Utkast: Ikväll bestämde ...

Ikväll bestämde jag att fara ngåonstans där jag inte brukar gå med hundarna. Så vi for till Degerberget och även där bestämde jag att Herr Huggorm skulle vara inne i ngn varm håla och sova. Och mycket riktigt. Herr Huggorm höll sig borta från oss! Inga ormar så långt ögat kan nå!

Zena var som galen sista biten upp på Degerberget. Hon ylade! Så brukar hon aldrig göra. Hon är en tyst hund i bilen när man kör.

Så här såg ialla fall vår härliga kväll ut.


Utsikt från Degerberget.

Söder.




Norr.




Öster.




Mys på berget.




Jag tror att hundarna också beundrar utsikten.




Vackra Gaija.




Det vanliga pinnbuset.




En go kramstund med Jossan. Precis vad två underbara tjejer behöver!




Tittut!



Spring på klipporna!



Ännu mera spring...




Spring på klapperstensfält. Här gäller det att hålla munnen rätt på tungan. ;O)











Pinnkamp.



På torsdag så planerar jag en liten middag uppe på berget. Där ska vi sitta och grilla och äta gott medans hundarna gör hundiga saker. Kanske dom får äta sin middag genom att söka upp den i skogen? Skulle vara kul... Så nu ber jag till vädergudarna att vi får SOOOOL på torsdag! Hjälper det om man gör en soldans också?

Hust det ja! Jag upplevde en traumatisk händelse i dag på COOP... Jag stod och pratade med en bekant när jag och min mamma skulle handla. Så min mamma gick i förväg för hon skulle ha en miljon saker. Jag skulle ha fem saker... Sen gick ajg efter pratstunden glatt iväg för att hitta min mamma. Men jag hittade henne inte! Jag gick FYRA varv på COOP och letade henne. Sen kom jag på att man ska alltid gå till kundtjänst om man tappar bort sin mamma. Så då gjorde ajg det... Och dom ropade snällt ut: Vera! Din dotter Veronica saknar sin mamma. Kom till kundtjänst.
Min mamma hittade mig där... Tack o lov! Annars hade vi nog fortfarande gått runt COOP utan att hitta varandra.

Vill passa på att tacka personalen för att ni hjälpte mig att hitta min mamma. =O)

Blev biten av Rottisar igår...

Det var sååå hemskt! Jag for och hälsade på kompisar i går och en hel massa Rottisar började genast tugga på mig. en Massa små Rottisar med vassa perforerande små tänder. Små söta bebismagar som bara väntade på att få bli plättade!
Ja det var också vuxna och halvvuxna Rottisar också. Men dom försökte pussaihjäl mig. *ler*

Nu ärjag valpsjuk igen... *suckar* Men det går nog över... För när vi far till Gällivare så kommer vi ju att sällskapa med en av dessa små Rottisänglar som försökte bita ihjäl mig igår. Ja just det... Gällivare... det verkar som att det inte blir ngn tävling för mig och Gaija. Hon som skulle börja löpa i slutet av aprill har inte börjat löpa ännu. Fast det verkar som att hon är på g då hennes murva svällt upp.

Jaja.. Vi får väl hoppas på att hon börjar löpa och hunnit klart lagomt till tävlingen. Vi ska ialla fall träna som om viska tälva så vi är redo ifall att...

Krypet har börjat tjorva igen. Jag hade ett fint kryp på henne för ngn vecka sedan. Men nu? Nope! Vi får börja om igen... Hon hukar bara sig eller så springkryper hon igen. Fattar inte varför det ska vara så himmla kul att göra på det där sättet? Knäppa hund.

Så nuom ngn minut så ska jag ut och jobba ute på grässlänten få se om hon börjar fatta tekniken igen? Hon följer ialla fall mitt vänstra ben vid krypet och det är ju ngt ialla fall. Vinklar jag åt ngn håll så hänger hon med. Mycket svårare är det ialla fall att krypa rakt fram. lustig hund det här..  Men jag skulle tro att hennes kryp frammåt gör henne inte lika fokuserad på mig som när hon ska svänga osv...

Återkommer senare idag om hur träningen gick. ;O)

Vad mycket jag har hunnit!

Idag har det varit en flitens dag.

I går så fick ajg lust att fara ut till gläntan. I förmiddags så ringde Sofia. Perfa! Vi följdes åt ut till Gläntan och hade ett par underbara timmar med våra doggs där. Jag bjöd Sofia på kycklinglår, festis och som efterätt en chokladboll och en filmrulle åt mig. Helmysigt! Hundarna var som galna och sprang och busade i stort sett hela tiden. Att springa i vattnet var också en höjdare!
Som vanligt så jagade Gaija (med en pinne i munnen) Ludde och Zena. Ser lite småtöntigt ut när två schäfrar blir jagade av en annan hund med en pinne i munnen... Normalt? Tror inte det. Det brukar ju vara den som har pinnen som blir jagad.

Väl hemma så torkade ajg hundarna och lät dom vara ute en stund. Dom kan gott få sanda ner ute istället för inne. Sen blev det tvätt och så tog jag tag i dammtorkningen. Jösses vad damm och hundhår! Men nu är det rent och fint i vardagsrummet. Till och med sofforna har blivit dammsugade och rengjorda under dynorna. Det var ett kilo sand i soffan.

Hör du det STEFAN! Ett kilo sand!

Amanda fick inte vara på datorn så hon hade tråkit. Så hon fick hänga tvätt, damsuga övervåningen och laga middagen. Tänk vad mycket de små kan uträtta när de inte får vara på datorn?

Sen vid 17.30 så susade jag iväg till "grönan". Vi skulle träna sök där... Jag var tidig och inte en levande själ var där... Så ajg tog hundarna på en rastrunda i skogen och smög ner till badpölen. Den var lika grön och glittrande som vanligt. Oj vad ajg längtar tills det går att bada! Gaija ruuuusade ner till pölen och stod sedan och bad om lov att få hoppa i. Det fick hon inte då jag trodde att vi skaulle träna sök. Vem vill jobba med en blöt hund i onödan? Inte jag! ;O) Hon har ju redan varit blöt en sväng idag.

När vi kom tillbaka till bilen så fanns bara en av mina kurskamrater där. det blev ett redigt bortfall i kväll! Ingen orkade komma. bara jag och min kurskompis... Men vi var hurtiga och la spår istället. En åt lilla söta boxerbruden Doris... Hon är bara sex månader men såååå duktig! Hon spårade jättebra opch tog spåret fint. Det hade blåst lite sidvind just där spåret blev lagt men det gjorde inget. hon spårade å och hittade sin lilla kamp. =O)

Zena fick också ett. Hon fick ett rakt spår med en liten böj på slutet och leksak. Liggetiden blev en halvtimme och Zena spårade rätt bra. Hon var lite vinglig i början men sen så fickhon till det och spårade jättefint. Böjen var inga problem. Och leksaken var en fullträff! älskade bollen! Men den var jag så bussig med så den kastade jag rakt upp i en tall! Får se om den blåst ner nu ngn dag. *hoppas på blåst*

Jag måste verkligen gå i en "Hur man kastar föremål" kurs!

Gaija fick ett roligt spår. Jag och min kurskompis gick ut den tillsammans. Vi fick efter varandra och dleade på oss då och då. Jag tänkte att det skulle bli kul att se hur hon valde. Det blev sex apporter i spåret och några vinklar. en av apporterna la jag precis i slutet av en vinkel. lite småjävlig måste Jag vara ibland! Vi gick även efter sidan på en bredare stig och sedan korsade vi den.
Gaija spårade som vanligt med en glad iver. Hon gillar verkligen att spåra! Hon gillar ALLT!
När vi delade på spåret så gick hon först i mitt spår för att sedanleta upp det andra spåret. Sedan följde hon det tills vi återförenades igen. I vinkeln med apporten så tog hon apporten utan att ens blinka. Plättlätt! Vid den blreda stigen gick hon först över (vi har ju alltid gjort så matte!). Men hon gick raskt tillbaka när hon upptäckte att det fanns inget på andra sidan. Alla apporterna tog hon och hon spårade exakt i alla vinklar. Inget sökande eller bökande!

Det är ju ett halvår sedan vi spårade sist. Men den här hunden är en naturbegåvning. Träna på spår? Det kan hon ju redan hahah! Nädå... Vi ska ta och öka spårkondisen lite. Nu blev det inte så långt men hon blev lite flåsig efteråt.

efter spåret for jag ut till bruks. tänkte träna lite men nu började ryggen att säga ifrån. Så det blev itnså mycket träning. Jag jobbade lite med positioner med Zena och frittfölj., Inkallningar och platsliggning. Samt lite fjärrdirigering. Hon börjar bli riktigt duktig på det minsann! Däremot så är koncetnrationen urkass. Vad som händer på andra ställen är ointressant. Jag måste skärpa mig med lydnaden nu. Jag har faktiskt spårat mer än tränat lydnad med lilla damen!

Gaija fick en dust i friaföljet och där började hon pipa. Vi kvartsamtalade lite och sen höll hon tyst. Sen så körde jag lite inkallningar och så blev det lite fjärrdirigering också. Hopp över hinder fick hon också testa. Men då stod jag med ryggen eller sidan mot hindret. Jösses vad svårt det är att hoppa när man inte står mot hindret hälsar Gaija.

