gaijasblog

Trååååkigt!

Flunsan har tagit oss i stor besittning och släpper inte sitt grepp. Helt vansinnigt! Den enda är Amanda som håller stånd. Hon blev snabbt sjuk och lika snabbt frisk. Andra delar ur familjen har sprucken trumhinna och vi andra lyckas inte få bort febern.

Tack vare vår älskade Amanda så får hundarna sig två prommisar per dag och blir även lite jobbade med. Amanda är en klippa och ska därför rikligt belönas! Hon är ett proffs! Ett trettonårigt proffs! Allvarligt! Så ni som läser får gärna skriva i kommentaren lite hejjarop åt henne. Det behöver hon!

Själv så är det åt rena hvetet med mig. Jag ahr fått sjukgympa för nacken och det gör att jag kan sova några timmar per natt innan kudden blir till ett cementblock. Hur skönt är det att ligga på cementblock? Jag har ailla fall fått ner febern lite men den håller sig ändå kvar. Bihålorna är täppta och rösten låter som en skata. Jag ÄR en riktig skata! Att ta hand om tre barn plus ett extrabarn samt vara sjuk samtidigt är inte det lättaste. för mitt i allt i hopa så ska dom ha mat, medicin och det måste handlas.

hade det inte varit för min rullatormamma så hade jag nog gett upp. Fast ajg ska inte klaga. barnen har varit snälla. Emn det blir ändå rätt mycket att göra än om man bara har sig själv att rå om eller om man är två på att dela allt.

Glada nyheter också! Stefan har fått flytta hem till sverige! =O) Så nu är han svensk igen. =O) Han ska även trycka på lite mera om att få mer reseersättning för att kunna komma hem. Han har ju varit hemma nu i två veckor och pluggat engelska. Men nu har han inte råd att komma hem igen tills i slutet på aprill... Jag ahr sagt åt honom att de han pratar med ska kontakat mig så kan dom få höra min version. Att det inte är ngn snyfthistoria utan det är sant att det blir lite för mycket för mig att ta hand om allt här hemma.
Det är ju liksom inte meningen att man ska spy hela nätterna igenom på grund av värk? Och sen ska man ta sig genom dagen och ta hand om sjuka barn också på samma gång? Och sen så ska jag ta hand om alla räkningar och kontakt med handikappomsorgen osv. Samtidigt som jag är sjuk....

Nänänä.. Man ska nog vara glad för det lilla man har. Jag har en fin familj och snälla underbara vänner som ställer upp för mig. Ni vet vem ni är och ni ska ha all ära!

Och ska jag se det ännu mer posetivt så är det ju inte ens ett år kvar innan gubben får flytta hem igen! =O) Och han får TVÅ veckor semester till sommaren! (liiiite ironisk). Och jag får ju sjukgympan gratis tills i maj då frikortet tar slut. Faktiskt riktigt många bra saker vet ja! =O)

Näpp. nu ska jag gå och snyta mig. och ta mig lite coopglass. Det är ju också en bra grej. Coopglassen kostar 10 kronor för två liter. De ni! Nästan gratis!  ;O)

Nu har hela familjen drabbats. först började det med Jossan. Sen gick det över till Amanda och så emelie. nu är jag och Rebban (jossans kompis) sjuk.
tack o lov för att jag hade framförhållning i går och kunde träna lite med hundarna. för nu är jag dålig! Började hosta igår. Alla med en whiplashnacke vet hur det är att hosta mycket. Till slut sprängs huvudet. Kul med ett sprängt huvud? Jepp!
Natten har jag tillbringat i badrummet. Jag är mycket snabb på att ta mig över sovande hundar och krängla in mig i badrummet där oftast en katt spatserar omkring. Jag har nog lobbat iväg honom några gånger i natt i mörkret.

För när ajg får så där hemskt ont i hubvudet och nacken så börjar jag kräkas. Och när jag kräks så får ja ännu mer ont. I natt hade jag av en skala 1-10 landat på den underbara graden 9½. Alltså jag hade så ont att jag itne stod ut. Samtidigt kräktes jag så mycket att ajg kunde inte behålla ngt. Så att ta en värktablett fanns inte på min karta. OCh så fick ajg feber. när jag tyckte att jag hade fått nog med feber så snubblade jag upp till övervåningen för att kolla tempen. jösses amalia! 40.6! Inte undra på att jag kände mig krasslig?

