ändå tomt på vissa ställen. ;O)
Ialla fall så tränade ajg en stund i går. Först gick vi ut i solnedgången på en skön prommis med min svägerska från Stockholm. När vi kom hem skulle jag träna hade jag tänkt. Och då började det att regna.
Typiskt.
Men eftersom att både jag och Gaija älskar att träna så gjorde det inget.
Rutan var nära nog katastrof. På tävlingen var det också katastrof. Så då körde ajg gör om gör rätt och började om med rutan. Snabbt gick det ialla fall och så förstod Gaija vad hon skulle göra igen.
Fritt följ gick bara bra. Vi imponerade på vår granne som är veterinär. Hans tjej har två små hudnar som har väldigt lite hyfs. Snälla men ouppfostrade. Dom önskade att deras hucnar också var som gaija. Så ajg fick väl säga att man kan åstadkomma mycket med träning. Man får inget gratis. ;O)
Gaijas fria följ börjar kännas väldigt bra nu. Hon håller positionen och tränger inte lika mycket. Ändå är hon väldigt uppmärksam på mitt vänstra ben. Vändningar på stället, backa sidoförflyttningar och olika hastigeter är inga problem alls. Det hela flyter faktiskt väldigt bra. Återstår att se vad domaren säger nästa vecka.
Inkallning med ställande och läggande är som en dröm just nu! Gaija är jätteuppmärksam på vad jag ska säga och stannar snabbt. läggandet kunde vara lite snabbare men jag jobbar på det.
Hopp apport funkar funkar också friktionsfritt. Om man tänker på hur det gick sist på tävlingen så kan man inte tro att det är samma hund! Jag har jobbat lite med att kasta apporten snett (vilket i och för sig är inte svårt alls, jag är expert på det nämligen) och hon förstår att hur snett apporten än hamnar så är det hopp tillbaka som gäller.
Apportering metall funkar också bra. Där skulle jag vilja ha en snabbare ingång och galopp tillbaka, men jag får fortsätta jobba med det också.
Fjärren... Jahaja... Hon vill gärna krypa frammåt från stå till ligg eller stå till sitt. Jag kör som Indras matte sa. En leksak vid fötterna på den som står bakom. Och jag tror hon börjar fatta vad det handlar om. Sedan har jag jobbat lite med att vara överdrivet med handtecken. Då håller hon sig på plats. Så nu minskar ajg handrörelserna och jag hoppas att det börjar funka. bara jag kommer ihåg hur ajg gör varje gång... Vilket tydligen inte är så lätt för mig. *hmrf*
Sättande under gång är lite fundersamt för fröken Gaija. JAg måste vara lite mer tysk som min man säger. Alltså använda lite hårdare kommando. Så ajg gör det och då funkar det hyffsat. Men hon känns fortfarande osäker.
Vittringsapporteringen är det bara skit med. Så nu börjar ajg om. Någonstans har vi missat ngt jag och Gaija. Hon har fått för sig att ta upp vilken apport somhelst bara det inte är min apport. *gråter blod* Så jag ska börja om från början igen. I morgon ska jag be min älskade man att köpa nya apportpinnar och göra nya vittringsapporter. Jag är rädd för att jag någon gång använt apporter som luktar mig. Sedan har jag också berämmt henne när hon tagit fel apport. *SLÅR MIG SJÄLV I HUVUDET MED NGT HÅRT* Jag sa ju att jag är tom i bollen!
Så i mörkret i gårkväll stod jag där och jobbade... Och blev förkyld.
I dag var det sol. Vi for med Helena (svägerskan) till flyget och då passade jag på att jobba med Gaija en stund ute på Luleå BK.
I dag funkade rutan massor bättre! Fria följet då var hon hoppigare och apport över hinder funkade suveränt! Inkallningen funkade super och sättande under gång fick jag jobba lite mer med. Men nu verkar hon fatta igen. Det är ju bra. =O)
Metallapporteringen fick gubben ta hand om. Han tyckte det var svårt. Gaija tyckte det var roligt och lätt. Fjärren körde jag igen med samma taktik som i gårkväll. Nu stannade hon kvar mycket bättre och var mer uppmärksam. Vilket hon inte riktigt varit. Jag har också belönat henne snabbare då jag tror att uppmärksamheten har ökat på grund av det. *självrannsakan*
Vittrringsprovet var grymt dåligt. Så nu i morgon blir det, som jag sa tidigare, nya tag!
Efter att ajg kört igenom momenten så sprallade vi av oss på agillitybanan. Skitkul tyckte både ajg och Gaija. hon gillar ju sp¨ännande saker och att få springa upp på Ahindret var helt toppen! Spången var också great! Sen gick vi till stegen. tänkte passa på att träna på den nu när vi ändå var där. På Luleå BK har dom en låg stege. Den är perfekt att träna hunden att gå på. Jag slipper slita sönder mig och hunden skada sig.
Från början hade Gaija så bråttom så. Hon ville luta sig mot mig. Men till slut fick jag henne att förstå att hon skulle gå själv. Känna själv och balansera. Det förstod hon också. Så nu fixar hon att gå på den lilla stegen! Hon går fot med mig. Det enda kruxet är att hon vill gärna hoppa upp på själva den horisontella delen. Stegpinnarna upp vill hon inte gå på. Idag ahr jag låtit henne hoppa och sen gå i olika hastigheter smat stanna där uppe. Vilket funkar fint. hennes självförtroende ökade enormt och hon har koll på alla sina ben. Så nu kan jag träna på den stora stegen.
Hon är ju inte höjdrädd Gaija så jag tror inte att hon bryr sig om att stegen är högre. Det blir bara lite mer att hålla reda på när hon ska upp. Väl uppe vet hon ju nu hur hon ska göra. Anlednignen till att hon inte är höjdrädd och gå på typ en spång högt upp har jag nog mycket att tacka för när vi är ute med båten. Där är det ju lite trixigt ibland och man måste ha koll på vad man gör och det kan också vara ganska så högt upp på vissa ställen. men hon fixar det och tycker att det är kul!
Det hela slutade med att Gaija självbelönade sig med att springa på stegen flera gånger. Svansen gick hela tiden och hon såg såååå lycklig ut!
Hon alternerade mellan agillityspången och stegen. Så jag tror absolut att stegen här hemma på klubben blir en lätt sak. Ialla fall högst upp. Hunden ska ju upp och ner också... Jag tror jag använder köttbullar där. För att få ner farten.
Såååå..Jag känner mig väldigt nöjd. Få se nu bara hur nästa helg blir. liiite pirrigt är det! Tänk om man gör bort sig tre dagar i följd? Jag dööööör! =O)