Efter träningen for jag hem till min mamma och kraschade i hennes soffa. ryggen vill inte alls mer! Men efter en god bulla så kände jag mig mycket piggare. hudnarna sov som små stockar och det var sååå fridfullt! Vid nio kom ena dottern till mamma och sen for vi hem så nu sitter jag  häääär! =O)

Känner mig faktiskt nöjd över dagen. både hemmet och hundarna har fått det dom behöver. Massor bra!
I morgon ska vi shoppaloss på kläder jag och barnen. Dom behöver kläder till examen. Känner jag dom rätt så kommer dom att vela så det blir inte så mycket klädköt. För tillfället billigt men närmare examen så blir det panik och då MÅSTE jag köpa ngt som kan bli dyyyyrt! Jäkla ungar! Dom ska få arbeta sig till sina kläder snart. Det kostar... Dom behöver också sommarjackor. Alla har vuxit ur sina jackor och de som går att ärva är i för dåligt skick.

Money, money, money!

Makabert skogsfynd.

Jag har under årens lopp hittat en del underliga saker i skogen (bland annat en fyllegubbe).

Ikväll har jag nog hittat ngt som gett mig mycket huvudbry... Två skjutan rävar låg vid vägkanten. Dom har inte legat där hela vintern och dom var inte likstela... Däremot såg dom ut att ha börjat ruttna. Ena räven hade ett rätt stort utgångshål i bröstet.
Alltså... Är inte rävjakten på hösten? Och VARFÖR lämnar man två fina rävar så där vid dikeskanten? Dom såg ut att ha varit friska och välmående ut. Pälsen såg riktigt fin ut och dom hade lagom hull för årstiden. Varken mager eller välgödd.

Typiskt att man inte hade med sig kameran....




For och fotade stackarna innan jag hämtade barnen från diverse kompisar...
image1076
image1075

Skulle tro att det är en hane och en hona.






Har nu på morgonen ( 13/5) ringt polisen (ringde i gårkväll men det blev bara blahaj av det hela) och beskrivit rävarna och fyndplatsen. Så dom skulle kontakta jägmästaren för det aktuella området. det var en mycket trevlig polis som blev beklämd över det jag berättade... Förmodligen ska jag få visa var rävarna ligger.

Att tävla agility...

Idag har verkligen varit en intressant dag.

I morse så packade vi oss in i bilen. Jag, barnen och hundarna. Vi drog till Luleå BK och väl där så fick mina döttrar en uppgift. =O) Stå och sälja fika! Dom är ju duktiga på att räkna och jag tror dom klarade av det med bravur!
Själv så blev jag hastigt anmäld till agilityn också. Vi var redan anmälda till hoppklass och det var nog så spännande. Sepciellt med tanke på hur träningen var i går...

Innan en agilitytävling börjar så gör amn en banvandring. Om man som åskadare sitter och tittar på en banvandring så ser det himmla kul ut. Folk flaxar och far och springer med låtsashudnar. det ser ut som värsta matrusningen i en hönsgård! Jag skrattade lite rått själv åt dom.. Men det skulle jag itne ha gjort. för när jag klev in på plan så blev jag lika dan! Jag följde så fint siffrorna på plan och försökte memorera hindren. Pratade för mig själv och gjorde underliga rörelser... Lovar! Ska aldrig skratta mer åt banvandringar! Eler..hehe.. om jag är deppig ska jag leta upp en agilitytävling. För man blir hemskt glad av dom. Hahah!

Nåja. Vi värmde upp och rastade oss och var klara lagomt till vår tur. Från att ha varit helt borta och upptrissad till att bli lite loj just innan vi skulle in så kändes det rätt skönt att hon blev just lite loj. Men hon blev lite okontaktbar också... *ryser* Väl ute på plan s¨å gck dom första hindren rätt bra. Men sen såg Gaija alla hinder! WOW liksom! En massa tunnlar! Och oj! Man kunde ju få springa in i dom också!

Behöver jag tala om att vi blev rätt snabbt diskade?

Men vi fortsatte runt hela banan (man får det i den snälla agilityn). OCh till slut fattade gaija poängen. Jag och inte hon ska bestämma vilka hinder hon ska hoppa och hur hon ska hoppa dom. Hon fortsatte ändå att försöka hoppa över stativen iställer för bommarna på hindren. underlig schäferflicka?!

Nåja. Jag får trösta mig med att vi bara tränat en gång och att vi gjorde det för skojs skull... =O)

Men allt var ju inte slut där! Vi kunde ta revanch nu när Gaija fattat galoppen! =O) Själva agilityklassen var ju på G! Sagt och gjort så värmde vi upp och äntrade banan. Gaija var väldigt fokuserad på mig den här gången och hoppade och for som om hon aldrig gjort ngt annat. Jag hörde ett liiiitet sus från publiken minsann! Men tyvärr så ställde jag till det! Jag skickade in stackars gaija fel väg genom tunneln! Sånt är viktigt! Så vi blev ännu en gång diskade denna dagen! Men det gjorde oss inget. vi hade ROLIGT! Så jag fortsatte ännu en gång att tävla utom tävlan så att säga... Slalomet gick som en dröm, balanshindret också... Til loch med däcket som hon nästan fick för sig att börja kampa med i hoppklassen blev snabbt genomhoippad! Och A hindret var också super! Alla tunnlar är bland det roligaste Gaija vet.. Så dom klarades ju av galant!

Synd att jag sabbade det hela.. för annars så tror jag faktiskt att vi hade fått en placering.

Kan ju nämna att de flesta belv diskade och att banan var tydligen rätt svår....? Inte för att jag fattar det.. haha! Jag tyckte inte det var så svårt att memorera den... Konstigt nog. men jag hade ju gått där och flaxat med armarna och haft mig tre ggr/bana...

Hur som haver så har vi haft en strålande solig dag med massor med glada hundkompisar och nya bekantsakper! SKITKUL med andra ord! Gaija är halvdöd. Det är jobbigt att hoppa och lära sig nya saker och att dessutom göra det på en tävling! Jag är impad av henne! Allt vi testar funkar på denna hunden! Jag är (som jag tjatat om tidigare) hur nöjd som helst med min lilla tjej... Hon är super!

Mia! Du kanske ska satsa på agilityhundar ala schäfer? Hahah! gaija duger då till det och barnen ska få äran att träna och tävla med henne. Jag håller mig nog i fortsättningen till brukset och lydnaden. Men jag kommer absolut att jobba med agiltyn också! För jag tror det är nyttigt för hunden att få testa ngt nytt och göra ngt annorlunda ibland. Ja även för föraren också..Haha! Jag har då tränat kondisen idag... ;O)

Jag får verkligen tacka Ulle och Lelle som lurat in mig i det här. Rolig sport och absolut ngt för Gaija! Hon har stormtrivts idag! Vi fick ju till och med ett rätt snyggt slalom! Även om hon inte är så snabb så är hon duktig min lilla tjej! ;O) Även tack Luleå agilitysektor som gett oss chansen att få prova på sporten och öva på skarpt läge! =O)

Vill även tacka Lena (Norpatorps Crydda) som bjöd in mig till en liten föreläsning om Servicehundar. Det ligger mig varmt om hjärtat och jag jobbar ju lite med gaija som tex plocka av mig sockarna när jag är dålig osv. Hon kan även plocka upp saker åt mig.

Guuuud vad rolig dag vi haft!


Billig bil och galenskap!

Så sammanfattar jag mig och mitt liv just nu... Bilen fick jag hem igår morse och den blev inte så dyr. Det var en slang lös... Jag har sagt åt både min man och min kompis Johan att det kunde kanske vara en slang lös? Men nääääähhh. Inte det! Det var det dära gasspjällshusventilengrejen... Men det var det inte! Räcker ut tungan! Det var en slangklammer som rostat sönder. Ialla fall så var verkstadspersonalen helt underbara och lät  mig få vara med i undersökningen av bilen... Det var intressant och nu vet jag hur man gör för att lägga in ny mjukvara i bilen. =O)
Det hela gick på 533 kr... Det ÄR lite skillnad mot en nolla till! Så HERE WE COME GÄLLIVARE!

Sen så har jag låtit galenskapen styra mig. Jag och Gaija ska TÄVLA!!!!!! Japp! i morgon så ska alla som kan komma till Måttsund och se mig och gaija vara sämst i en tävling! Vi ska slå rekordet i sämsthet och dåligskap! Vi ska tävla i agility! jag ahr väl aldrig tränat agility med Gaija. ännu mindre med mig själv. Jag komemr itne veta var jag står eller hur man gör och inga regler kan jag heller. Men vi har varit och tränat i kväll ute på bruks. Intressant liksom... Så här gick det. =O)

Platta tunneln: Den ska man bara springa genom. kanske det komer en boll på andra sidan? Jaja.. gaija. man kan ju alltid hoppas! ;O)

A-hindret: Upp fort som satan och vänta. Sen snyggt ner på andra sidan.

Gungbrädan: Den skulle jag inte alls träna då jag helst vill ha en till som hjälper mig med det hindret. Gaija löste det själv. hon sprang upp på hindret. Väntade tills den for ner och sen hoppade hon av den. Sen upp igen osv... Är hon inte riktigt navlad?