Jag var så pass dålig att Gaija la sig tätt, tätt intill mig. Det händer inte ofta att hon ligger sked med mig. Men när jag mår riktigt piss (som när jag hade blindtarmen) så lägger hon sig så där. Oboy var orolig också och skulle hålla på att transa sig på mig och spann och hade sig. Jag fick nog en del extrapussar av honom också. Exzena.. den lilla trollungen låg och fes under sängen. Tack för din omtanke! ;O)

Till slut hade jag så ont och jobbigt att jag gick upp (igen) till köket och slog 112. Men jag la på fort... Hur ska ungarna ta det om en abulans kommer? Jag kan ju int skrämma barnen så jag la som sagt var på... Jag ville ha en painkiller så mycket att jag var beredd att åka upp till sjukhuset. Jag tror ajg ska ha ett nummer till jouren så att jag kan ringa dom ifall det blir så här igen. det är ju inte meningen att man ska kräkas så mycket på en natt att gommen är svedd av magsyra. *fyyyyfaaaaan* Jag har tydligen utvecklat en förmåga att kräkas när jag får mer on än 7 på min "ondskala".

när klockan var halv åtta så hade jag inget mer jag kunde få upp. så ajg förökte dricka lite vatten och den här gången fick jag behålla det. så jag dristade mig till att ta en tramadol och två (dom sista  vi hade hemma) alvedon. efter en timma hade inget hänt och då kom jag på att Emelie hade dikloflenak hemma. Stärttabletter!!! varför hade ajg inte tänkt på det i natt? liksom pluppa in en sådan så har man ju ialla fall liiite smärtlindring!

Så nu är jag rätt stenad på värktabletter. Och då kan jag inte köra bil. vilket betyder att mina små sjuka barn som behöver alvedon inte kan få det. Om man nu inte engagerar sin gammla mamma.! =O) Så ajg har aktiverat henne i dag. Hon ska få göra ett besök på apoteket och köpa ut tre paket alvedon, tre paket bisolvon och två paket halstabletter. Samt en tandborste åt Josefin.

Tur man har sin gammla mamma. Annars hade ajg varit tvungen att gå in till stan och köpa medicin. vilket jag troligtvis inte klarar. Den som är piggast av oss allihop är Amanda. Så det faller på hennes lott att ta ut hundarna. hon har ingen feber den lyckosten!
tur man har snälla hundar som itne klagar. dom rä så nöjda så med att bara vara ute på uteplatsen och mysa. tror ändå att Amanda går en lite längre tur i skogen så dom får springa av sig lite.

Tur att man har barn. =O)

Men vi placerade oss på andraplats i alla fall.

Vi har en hel del att rätta till innan vi kan tävla Elit. Ja en del nya saker att lära oss också. Däremot är jag supernöjd med fjärren, även om hon drömde sig bort just i början.

Så här såg våra resultat ut:

Sittande i grupp: 10
Platsliggande: 10
Fritt följ: 7 (katastrof med pip, trängande och långsamma sättanden)
Sättande: 9 (seeeeg sättande)
Inkallande med stå, ligg: 6 (jag blev knasig, jag höll på att glömma ställandet och så blev läggandet försenat. Dumma jag)
Sändande med lägg o inkall: 8.5 (Gaija fick för sig att gå till höger om rutan. Jag dirigerade in henne och det blev lite för många kommandon tyvärr).
Apportering med hopp: 7 (tugg, massor med tugg)
Apportering metall: 9 (tempo in)
Vittringsprov: 6 (tuggar som fn och hon blev ståendes med tugget, behövde kalla in skrället)
Fjärrdirigering: 9 (Dk på sitt i början)

Så såg vår tävling ut. vi landade på de ohyggliga antalet 252 poäng och fick ett andra pris och då som jag sa tidigare en andra placering.

Men vi skiter i LP nu. Gaija ska snart löpa och nu i vår har jag tid att jobba in eliten med henne. Det ska köpas tre nya apporter och så ska vi damma av alla elitmoment vi har börjat träna på. Och sen så ska vi ju tävla lägre spår också! Vi har fullt upp.

Vi har köpt en bur i dag! De som hade den hade bara haft den i tre månader. Sen fick dom inte plats med barnvagn. Så den är som ny! Jag gjorde som min vana troget. Jag prutade ner priset 300 kr så den blev inte så dyr. 2200 kr. Så nu ska jag skaffa vattenskålar och så behöver jag lite krokar. Sen blir det väl solarplexsus. Men till det har vi inte råd ännu. Vi ligger redan back tack vare datorköpet. Bläh!
Jag får hänga upp lite gardiner i burarna innan det blir för varmt så slipper dom direkt sol på sig.