Däcket: Den ska man helst kampa med när man samtidigt som man hoppar igenom den. Och man måste absolut röra i däcket med heeeela kroppen samtidigt. Det gör inget om den nästan rasar över en... men hoppar ändå. Gång på gång...

Vanliga hopphinder: Helst ska man hoppa över högsta punkten. Alltså stativen som håller bommarna... Inte över bommarna. Dom ska man krypa under.

Långa hindret: Lätt som en plätt! man bara flyyyyyger över! eller så försöker man placera ALLA tassar på någon av brädorna.

Slalom. Vi har ju gjort det förr med liknande resultat... Man ska gärna bita i pinnarna så kanska dom ger med sig. Dom där jäkla pinnarna är ju i vägen!

Så hur ska det då gå i morgon? Ingen aning. Men ni som kommer och kikar kommer säkert att få er ett gott skratt. som ni förstår så gör vi det här bara på skoj. =O)

Oboy har kommit hem! =O)

Han kom hem idag tre dygn ganska precis efter det att han försvann. Han är hel och ren men mager och hungrig. Men mest tror jag han var hungrig efter oss. Han varit såå go och mjuk och trevlig med oss! Han har mjukat sig med oss och kramats och krullat sig i solen. Nu njuter han av att vi alla rår om honom. Hundarna har fått sig sin dos av kramar och svanskillningar.

Slutet gott allting gott. =O)


image1074

Vi saknar Oboy...

Med tungt hjärta är det bara att konstatera att vår bästaste lillpojk Oboy har försvunnit! Han kom aldrig hem i går eftermiddag efter sin lilla dagsprommis runt kvarteret. Han tillbringar sin tid mest ute på ängarna eller i skogen. han är för skygg för människor för att vistas kring hus (ibland är det en fördel).

Han fattas oss! *gråter*

Jag vet mycket väl att en katt som får vistas ute lever farligt. att en katt kan bli överkörd, dräpt, stulen, uppäten av vilt, instängd osv... Oboy är en raskatt och ska egentligen vistas innomhus. Men... Han har sedan han var mycket liten alltid varit fashinerad av utelivet. Han har alltid lyckats smita ut och vi har fått jaga honom. Just det är en av anledningarna till att han är så pass skygg utomhus. att han blivit lite av utekatt är på grund av att han mår mycket dåligt när han vistas inne. han vistas ju inne hela vintern och när det är kallt ute men när solen börjar värma så blir längtan ut för stor för honom! Då tar han sig ut vare sig vi vill eller inte... Jag kan inte tivnga honom att vara inne och må dåligt. därför har vi tagit beslutet att han ska få vara ute och få ett sådant liv han vill ha. Även om ngt kan hända honom.

Ändå mal tankarna kring honom. Är han stulen? Vad ska dom med honom till? En raskatt utan stamtavla. En raskatt som är kastrerad. Han är inte värd många korvören för ngn annan än oss.

Det mal även att någon har varit dum mot honom. Att han blivit dräpt av ngn katthatare... Att han har fått lida eller kanske han lider fortfarande? Det gör så ONT att tänka så!

Eller så har han blivit påkörd. Lider han nu också? Eller gick det fort? Varför hittar vi honom inte? Är det ngn som tagit hand om honom redan?

Har ngn duvhök eller räv tagit honom? Men upp till Pitholmsskogen brukar han aldrig gå. han går överhuvudtaget aldrig långt från sitt hem. Från sin mamman... Från sin Gaija... Han har alltid kommit hem snabbt. Har jag ropat så har han kommit också. Jag har fatksit bara behövt tänka tanken att han behöver komma hem så har han varit hemma!

Nu har jag ingen som värmer knäet vid datorn. Som sitter i handfatet och låter som en liten kattunge då han vill ha vatten... Ingen glad oboy när man kommer hem. ingen glad oboy när han kommer hem och ropar "Hello!" Med sin gälla och tjocka röst.
Ingen som pockar på att få sitt kvällsgodis eller sin blötmat.
Ingen som kommer om natten och transar på min axel för att sedan krypa under täcket för att somna varm och mjuk i mina knäveck eller helst i min famn med huvudet på kudden.
ingen liten Oboy som kramar om sin älskade Gaija och visar på alla sätt hur mycket han äslkar henne! Dom två har varit oskiljaktiga sedan hon kom hem till oss.

Jag och Gaija har letat efter honom överallt omkring oss. Jag har mitt i natten gått runt och lyssnat och ropat lågt efter honom ifall han varit instängd i ngt garage. Min lilla pojk... Han som älskar att få åka bil och brukar fååka runt kvarteret bara för att det är så skoj.. Tänk om han hoppat in i någons bil och sedan hoppat ut på en plats långt bort från oss? Tänk om han vill men inte kan hitta hem? Tänk om han springer omkring och ropar på sin "mamman" och "gaijan"

Om ni som läser min blogg och bor i närheten, ser eller hör ngt om en silvergrå Cornish rex kille som är kastrerad. Hör av er till mig!  Om ni som läser min blogg får höra talas om försäljning av en som liknar Oboy så hör av er!

Vad som än hänt vår älskade lille pojk så vill vi veta vad som hänt honom. Död eller levande. Jag och min familj vill kunna ta adjö av honom och kunna leva vidare i visshet att han har det bra och inte lider...

Gaija har letat och letat honom. Men nu har hon slutat. Hon saknar honom och går till hans favoritställen för att hitta honom. Men hon hittar ingen liten Oboy. Och det gör ont att se. Det gör även så ont att se barnen sakna sin goskompis. Att svara på deras frågor. Värst är det för Jossan som mist sin första och enda riktigt levande katt. Hon som är kattälskaren i huset. Hon som alltid velat ha en katt. Nu har hon ingen liten pojk längre... Det är så tomt utan honom. Han fyllt en stor plats i våra hjärtan och han fattas oss!

Det blir ingen fler katt efter Oboy. Han är och förblir den enda kattkillen jag någonsin kommer att ha. För Oboy är en sådan katt som ingen annan katt kan mäta sig med. Han är vår Herr Oboy! Den mjukaste och goaste och snällaste katt man kan önska sig!

Något har hänt för han skulle inte frivilligt lämna oss. Inte för ngt i världen. Vår lille pojk... KOM HEM!

Beställde fint väder idag...

När jag vaknade i morse så regnade det. Jag vaknade strax före sex. Vill bara tacka min man som inte tömt kattlådorna som han lovat. Oboy blev som galen. Han kunde inte kissa i sin skitiga låda och att gå ut i regnet var långt under hans värdighet! Så han stämde upp till en hög klagolåt. Det var bara att masa sig upp, tömma kattlådan skölja ur den och fylla på nytt strö. Och se glad ut. måndagmorgon och det regnade. Fyra timmars sömn och jag kände att livet inte precis lekte... Så jag bestämde att vi skulle få fint väder och att molnen skulle blåsabort!

Strax efter sju så slutade det att regna och banne mig så såg himmlen mycket ljusare ut!

När barnen for till skolan så såg man till och med blått på himelen! Jag ringde Forslunds och hamnade i en slags kö.... OCh sen fick ajg veta att ingen ville svara och att de skulle ringa upp mig under dagen. Jag ville bara avbeställa mina däck juh.... Men se det gick inte. jag var tvungen att prata med ngn på verkstan om det... Inte kan man skriva en lapp och be dom avbeställa heller. visst ajg förstår. det finns säkert galningar som luskar ut att ngn köpt en vara och sen avbeställer varan för dom... Liiite långsiktigt kanske...

Strax före elva så tantkörde jag till jossans skola och till skolsyster. Ryggkoll. Man måste tantköra bilen annars får den astmaatacker. Skolsyster kom på i samma stund som vi kom att vi redan ahr kollat ryggen på jossan i år... ?! Jaha. men ajg kom på en bra sak med besöket. läkaren skulle få kika i hennes öra för att se hur bra den såg ut. nu slapp jag beställa tid på VC för koll! Smart tyckte skolsyster och läkaren såg att allt var bra med öronen. Kollen på ryggen gjordes också och det konstaterades att hennes ryggrad har ca 2-3% krökning. Inget alarmerande tack o lov!

Sen tog jag doggsen på en strandprommis på norrstrand. Jag blir alltid lite nostalgisk när jag går där. Där gick jag och Lona varje dag när vi bodde på Deepbay. Vi hittade en jättebraig stock att balansera på också. Gaija lovade Zena att om hon gick på heeela stocken så skulle hon få hennes inne. Så då gjorde Zena det och det var liiite läskigt att hålla reda på alla ben. men det gick bra och den utlovade pinnen hamnade i Zenas mun. Snäll Gaija!

Ingen ringde under dagen så jag for iväg till Forslunds vid ett och avbokade raskt däcken, pratade om felet på bilen och fick behålla min tid på onsdag. Klockan ett på onsdag ska min älskade bil bli frisk igen! Förmodligen så går det inte att ladda in ny mjukvara... Om det går så kostar det kring 500... Om det INTE går så får jag snällt lägga på en nolla till.

Sedan for jag snabbt iväg till mormor och lämnade doggsen där i hennes ömma vård. mormor blev jätteglad! Det är inte ofta numer jag hinner förbi henne och då är det ofta bara korta stunder. Sen susade jag iväg i tantfart till Jossans skola igen och gick på utvecklingssamtal. Samma visa som vanligt. en duktig tjej i skolan som tar hand om både sina kompisar och fröknar och är skitduktig på skolarbetet. Toppbetyg för Jossan! Jag ahr alltså tre döttrar som är duktiga i skolan! Kan man bli stoltare än mig? =O) Ja även pappan till våra barn är stolt skulle ajg tro! ;O)

efter en dryg timmes utveckloingssamtal så for jag tillbaka till mormor för att hämta nöjda dosggs. mormor skämmer bort dom och dom trivs vanvettigt bra hos henne! =O) Sen bestämdes det att mormor skulle få middag i utbyte mot att hon skjutsade Emelie till sångpedagogen. När hon kom tillbaka med Emelie (hon följde med och lyssnade och hänfördes) så kom hon hem med VRÅLFIKA! Jag fick mina favoritwienerbröd också! Med pecannötter och caramellsås... OCh så systerkakor. MUMS! Allt bara slank ner i magen på mig och det känndes helbra. Sen blev det prommis i skogen där vi försökte skrämma en hund. 'suckar* Jag såg inte människan som stod still bakom träden.. Så hundarna upptäckte dom först. Men ajg bad om ursäkt och numer så kommer dom alltid att gå kopplade just där. Det rä rätt tjockt med träd just där... Och när vi kom hem så jobbade jag lite i trädgården. hudnarna busade som bara den och var som galna! Men inte jag.. JAg mådde bara gott. Nu har ajg hämtat barnen som varit utspridda i kommunen och håller på att övertala dom att gå och lägga sig.

Och jag är dötrött!

Så snart ska jag gå och lägga mig. Har fått ont i halsen... Men det gör inget. Det blev en solig måndag. =O) Även om jag hade häcken full.

I morgon blir det lite lugnare och då ska jag försöka komma mig ut på bruks och träna lite med hundarna. Kanske att jag tränar på onsdag också. Hoppas dom har skottträning. Zena skulle behöva det.

Såg förresten att det är rätt lite snö i skogen nu. Så jag ska försöka hinna lägga ett spår också. Sen så sk ajag jobba lite med pinnövningar åt Zena. Hon ska få liggmarkera pinnarna. Inget pinnflisande här inte! ;O)

Må så gott alla. Solen ska skina även i morgon! =O)


Det underbara förbyttes till det förfärliga!

Efter en helt underbar valborgshelg med mycket hunderi och underbart väder så har min tillvaro nu vänt till ytterligheter!

Jag har haft min sökkurs nu i helgen. Bråttom, bråttom var ordet dit. Äldsta dottern med snigelgener skulle med till busstationen och som vanligt blev vi sena... =O(
Så jag drog iväg med min älskade turbo mot skogarna och insåg att jag skulle nog missa uppsamlingsplatsen. Men ajg visste precis vart vi skulle så det var ju inga probem.. Jag han bara tänka tanken problem... Då ville min turbovolvo inget mer... Den fick astma och ryckte och stånkade och stönade. Jag komm upp i ca 70 km/h. Nu blev jag ännu senare men jag ville inte stanna bilen och starta om den med risken att den itne ville starta alls. Så vi stånkade och stönade oss fram till sökkursen i skogen.

Väl framme så såg jag att ETS (electric tolling system) lampan lyste. Illavarslande lyste den mig rakt i ansiktet. Jag slet fram instruktionsboken och snabbt hittade jag vad det var... Det jag läste gjorde att jag såg en hel massa dollartecken fladdra framför mina ögon. Och jag hade då så rätt så rätt. Enligt Johan som också haft en likadan volvo så är det gasspjällshuset som gett upp. OCh alla symptom visar också på det... 'gråter' Alltså väntar oss en kostnad på dryga 5000 kr!!! 'suckar djupt* Vi beställde två nya sommardäck i fredags... Jahapp. I morgon avbeställer ajg dom. Det finns inte en chans i världen att vi har råd att köpa dom. Vi får tacka våra gudar att vi inte sålt de gammla vinterdäcken. Vi gör om två av dom till sommardäck genom att peta bort dubb...

Så i morgon har jag inte tid att varken svara på telefon eller vara trevlig. I morgon så ska har jag detta schema:

1. Ringa Forslunds och avboka däcken snabbt som ögat! Samt be dom att inte skifta fälg på de däck jag lämmnat in. Om jag ahr tur har dom itne hunnit skifta dom...

2. Ta ut hundarna direkt barnen farit till skolan för att sen ska jag...

3. Till Jossans skola. Hon ska träffa läkaren och kika på hennes scolios. Den ser inte så bra ut och dom är oroliga för den... *suckar* stackars barn...

4. Fara ut till Forslunds och möta upp Johan vid tolv. Han hjälper mig med biljävlen. Måste få fixarfolket att fösrtå att jag vill ha bilen fixad men betalningen måste ske med en avbetalningsplan. Ekonomin fixar itne att vi delar upp så mycket pengar på fyra ynka månader!

5. Äta ngt... Förhoppningsvis...

6. utvecklingssamtal klockan två... jossan är sist ut i år. Skönt nu är det över! =O)

7. Hem och göra middag... Mamma kommer över och skjutsar Emelie...

8. Till sångpedagogen fem. Sen ska jag hämta henne kvart i sex...
ndoch tömma hjärnan. Kanske det blir gläntan? Jag måste få mer energi.. Jag tror att vi d den här tiden så är jag slut, trött och finito!

I helgen har jag fixat räkningarna. Insåg att vi har ca 2000 kr att röra oss med. Barnen ska ha examenskläder... Samt biljäveln då... Vi behöver mat också och Stefan ska betala sin hyra... HJÄÄÄÄLP!!!!

Jag har insett at den där underbara Gällivareresan som jag längtar så efter blir bara ngt jag längtat efter... Iinte har vi råd med att resa dit?! Och det där med att Stefan får två underbara långa veckor ledigt är baa bullskit. Vi kommer att nöta på som vanligt här hemma. Kanske fara och bada om det är sol och varmt.. Men regnar det så är vi liksom fast. Att resa ngn stans är en utopi. Jag var såå glad över att jag skulle få tillbaka på skatten... Liksom tillräckligt för att vi ska fixa att betala av krediten på datorn. *ryser* Jag hatar kredit!!!

*muahahaha* Så engligt mina beräkningar så kommer jag att A. kunna betala tillbaka krediten. Men biljäveln måste också betalas... Vad väljer jag? B. Svärmor har lånat oss pengar för 1000 år sedan.. Jag hade velat betala tillbaka dom pengarna ngn gång.. Känns inte bra att hon ska ligga ute med pengar liksom.
C. Emelie som fyllt femton har fått inse att en moped blir alrig mer ngt annat än en dröm. Sorry tjejen. Du får cykla och andas friskluft från bilarna istället för frisk luft från mopeden... D. Jossan får inte fara till Stockholm för en billig slant. Pengarna räcker inte även om det är billigt.

Säger bara det... TUR är väl att vi kan fara till exklusiva Grönan ochbada! Då akn även hundarna följa med... Eller så blir det underbara Gläntan som drar.  =O) Så om nu min otur håller i sig (den brukar det när den sätter igång) så kommer ni alla som läser min glädjestrålande blogg att inse att sommaren kommer att bli...

KALL OCH REGNING!!!

Skyll på mig... Allt är mitt fel. ;O)

På hundträningsfronten så verkar det ialla fall att gå frammåt. ikväll så tränade vi lite platsliggning under kvällsprommisen. Zena reste sig inte en gång! Hon låg så fint! gaija var sin vana trogen en fast punkt här i mitt liv. Henne litar jag på till 110%! Skulle hon resa sig så är det mycket till!

Jo!!! det ahr såkat! Jag har köpt en ny räfsa och bara för det så blev det åska och regn (vad trodde ni?). men innan regnet hann komma så jobbade jag på med räffsan. den är inte så skön. stenhård. men den tar allt soms ka tas. Hudnarna låg ute och gaija som aldrig visat minsta teckeon på oro för åska och blixtrar är perfekt för en unghund. Hon bryr sig itne alls så hon bara låg där och bet sönder en basketboll som torkat sönder udner vintern. Zena tog också åskan med ro. Hon låg och flisade en stackars bortglömd pinne. Vi har ju fyllt på vedförrådet vid grillen nu. Det blev en redig hög.
Inte en min fast det dundrade och brakade rejält över oss. Preciiiis när jag var klar med min vårstädning på utsidan av staketet så började det att regna. Snacka om tur! =O) Ibland har jag faktiskt lite tur också, och det är jag glad över! Hahah!

Hur underbart som helst!

Just nu känns livet helt fantastiskt! =O)

Nu igår då det var Valborgsmässoafton så bestämde vi att heeeela familjen utom katten skulle spendera valborgs utan en massa folk omkring oss. Yes!

Hur gör man då undrar n? Jooo.. Man far dit ingen annan är! eftersom att folk under valborgsmässofirande dras som flugor mot skit till en massa eldar och dyligt så gjorde vi tvärt om. Vi for ut till haaaaavet! Nu blev ni inte förvånade va? Vem fanken far till havet, isen, kylan när man kan värma sig vid en våreld? Jo! Vi!