Igår kväll vid halv tio så blev en av mina döttrar rejält sur på sin ena syster (ni som har barn, känns det igen?). Så hon klädde på sig och drog iväg någonstans. Efter en timma tyckte jag som var ovetnade av bråket att det var ovanglit tyst i huset. Lite väl tyst och lungt... Den dottern som hade gjort sin syster irriterad sov som en stock med sin kompis som är här över påsken.  Amanda visste jag itne var hon var. Men kläder var borta.

Så jag selade på en mycket glad och arbetstörstande Gaija (hon kan jobba hur mycket och när som helst på dygnet). Gaija drog iväg på en gång. Jag hann knappt andas att hon skulle spåra. Hon drog iväg mot gågatan och jag tänkte att flickan har nog gått till mormor tre km bort. Men då borde hon ha kommit fram nu och mormor borde ha ringt... Med god fart fortsatte vi efter gågatan. Plötsligt drog hon iväg upp mot en jättesnöhhög. Tur man litar på hunden! Jag kopplade loss henne och sa åt henne att leta. Och mycket riktigt! En sekund senare så kom hon tillbaka med Amandas mössa! Så jag bad Gaija visa Amanda och det gjorde hon så snällt och när vi kom fram så drog hon av Amandas vante också. Där i ett hål låg min dotter. Hon hade somnat inne i snökojan.

Jösses! Tänk om jag hade tagit förgiet att hon hade gått och lagt sig utan att säga godnatt? Tänk om jag hade gått och lagt mig utan att ha koll på var hon var? Det var ju ingen värme ute heller dryga -12 grader...

Gaija är idag min lilla hjälte. Som tack för upphittandet (av en numera lite spak 13 årig dotter som lovat att aaaaldrig mera göra så) så  fick hon ett litet spår och fick även hitta Amandas mössa (Tack Amanda). Det tog sekunder även där för henne att spåra på snöig väg och hitta en liten tjej. Superkul var det! =O)

Imorgon blir det tävling. Vi har väl haft det lite si och så med träningarna. Gaija har ialla fall varit på topp och haft skitkul på träningarna. Speciellt i torsdags då vi tränade med Sofia och Ludde. Hon had emed sig Rocky och Zena och Rocky blev bundisar. =O)

Jag tror vi var ute på bruks i dryga tre timmar. Vädret var också helt underbart. först började ajg och Gaija med alla moment i trean. Sofa var min duktiga assistent och hjälpte mig med fjärren och vittringsapporten samt dirigeringen.  Tack Sofia! =O)

Igår var vi på påskmiddag hos svärmor så jag tränade med Gaija  på en parkering i stan. Hon gick super där också! Allt var bara sååå himmla kul! Jag tror Gaija är en duracellkaning... Hon tar liksom aldrig slut. Man kan hålla på i timmar utan att hon slakar och har fått nog. tvärt om! Hon liksom jobbar och jobbar och blir ivrig och glad av att jobba!

När hon kommer hem vilr hon enstund och sen är hon fit for fight igen. Tala om drömhund va? Att ha en engagerad och glad hund somverkligen tycker att allt man hittar på med henne är toppen är helt otroligt. Allt jag hittar på är hon med på och ser så överförtjust ut att hälften vore nog. Ändå kan hon koppla av mitt i allt ihop. Bland hundar som busar och leker elelr folk som går omkring henne. Där kan hon ligga och liksom bara vara och är ändå på stort G igen så fort jag ber henne.

Hon funkar i allt som jag provar också. Det finns en liiiiten, liiiten plan på att kanske testa IPO med henne. Men först måste jag försöka hitta ngn (kanske OG i skelleftep?) kan ta oss under sina vingars beskydd. Jag ahr pratat med en tjej i södra sverige som har förklarat (ett antal gånger) hur det fungerar och lydnaden är ju liksom rätt färdig för oss. det enda jag behöver lära henne är att sätta sig framör mig vid vissa moment. Spåret är ingen problem heller. Ängsspår bör jag klara av.
Det är skyddet jag inte har ngn aning om och som jag behöver hjälp med.
Och ajg vet att gaija skulle älska att få bita i ärmen igen. Hon blir som galen så fort hon ser en ärm. Om Jörgen på lördagsträningana tar fram ärmen innan jag hinner vara med så har jag en galen hund som skriker och gör allt för att komma åt den där ärmen. Lyckas hon ta sig dit så sitter hon fast i den. Pang på liksom! Hon tar hela munnen full med ärmen och sen sitter hon fast som en liten igel. Jörgen kan flaxa, flyga och ha sig bäst han vill hon släpper inte föränn jag säger till.