Vi köpte en säck ved, grillkorv, mys, dricka osv och drog ut till vårt älskade Gläntan. Där hade någon varit fantastiskt snäll och fixat en massa stockar och gjort iordning en eldhärd åt oss. Den som gjort det ska ha mången tack! Så vi behövde bara packa upp vår medhavda gotta och sätta igång en eld. en edna bil var där när vi kom. Men dom var påväg hem mot den varma sköna majbrasan när vi anlände. Så vi var helt ensamma där ute... Tyst och skönt... Inga människor som störde. Hundarna var yra av glädje och galna av vårspring i benen, så dom rusade omkring likt galna gatuhundar från karibien.

Där satt vi och såg på allt det underbara naturen hade att bjuda på medans vi stoppade ansiktena fulla med danska wienerbröd och korv och chips och läsk. Hundarna var de mest nyttiga av oss alla. Dom fick var sin stoooor morot att mumsa på.
Det var så vackert att hjärtat kunde brista. Först solen som höll på att gå ner... Solen lyste så havet blev alldeles gult. Det var nästan totalt vindstilla så det såg ut som om havet och himmelen smälte ihop... Längst ner mot säder där Jävre ligger så kom dimman smygande. Så vackert! Så kom alltså dimman till slut mot oss också och omslöt oss kallt i sin famn. Men det rådde vi bot på snabbbt. Jag hade med mig varma kläder till alla och vi frös inte alls! Eftersom att det varit nära 20 grader varmt där vi bor så känndes det lite rått när tempen kröp ner mot noll vid elvatiden. Vår ved samt strandveden vi sammlat ihop hade tagit slut och vi kunde i halvmörkret skönja lysnea från haraholmen som ligger nästan bredvid gläntan. Det var otroligt vackert med alla ljusen som glimmrade i dimman.

Till slut slet vi oss från allt det vackra. Alla var vi trötta och nöjda. Vi sommnade nog bland dom första denna valborg. Men vi somnade med friska röda kinder och med ett stort leende. Alla i familjen var nöjda. Hundar, barn och vuxna.

Lite imponerasd blir ajg faktiskt av våra barn. De är ju i början av tonåren och ska enligt etiketten vara på stan och ställa till med ofog. Dra sitt första ciggbloss... Supa sig full och bli hämtad av polisen osv. Men inte våra barn! de vill hellre dra iväg med sina parenteser till en enslig strand och njuta av naturen. Och ja! Berätta spökhistorier! För et gör vi alltid vid våra lägereldar!

Nåja, vi sov ialla fall till elva i morse. ALLA! memn vi masade ialla fall upp oss ur sängarna och jag kokade ägg och varm mjölkchoklad och vi åt limpmackor. Jättemumsigt! Mitt i allt ihopa ringde Kennelmamma Marianne! =O) Hon hade tråkigt och ville göra ngt roligt. Så jag bjöd henn3e på äggmacka...

Och sen så kom jag på toppeniden att fara ut till gläntan. Dit har hon aldrig varit och nu älskar hon också  den platsen! Så nu ska hon flytta hit. *muahahaha*
Jag beslöt att Zena skulle få en riktig mamma dag med mig. Hon b3ehöver lite kvalitetstid med mig. Gaija fick följa Jossan till stan. Dom gick hem till mormor. En prommis på fyra km. =O)
Men vi for till gläntan! Där la vi var sitt valpspår paralellt med varandra. Jag la en boll åt Zena i slutet. Sen gick vi längst stranden. ett gäng glana motorkrosskillar kom plötsligt ner på stranden och levde rövare. Kanske bra det. för de som var på stranden blev inte störda av våra hundar som levde rövare... ;O)  Dom passade på att skita ett flertal gånger ckså så vi såg ut som bajstomten till slut med massor med bajspåsar i händerna...

Men så underbart det var att gå med dessa vilddjur! De sprang, hoppade, busade, bråkade och var helt överlyckliga över våra strandvidder. Vi gick till Farmors soffa och satt där och njöt av vårsolen och värmen. Hudnarna fick för sig att bada och Zena som alltid vill vara galen la sig i vattnet.... japp! Hon låg där i vattnet och såg ut som om hon tänkte att hon minsann inte bara springer i vatten. Hon kan ligga i vatten också! =O)

Till slut så vände vi och gick tillbaka. Och då fick Zena och Exza sina spår... Zena tog ett rätt bra spårupptag och fick själv bestämma riktningen. vilket också var rätt riktning. =O) Men hon var såååå nyfiken på vad Exza höll på med så att hon tappade spåret och koncentrationen hela tiden. Alltså.. Vad SMART av oss att lägga spår bredvid varandra och gå dom samtidig`? Jaja.. Zena spårade bitvis väldigt bra och biollen hittade hon också. Hon ser alltid lika förvånad ut när hon hittar ngt i spåret. Jag ska ialla fall lära henne att göra liggande markeringar när hon hittar ngt i såret. För hon stannar alltid upp och står stilla när hon hittar föremål.
Ialla fall så beslöt vi att lägga lite korta spår som våra busungar skulle kunna klara. Och Zena klarade sitt galant! Och buset efteråt blev nog så spännande. Jag lyckades min vana trogen att kasta upp bolleni en tall. Så ajg fick klättra och ha mig för att få ner den. Jag stod på en torr gammal kvist och den höll för mina imponerande dryga 80 kilo! WOW liksom!

Nu ska ni inte tro att den härliga dagen var över... Vi for nämligen rakst iväg till bruks efter Gläntanupplevelsen. Ett snabbt stopp på diversa matställen för lite påfyllning av kalorier och sedan for vi ut på bruks för att trääää....Nä! FIKA!

Men efter fikat så tränade vi lite och Zena var sååå duktig! Nu hade hon full koll på mig och flaxade iväg med koncentrationenbara ett fåtal gånger. Massor bra och lyckad träning kändes det som. Även om hon vill tjuva lite på inkallningarna. Jag får träna mera blindinkallningar. ;O)

Och sen.. efter träningen så bar det äntligen hem igen. När vi kom hem så har ajg liksom inte sett Zena mycket. Bara när hon blev hungrig och kom för att få mat. Då hade redan Gaija hunnit äta. Hon måste ha blivit lite trött. ;O) Jag med. Jag slocknade i soffan medans pannkakan gräddades. Jag kom faktiskt hem till en middag som nästan var klar. =O) Härligt!

Nu så ska vi bara slappa hela kvällen och ta det lungt. I morgon blir det grilla av. =O) Det ska bli mumsigt! Hittade billig entrecot som faktiskt var kravmärkt! Inte illa! Så nu ska den skäras upp i skivor och marineras. Mums!

Ha det gott! bilder komemr senare. Jag är för trött för att leverera sådant i kväll.  Må gott i vårsolen! =O)

Sökkörs nybörjare.

Så har man börjat en kurs i kväll då... =O)

Superkul kurs och supertrevliga deltagare. Och inte minst kursledarna är ju superbra! Dom KAN det här. Det känns tryggt. Jag kan inget alls så jag kanske inte ska uttala mig men dom kan absolut mycket, mycket mer än mig ialla fall! ;O)

I kväll så började det med att vi gick igenom hur söket fungerar. Lite övergripligt så där. Sen så tog våra kursledare upp hur man börjar och hur ett sök går till. Sen drog vi till skogs! Väl där så vallade vi av två rutor i snö och skogsris. Det känns att man verkligen inte varit på topp konditionsmässigt. Men det var en otroligt snäll terräng så vi fick inte klaga. Vi är tio deltagare så det gick fort att valla av två rutor. däremot tog det tid att köra första övningen. Men det var hemskt roligt att se alla hudnar och att få vara figge själv.

Jag och Gaija var näst sist ute. Sist men inte minst. Gaija har ju bilivt en stor ficka nu och tar allting rätt sansat. I kväll var det inget undantag. Hon fattade direkt vad hon skulle göra och hade fokus hela tiden. Vi gick först i en båge ut i skogen med vår figge. Figgen hade en leksak och Gaija var sååå lycklig! någon ville ju leka med henne! Sen så fick hon lämna sin kära figge och då var det lite jobbigt.. figgen hade bollen och dom två var ju roliga! Väl ute på stigen så var hon helt på det klara med att det var ju en kompis kvar i skogen. Och en boll med! Så när jag släppte på henne så sprang hon ut och direkt på figgen! Sen blev det kamp och bus. En mycket nöjd Gaija som fick leka. Andra påsläppet funkade precis lika bra. Det var liskom inga funderingar. Pang på utan stress. Så vill jag kan jag dra upp henne eller dämpa henne efter behov.

Jag vill inte att hon ska vara för högt i temperament får då fokuserar hon inte utan kan börja skrika när jag skickar henne. Men som det var i kväll var det perfa! Min duktiga tjej! Allt jag testar på henne funkar. Det är bara så härligt!
Hon är verkligen en härlig hund men det bästa av allt är att hon är min bästa vän. En sådan vän kan man bara inte motstå! =O)

Helt underbart!

Idag drog jag och Stefan iväg till Måttsund. Där mötte vi upp med Ulle och Lelle (samlingsnamn för dom är Lulle). Väl där så släppte vi ut hundarna på vårbete. eller var det vårbus? Det var ialla fall en massa bus och en massa vår. Dimman låg tät kring oss när vi kom men precis som i en redig fylla så skingrades dimmorna och solen skrek rakt ut i den blåa himmelen! =O)

Vi bestämde oss för att låta hundarna traska lite med oss och det gjorde dom. Våryra for dom ööööverallt och bara njöt av att få springa. Gaija hittade mycket snabbt en trasig tennisboll som hon tyckte att Lelle skulle leka med. Gaija tycker att Lelle är fantastiskt bra på att leka med henne och hon tycker också att dom är bästa lekkompisarna. Jag vet faktiskt itne vad Lelle tycker men han log så jag tror han var rätt nöjd med en dyblöt tennisboll i handen då och då. Gaija passade även på att torka av den på Ulle. Mycket praktiskt för Lelle då den inte var lika vidrig som innan. Tror jag...

Zena och Smilla busade ikapp. Dom har en underlig lek. den kallas: Stampar ajg på dig så piper du och rullar undan. Zena stod för stampandet. Jag fick säga åt henne då och då för jag gillar itne riktigt att hon försöker bryta ryggen av sina kompisar. *grrrr*

När vi tyckte att domhade fått springa av sig det värsta så återvände vi till dagens mest viktigaste övning. FIKA! Vi fikade nog i flera timmar. Sen kom vi ju på att om man är på en brukshundsklubb så skulle man kaaaanske träna också. Så då gjorde vi det. Vi tränade platsliggning ala' quickfix! Det vill säga Smilla fick lära sig att vad somän händer så ska hon ligga.JAg och gaia stod för störandet. vi var då hemskt störiga och jag tror famtkiskt att Smilla förstod att man kunde ligga kvar fast gaija jagar en boll. Mycket duktig flicka! Sen gick vi ut på träningsplan. I Luleå så har dom massor med blöt snö på träningsplan. Vi i Piteå får två av planerna uppskottade minsann! *stolt*
Där ute på planerna så berättade lulee för oss att de skulle minsann skotta ikväll. Vaaaa? Vi berättade om att det finns traktorer som kan göra sånt. Så nu i skrivande stund så står dom stackarna och skottar planerna för hand.... =O/

Jag har en stark kännsla av att plaerna inte hinner torka upp innan den 17 maj då de ska ha tävlingar där ute... Som det var nu så var det vatten under snön... Vattnet är rätt djupt och det tar nog rätt lång tid för vattnet att försvinna. Vanligtvis så brukar det inte vara så här mycket snö kvar i slutet på april.

Ialla fall så testade vi en platsliggning och det gick sååå bra! Lilla Smilla är ju jätteduktig! Jag jobbade också lite med Zena och hon var sååå glad och försökte verkligen lyssna på mig idag. =O) Även om hon var nyfiken på vad alla adnra höll på med.

Sen kom vi på att vi bara måste fika lite till. Så då gjorde vi det. Solen fortsatte skrika rakt ut i det blå och minsann så har ajg fått lite färg idag. Hundarna tyckte det här med vårt fika var helt toppen. Smilla och zena fick hära fritt och det gjorde dom verkligen. Lexie och gaija försökte sig på en lite större diskussion. Vilekt Lelle la sig i och då blev det slut på den väldigt snabbt. Inget allvarligt snack var det och ingen kom till skada. Men pinnen som snacket var om fick ligga ifred ett tag. gaija fick tag på en snörboll och blev lycklig. Nu kunde hon leka ännu mer med sin lekkompis Lelle. Så då gjorde hon det. Jag undrar om Lelle har ont i sin kastararm? Gaija blev då aldrig trött. Hon hade så roligt att hennes ögon lyste i kapp med solen!

Nu mår hudnarna som små prinsessor och dom är just nu på prommis med Jossan och hennes ledsagare. Dom går som i en dimma skulle jag tro.. Solen är borta.

Ha det gott vänner!

B-Figge!

Nu i helgen har jag gått M2. Det har varit en skitrolig helg med massor av skratt och glada kurskompisar. Helt suveränt var ju att vi fick Mia fredriksson som utbildare. Mna kan nog inte ha en bättre kursledare innom detta ämne. Jag tror hon är rätt outsinlig med sina kunskaper. OCh lika lätt som dom rann ur hennes mun så rann dom in i oss. Vi hade väldigt kul ute i skogen också.

Vet ni om att det spökar i skogen!? Hahah! Japp! I Bergsviken så har det spökats massor! Tio spöken har skridit fram i skogen bland stubbar och kvistar och genom vattenpölar. Vi har med ett hattinfattutseedne tagit oss fram med raka ben (hade vi knäat så hade Mia gett oss det onda ögat och det är inte nådeligt!). Genom runda små hål har vi förlitat oss på Mias vinkningar och trott att vi på säker fot tagit oss fram. Och det har vi!Mia har lotsat oss genom små bäckar och vattenpölar och över höga pluttar i skogen. Genom lingonris och snö... INGEN har rammlat! Och det kanske kan ses som rekord. Vår utbildning har bedrivits på sämsta möjliga mark. Vi har blivit luttrade och hårda och sega B-figgar!

Vi kan dra dumpen i den mest jävligaste terrängen. Snö bekommer oss inte. Dumpen flyger upp med stor säkerhet utan att knäa! Vi håller mot dumpen och väntar på Mias "BRA". Därefter är vi supernöjda med vår insats. Nu vet jag itne hur nöjd Mia var men hon log faktiskt rätt ofta. ;O)

Sen så kan vi dra skrammel också! Och alla hundraser vi provat på att vara!  En kurskompis var helt super på att vara hund. Hon såg preciiis ut som en Afghan! =O) Eller en liten cocker osv...

Sen så har det varit tävlingar och det var då minsann inte lite deltagare. 40 st lkl1 deltagare! Jösses! Fast det kanske var några mindre. men dom var många. Så många att det blev två grupper med tävlanden.

Jag vill gratta alla mina kompisar som tävlat idag och som visat oss alla hur fina hudnar ni har! Till speciellt en vill jag säga: Även om inte poängen blev höga så VET jag att du lagt ner massor med jobb och om man ser på hur det var förra gången så har du fått låååångt mycket bättre poäng än då! Och det är rätt väg. Det är när det går sämmre och sämmre som man ska börja fundera på att sluta! All heder till dig som jobbat så mycket för att komma dit ni är. Inte alla som gör det. Men det ska du veta... Du har nog lärt dig mycket mer enom att ta den svåra vägen än att ha en fyrfilig motorväg att köra på. Det är genom motgångar man lär sig!

Nu är jag dötrött i huvudet. Vänster arm är blå från dumperepet (den är också blå meni en annan kulör). Men sååå roligt jag haft! Nu ser jag fram emot att få figga på en massa MH och lära mig ännu mer!

Och nu till ngt heeelt annat! Min man har fått självstudier så han blir hemma heeela veckan! Super för vår ekonomi och super för vårt äktenskap! I helgen har min man monterat solarplexius i bilen så nu blir det inte så varmt för hudnarna. Skönt. Jag har också hittat friskluftskroken så nu kan vi ha bakluckan öppen lite. OCh så har vi satt hänglås på buren så nu kan vi ha luckan helöppen också! Ifall det skulle behövas...

Nu ska jag ut och få lite mer friskluft. Det regnar ute och all snö är snart borta! Snart kan man spåra ordentligt igen! Hurra!

Upptagen helg.

I helgen så blir det mycket att göra. Jag ska gå M2! Hurra! =O) Alltså jag ska utbilda mig till B figurant innom mentalbesrivningar och mentaltester. En dröm som jag haft i många år men först nu tagit steget till att bli. Orsaken att ajg itne gjort det tidigare har varit familjen. Men nu har ajg bestämt att jag ska ge mig själv lite skoj också. Jag har ändå så fullt upp hemma nu när jag är ensam så jag behöver få lite egen tid också.
Så min dyrbare man har kommit ner speciellt bara för att jag ska gå den här kursen. Visst är han underbar? =O)
Nu slipper jag ha dåligt samvete för att barnen är hemma ensam hela dagen och att dom inte får hjälp med läxor och sånt (jo dom har läxor över helgen).Sen så behöver ajg itne ha dåligt över hundarna heller. För det fixar han också! Och mat! Och så ska han sätta in solarpelxusarna som jag har beställt och som är hämtade. Så nu få rhundarna en betydligt bättre miljö i bilen. Det känns bra det med.

En lyxhelg för mig! =O)

Sen så hade jag en lyxdag i går också. då var jag  på en föreläsning ute på bruks om förstahjälpen för hund. ngt som ALLA hundägare egentligen borde gå på! För man vet aldrig vem olyckan kan drabba. Inte när och inte hur. Är man förberedd mentalt och har fått ialla fall info om vad som kan hända och vad man ska göra så är det större chans att man kan göra ngt bra för sin bästa fyrbente vän.