Näpp. Nu ska jag försöka städa till lite här hemma och få snyggt. Sen ska jag ut till bruks och träna pyttelite samt ha jättekul med gaija och sen blir det middag för lilla familjen. Potatisgratäng med hemmagjorda köttbullar och revbensspjäll. Några av barnaskaran är och åter slalom idag. Jossan som har fått flunsan har tvingat iväg sig dit också... Hmmm... Det är inte bra men tydligen så ska hon klara det enligt henne. Nåja. Vi är inte mer än ett telefonsamtal bort och det finns en värmestuga att vila sig i.

Näpp! det duger inte att sitta här längre... Men ajg vill ge gaija ett stort gott ben för hennes lilla hjälteinsats igår! för tänk.. Jag hade ingen aning om att jag hade en dotter som sov i en snökoja igår kväll! Och inte ahde jag gått upp i den snökullen om jag inte haft Gaija!

Världens bästa Gaija! =O)

 

Vi har en ny DATOR!!!!!

Fatta va? Under alla de år vi haft denna gammla dator och den har strulat och varit till bekymmer. Nu orkade vi inte mer. Fast vi absolut inte har råd så har vi nu en dator med massor av prestanda. Och vi har ngt som kallas för Vista också... Hasta la vista baby!

Så nu äntligen kan jag göra det jag vill på datorn utana tt dne plötsligt stängs av och allt jag gjort har försvunnit. Ibland har man hunnit spara men då har inte datorn gått att få igång efter en avstägning.
Det känns ara såhärligt och hade det inte varit Påsk nu så hade jag trott att det var julafton! Jag hade aldrig i mina drömmar trott att vi skulle få chansen att få oss en sprillans ny dator!

På söndag är det tävling. Jag har inte hunnit träna så mycket på grund av värk och mycket att göra. Det har varit mycket kring barnen... Varför har man bara 24 timmar varje dygn? Man skulle behöva 24 timmar plus åtta för sömn. då skulle jag hinna göra allt jag behöver samt få vila lite.

I morgon ska jag och Sofia fara ut till bruks och då ska jag ta en hårdkörning med Gaija. Måste nöta vittringsapporteringen igen. Hon har börjat slarva. ILLA!
Och det har ju snöat så det är bäst att jag jobbar med att inte äta snö på marken också. Och lite FF behöver jag träna med henne också.

Ha en trevlig påsk och njut av den goda maten, påskmusten och allt godis! =O)

Vi hade finfrämmande nu i fredags. Finfrämmandet hade med sig PALT!!! Alla som vill vara finfrämmande hos oss får gärna ha med sig palt. Alternativt inget alls. Man gör som man vill.



Men har man palt med sig så blir mna bjuden på hallonpaj! =O)

Det här hände med finfrämmandets hundar...







Så kan det gå! =O)

Nu har jag fyllt 30 för sista gången i mitt liv. Nästa gång blir det 40.  Då kommer jag i tantvarningsåldern. Snälla! Om jag börjar bli tant, så säg till! Nog för att jag an vara en hagga. men jag vill inte bli tant ännu. ;O)

Jag bjöd på tacos i går kväll till min familj och Johan. Himskans trevligt var det! Josefin som har matlagning på sitt veckoshema hjälpte glatt till med tacosen. Hon är så duktig! =O)
Efter det underbara goda så bjöd ajg på kladdkaka med hallon och grädde. mumsigt värre! Kalddkakan hade Emelie bakat. Samt negerbollarna. =O) Jag ahde även banankaka. Den hade Amanda bakat. Visst ahr jag härliga barn? Min mamma hade också med sig fika och hon hade mina favvobullar. =O) Och mina favvokakor. Ökensand. WOW!