Dessutom så fick jag en lyxmiddag av mamma. hon bjöd mig och barnen på hemma gjorda hamburgare. Jag talar om hemmagjorda köttfärsbiffar som hamburgare. OCh så pommesstripes. Jättegott! tack mamma! Jag älskar dig! =O)

Så just nu känns livet rätt bra. Om det inte hade varit för mitt eländiga öra. Jag hör fortfarande dåligt. något av lockkänslan är borta men jag har ont och hör som sagt dåligt fortfarande. Det ploppar och pilppar i örat konstant också. Förutom när jag äter så krashar det. Mycket intressanta ljud hahah!
Och fortfarande är det INGEN som vill byta öra med mig! Konstigt! Om det inte har släppt i slutet av maj då kommer ajg att ringa öron, näsa hals för att få rör inopade. Förmodligen blir det en väntetid på tre månader så jag får opa örat till hösten. Då kan jag bada heeeela sommaren. Smart! *nickar belåtet*

På tal om att bada. Zena har blivit badgalning. Så fort hon ser ngt mer mer vatten än en vattenpöl så tror hon att hon ska i... vad har jag gjort!!!!  ;O)
till sommaren blir det täta badturer till grönan. Hudnarna ska få bada sig less och jag med.Jag ska försöka komma iform med badning. =O) Jag ska också försöka komma mit till varmvattenbadet. Jag har ju halvapriset där på grund av mina krämpor. Så det ska bli skönt. Varmt vatten och flyta är mumma för mig! Jag förstår varför Lona (min vita schäfer som har somnat in för drygt ett år sedan) älskade att bada. Det gör mindre ont att röra sig i vatten.

Näpp. Nu ska jag gå och lägga mig. Så jag orkar lyssna med ena örat i morgon. Oj vad kul det ska bli! =O)

En dag med ett sinne fullt med lugn och ro...

Just det behövde jag idag. Förn att ha farit runt som ett roll på diverse vårdinrättningar, skolor och en massa annat smat faktiskt itne mått bra så behövde och själen sin medicin. Så jag drig iväg till gläntan där jag alltid hittar sinnesfrid. Det är min plats på jorden där jag kan hitta det jag söker och framför allt tanka mina batterier. Hade jag varit religös så hade jag nog sagt att man hittar guds underverk där ute också...
Nu är jag inte religös men jag är så nära det man kan bli efter en dag där ute. Det är så vacker, stillsamt och helt underbart där ute så jag finner knappt ord!

Jag tror hundarna håller med mig. I kväll har jag knappt sett till dom. Zena ligger under sängen min och sover. Gaija har krypit ihop i vardagsrummet. Ingen av dom vill gå ut i onödan och de är inte intresserade av att leka. Jag har gjort en omorganisering i hjärnan föressten! =O) Jag har beslutat att tömma hundarnas lekkrog och slänga alla småbitar av leksaker som är kvar. Just det... Småbitar! det blir liksom bara det av allt de har där. Så idag har jag köpt en kampknut till dom. En lagom som de båda kan hålla i ordentligt och som även håller för deras eviga kamplekar. Jag avskyr dessa repleksaker men ajg har insett att de är nog de enda som håller?
Pipleksaker är redan bannlysta. Och de stackare som är kvar är bara en hel förutom pipmojjen. Alla andra är i små bitar. Blåboy som vi haft nu några år gav upp i vintras. Då blev han dekapiterad. Alltså inget huvud. Svansen följde raskt efter. Ingen vacker syn. OCh sen allt det där vita luddet som var innuti men som hamnade utanför.. Det såg ut som vinter både ute och inne!
Sen köpte jag i min stora enfald två roliga bääbääfår... Det tog en minut sen hade dom plockat ut pipgrejjen idom. OCh sen var det mer vitt ludd.
Zena har en Ettkorre (ekorre). Den var fin tills nyligen. Då åkte ansiktet bort och så blev det mer vitt ludd...
Gaija fick en spindel av mormor när hon var bebis. Lopna tyckte den var så vidrig att hon lämnade den ifred och Gaija har varit rädd om den. Tills Zena och Gaija började kampa med den! Den har gått av på hälften. en vänster och en högersida är det numer...
Så nu blir det bara rejäla hållbara leksaker i fortsättningen. Små töntiga pipsaker och mjukisjur är bannlysta!

Nåja. Nu går vi raskt vidare till dagens underbara bilder. Se och njut och överaskas!



Jag trodde hon stod så vackert... Men hon ser mer skitnödig ut.

image1042


Gaija försöker gömma en pinne i sanden. Men det ville inte pinnen. Dumma pinnen!

image1043


Zena tror att hon är en känguru...

image1044


Visst ser det drömlikt ut? Gaija ÄR min drömhund! =O)

image1045



Nu ser hon mindre skitnödig ut! =O) Snygghunden Zena med snygghunden Gaija bakom... Gaija ligger som vanligt och håller i en pinne.
image1046


SnyggZena! (mer behöver väl inte sägas)

image1047


Gaija gör som vanligt... Har en pinne som ingen får ta...

image1048


Ni ser rätt! Vatten! I en vik i slutet på gläntan så finns det öppet vatten. Iskallt trodde jag. Men det var faktiskt varmt! Zena står och funderar på om man verkligen kan kiva ner i vattnet?

image1049


Men..kom igen nu då fegis! Det är ju bara vatten!

image1050


Ok... Jag testar Gaija... Det är ju...det är ju... BLÖTT!

image1051


Weeehooooo! Man kan ju springa i vattnet! Det är här var ju superkul!

image1052


Spring! Spring! Spring! Släpp hundarna friiia!

image1053


Man blir ju då snurrig, tycker Gaija...  (hon ser nu så snäll ut, men det beror på att hon ÄR snäll)

image1054


Man kan HOPPA också! Fyrfotahopp!

image1056


Kom på att jag haft fel inställning påkameran (tack barnen). Så därför är de första bilderna bleka.
Visst ser det skönt ut i vattnet?  Vill du också bada?

image1057


Letar en pinne som envisas med att drunkna.

image1058


Sen så måste man bara fånga vattenplasket. Fast svårt är det!

image1059


Massor med plask alltså...

image1063


Mer fånga vattenplask...  Kolla bakbenen va.. Dom är över vattenlinjen.. Som vanligt. ;O)

image1064


Man kan väl tro att hon inte har vattuskräck.  Men hon ser då galen ut ialla fall!

image1066


Gaija säger: Kom inte och ta min pinne! Zena säger: Kom inte och ta mitt vatten!

image1067


Blöt och lycklig... 10 min i vattnet och hunden blir äntligen trött.. ;O)

image1068


Nöjd Gaija. Hon har slutat bada nu Zena så nu slipper Gaija vara yr. Se vilka glada ögon!

image1069


Dom stod så fint.. Helt spontant...  OCh så blev det mer sjömärket som kom i fokus.. typiskt.

image1070


Så jag försökte ta en till bild. Men då sprang Zena iväg så där står Gaija ensam och undrar vad hon ska göra.

image1071


Det som göms i snö... Vågorna finns kvar sedan i vintras innan isen la sig.

image1072


Sist men itne minst. En hyllining till våren! Isen smälter och sanden kommer fram! =O)

image1073







Högtidlig helg!

Först har Emelie fyllt 15 år. Fatta va? Jag är mamma till en femtonåring? Det är femton år sedan jag låg där och kröjmade mig på sjukan!
Sen så har min äldsta tvilling blivit konfirmerad. :O)
Så i dag så har vi tillbringat lite tid i kyrkan. Jag tycker om att vara i kyrkan. Det är så fridfullt där och man kan tänka och filosofera medans prästen pysllar på med sitt. Man sjunger lite och står upp ibland (bra för blodomloppet). Och så om man vill får man äta och dricka lite (nattvarden). Sen var det en söt liten krö där också som sjöng och dom sjöng en sång som fastnade i huvudet. Nu har jag bara melodin kvar. Men jag har sjungit den där melodin hela dagen. ;O)

Efter allt med konfirmation, konteplation och munmotion (fika) så satte ja gmig ute i solen och NJÖÖÖÖT! Jag är nog den enda Pitebon som inte har hunnit sitta ute och njuta av solen. Men idag hände det! OCh mitt i allt solande och skinande så komemr änu en solstråle! I form av min uppfödare till Zena! Då var vi helt plötsligt fem solstrålar! Jag, Marianne, Gaija, Zena och Oboy. boy var mest solig för han lurade grannkatten. Hahah!

Grannkaten satt bakom vårat stängsel. Ingen av hudnarna såg honom men Oboy såg katten! Så han gick fram lite kaxigt och den andra katten fräste mot honom. Oboy satte sig ner och väntade och den andra fortsatte att fräsa lite högre. Men se det skulle den inte ha gjort! För hundarna hörde det och sprang fram och skällde ut den! Oboy tog några spräng tillbaka och satt sig och så sååå mallig ut. Han verkade säga: Ha! Fräs du! Men jag har TVÅ stora starka och farliga hundar jag! Mina beskyddare!

Katten syntes inte till mer idag.. Hehe... Sen blev Oboy som galen. Han skulle ut på balkongen. Jag trodde i min enfald att Oboy inte skulle kunna klättra upp på taket när markisen var nere.. Men nog jorde han det! Han hade nog varit där en bra stund för plötsligt så hörde jag hur han ropade och när jag kikade så satt han på markisen! Amanda tog ner honom genom att locka honom med mat och ta honom i nackskinnet. Gissa om han var sur på henne hela långa kvällen? Japp!

i morgon sk ajag nog föröska ta mig ut till bruks. vi var och tränade på ridhuset och det gick utmärkt. Körde rätt mycket klicker med Zena och vi har börjat nosa lite på läggande under gång. Hon verkar då fatta snabbt och lägger sig snabbt också. Hon daskar som i med frambenen. Ser så sött ut!
gaija fick sig en genomkrörare. Lite budföring (som vi inte behöver träna på men vi har det som en belöning). Fot utan pip. Lite lustigt det där... Hon tränger inte när hon inte piper+
Sen så blev det rutan. Jag jobbade igenom henne med klickernoch lät henne hitta var i rutan hon skulle stå. mycket tinressant att se hur hudnar tänker. Jag fick lite insikt i också var hon var svag i rutan. Så nu vet jag också vad och var vi ska jobba.
Jag har faktiskt backat lite med rutan. Jag vill att den ska vara riktigt klar innan vi kör med eliten. Hon kan den men visar ibland att hon är osäker. Så just det där med det osäkra gör att jag har backat. Så nu ser jag var svagheten är! Hurra!

Vilken lättnad!

Idag var jag till öronläkaren. Synd bara att det inte var Gotlänningen. honom gillar jag. ;O) Men det var en annan äldre och duktig läkare där istället. Honom har mina barn haft många gånger och han kan verkligen sin sak.
Min trummhinna är så förtjockad av ärr att den har svårt att röra på sig. En frisk och normal trumhinna kan bukta sig så vi kan tryckutjämna. men eftersom att ajg haft så otroligt många öroninflammationer med perforerad trumhinna så har den så mycket ärrvävand att den kan inte ens perforeras naturligt längre. Den kan inte heller buktas som vanligt utan bara en liten del av den rör på sig.

Jag har en klar vätska i mellanörat som ger mig lockkänsla och nedsatt hördel. Jag har så pass mycket vätska att den fyller hela örongången. Men den är inte varig utan klar och fin enligt läkaren. Tjoho! Inget mer penicillin! =O) Däremot så måste jag göra tryckutjämningar var och varannan minut. Vilket jag har gjort hel atiden... Men jag har svårt att göra dom så jag måste göra dom ännu oftare. Så ser man mig så ser man mig med fingrarna för näsan. Hahha! Jag går då och blåser luft i mina örongångar.

Om nu inte vätskan försvinner så måste jag operera in rör i örat. Det är för att dränera örat. Nu är min trumhinna i så dåligt skick att det är inte bra att göra det. Risken för att hålet itne läker igen när röret är borta är stort. Då måste jag göra en lika dan poeration som Emelie gjorde. Alltså man tar en liten muskelhinna bakom örat och konstruerar en ny trumhinna.

Så nu håller jag min näsa för att det ska gå bra med mina superdåliga tryckutjämningar och att det hela ska läka ut ordenligt. Jag har fortfarande ont och det beror på att det då finns en hel del vätska i örat. Lite mer än vad det normalt brukar vara.
Hur trumhinnan kommer att klara sig vet inte läkaren. han vet inte heller ifall jag ahr fått några skador på "verktygslådan" inne i örat. Det ska kollas när vätskan är borta. Men som läget är nu så hår jag hälften så bra som jag borde.


Blev då inget hundsnack i dag... Men Gaija har premiärcyklat med Amanda i dag. det gick som en dans och gaija stormtrivdes! Zena gick med Emelie och hon gjorde sina berömda känguruhopp (vad har du parat Zmilla med marianne?) och studsat ner hennes hörlurar i snön. Emelie har en sprillans ny iPOD och är överbeskyddande mot den. ;O) Sen har hon busat som en galning. Jag misstänker starkt att man kan hitta känguru och Duracellgener i Zena.


Äntligen! (och lite skryt)

Tid i morgon halv tre på Öron! Hurra! Nu hoppas jag att ajg får gotlänningen. Han är snygg och trevlig. Hehehe... Akta dig Stefan! Du är 21 mil bort.. OCh jag är sååå nära sååå den snygga öronläkaren! ;O)

Så om ni vill så får ni gärna hålla tummarna för att mitt öra ska bli bra igen. Just nu så är det rätt ok i örat. Men jag har hållt mig stilla nu på förmiddagen. Så fort ajg rör på mig och anstränger mig det minsta lilla (som att ta hand om disken) så får jag ont.  Men jag är fortfarande yr...  Så i sommar blir det inget karusellåkande för mig.. hahah! Jag har fått nog av karuseller för flera år! Ialla fall så känner jag mig mycket piggare i dag och ska baka och stå i... Få se hur långt jag kommer innan batteriet tar slut? tur man har barn som gillar att baka så dom får ta över när jag tar slut. =O)

Ett till äntligen! I dag fyller vår dotter 15 år! Kan ni fatta? Jag har en femtonåring i huset!? Tiden går alldeles för fort. Till helgen ska vi fira både henne och Stefan. han fyller jättegammal nästa vecka. Så på lördag blir det kalalas som Emelie sa när hon var liten. Det var mycket trallalal för henne då och det är det fortfarnade. Just nu gör hon praktik på ett dagis och hon verkar trivas utmärkt där! hon längtar dit varje morgon. Känns jättekul att hon verkar trivas med att arbeta. Det är nästan så att hon vill bli dagisfröken. Fast hon säger själv att det är så dåligt betalt så att hon vill nog ha ett annat jobb. Emelie är verkligen duktig. Hon har graderat upp alla sina betyg så nu ligger hon på VG i alla ämnen utom idrott som inte är hennes mest intressantaste ämne. Men där har hon G och jag tycker det är bra.

Och nu till skrytet: Hon ska också sjunga på examen. Först ska hon sjunga med Amandas klass. Hon ska sjunga en låt som Amanda och några klasskompisar ska kompa musiken till. Sen ska hon sjunga solo. Jag tror det blir everness eller Night wish. Ska bli spännande. Hon ska också sjunga med sin pedagog på ngn konsert som dom ska ha på musikhögskolan. Hennes sångpedagog ska spela piano och Emelie ska sjunga. Så det blir en hel del sångträning nu för flickan. Jag är en så stolt mamma till min femtonåriga dotter!

Kan bara inte fatta att för precis femton år sedan så gick jag omkring och hade värkar just nu när jg skriver detta... Kan bara inte fatta... Tiden går för fort. barnen blir äldre. Men inte jag. ;O)

Fortsättning öron...

Vet inte om jag ska skratta eller gråta. Var till läkaren i morse.Sov väl ungefär två timmar i natt. Ont i örat och ont i huvud/nacke... Väl där så höll jag på att ramla ur stolen. *pinsamt* Jag är yr numera också...

läkaren är väldigt orolig för mitt öra. visst. hon försöker inte visa det. men en läkare som kramar om mig och visar omtanke när hon annars brukar vara lite stressad och rätt bestämd är ngt man reagerar på. Min läkare är ryska och är en bestämd dam. Hon är min babuschka! ;O) Hon har ett gott hjärta men det är liksom svårt att nå fram till henne...
Nåläl. hon tittade i mina öron och tyckte att mitt öra såg värre ut. Värre! kul! Förra gången var trumhinnan röd. Nu är den grå och skrumpnad. Wow... jippi... Haleluja!
Så efter titten så gick vi in på hennes rum och hon satte sig direkt att ringa öron, näsa, hals. Jag ska få en akuttid. Och i dag tyckte hon.

Allt detta var strax efter nio. Skynda dig hem och vakta telefonen. tyckte hon. dom ringer när som helst för det har dom lovat... Så jag rastade hundarna lite snabbt och for hem. Eftersom att ajg knappt hunnit blunda i natt så la jag mig för att sova en stund. en har ingt. min bror. nu är klockan ett. Hudnarna behöver ut. Så jag planerar på att låta telefonen ringa hos mamma. Alltså koppla om den. Då kan jag gå ut med hundarna i lugn och ro och låta somfå ha skoj.

Varför kan dom liksom inte bara ringa ngn gång? Jag har inte alls lust att vänta. Jag vill få fara upp dit och få mitt besked. Kommer trummhinnan att få finnas kvar? Eller ska jag måste få en ny? Eller ska jag få ett rör i örat? vad har hänt med min hörsel?

Jag är så otroligt trött på mitt öra. jag orkar inte titta på tv eller vara i bullriga miljöer. Affärer är en ren plåga. att köra bil gör mig yr. Så fort jag vänder på huvudet så snurrar världen.

Nu vill jag vara frisk och orka göra saker jag brukar orka göra. Värsta tröttheten kommer ialla fall att försvinna nu. i morgon är sista dagen på min penicillinkur. Hoppas jag slipper mer nu. Magen är skit också...

Jag är ialla fall tacksam att solen skiner och att snöeländet tinar. i går morse hade det kommit enhel del snö. Det var bara att skotta fram bilen ochsen skotta infarten. Sen fortsatte jag väl att se glad ut fast grimagen var egentligen av att jag fick ont i nacken. 

Nu sk ajag ialla fall äta lunsch. OCh sen så ska jag koppla om telefonen och ta ut hundarna. Dom är helt underbara. Jag sover halva dagen och dom är så tysta och snälla. Ligger med mig i sovrummet och säger inte ett pip. Jag är verkligen tacksam att ha så fina hudnar. Hela tiden jag varit dålig så har dom varit helt underbara! Snällare schäfrar finns inte.

Just det. Ska ringa sjukgympan också. *påminner mig själv*

Tidigare inlägg