Jag fick en massa presenter också!
Av min svärmor fick jag pengar. Samma med mamma. Så nu har jag pengar till mina kennelkläder. Marianne är förvarnad så nu kanske jag har mig en fin utstyrsel fram till sommaren+ Det ska bli KUL!!!
Sen fick ajg av barnen en tavla som jag länge velat ha. en tavla med en vas med blommor. Låter lite som tantvarning va? Men den passar i köket med en hylla som jag fick av mamma förra året. Stefan ska få sätta upp den!
Sen fick jag två Dean Koontzböcker! Tack älsklingar!
Av Stefan, min darling, fick jag två veckor. Alltså han har ordnat så han kan ha självstudier i två veckor. Han ska alltså vara hemma tills efter påsk! Kan ni FATTA? Så skönt! Nu kanske jag kan återhämta mig...
Av Helena fick jag något ajg länge saknat. En bok om hundars hälsa. Den är superfin! Precis vad jag behöver!  Helena! Du är inte min svägerska. Du är min blodssyster! Du vet precis vad jag behöver! Jag älskar dig! =O)
Av johan fick jag hundra gummibjörnar. eller var det tusen+ Alltså en hel tvåliters glassburk full med gummibjörnar. Det finns kvar... ;O)
Det finns en liten historia bakom gummibjörnarna. När ajg och Stefan var med i FBU (frivilliga befälsutbildningen) så kallades han för gummibjörnen. Han älskar gummibjörnar och hade alltid med sig sådana. Vi hade lustiga namn på oss alla.

I dag var det meningen att jag skulle gå en massagekurs. Men på grund av familjära omstänidigheter så skjuts den upp. Jag tänker på er och ni har funnits i mina tankar hela dagen. Och jag hoppas allt går åt rätt håll nu. Ni vet vem jag menar. Vill inte hänga ut någon här. *stora tröstkramar*

Nu i kväll var jag och Stefan till ridhuset i Höglandsnäs. Vi var dom enda där. Men OJ vad bra allt gick. Jag tar upp om Gaija här så får ni läsa om hur det gick med Zena på hennes blogg.

Eftersom att jag och Gaija strulade på sista tävlingen så har vi bestämt oss för att skärpa till oss. Jag har inte heller lika ont längre och går inte på lika mycket mediciner. Tack o lov!  Så här gick det:

Frittfölj: Något pipig och jättehet! Men oj så kul det var! det var som att köra racer med en överstyrd bil. Hahah! Men vi svammlade inget och hon var koncentrerad. jättebra!

Inkallning med ställande och läggande: Något ouppmärksam. Jag körde viskningar och då var hon snabb på att lägga och ställa sig. Jag kommer att träna massor på just detta moment och jag ahr ju ett nytt sätt att träna på. Så vi får väl se hur det går.

Rutan: Inga problem! Raskt in i rutan och sen la hon sig långt bak. Snyggt. Däremot så vil hon lägga sig utan att jag ger kommando.

Apport med metallföremål: Super! Förutom att hon gör som vanligt. Hon travar in, men numera är det raska steg.

Fjärren: Jag ska viska. Det är givet. Det funkar ypperligt och hon går inte heller fram.

Kryp. Jag har nu under en tid tränat krypet baklänges. Alltså jag började emd att Gaija skulle ta kontakt med mig när jag sa kryp. Vilket resutlerade i att hon numera inte rusar krypande över mina fötter! Hon kan också backa krypandes! Idag testade jag för första gången att ta två steg fram. WOW! Hon följer MIG! Va? fattar ni? hon kryper MED mig! Jag ser en ljusning. tack Lena L  (kennel Midälvaland)för tippset. Du är guld värd!

Sen körde jag lite ställande, läggande och sättande under gång. Gick super!

Hon är superhärlig att jobba med. Men något pipig och hetsig. Fast det rä kanske inte konstigt. Jag har inte hunnit träna med henne på hela veckan.
Men nu när jag fått en sådan fin present så kommer jag att ha både ork och tid att träna mer. Wow alltså!

Skillanden mellan Gaija och Aena är rätt stor när det gäller inlärning. Jag ahr alltid tyckt att gaija är en lätt hund att jobba med.Hon är ju så glad och posetiv. Men man får plugga rätt mycket med henne innan saker sitter ordentligt. Man får pilla med detaljer. Kanske det beror på att ajg aldrig har lärt en hund så mycket som gaija? Jag ahr ju aldrig kommit längre än till lkl2 och det är en gammal lydnad jag körde för över 20 år sedan...
Zena är otrligt snabb att lära sig. Det går på en sekund så ahr hon fattat. Lika viktigt är det nog att inte lära in fel på henne.Det går fort att lära in fel. Men vi behöver itne traggla som det jag och Gaija gör. Men det är kul att ha två så olika individer. Och båda är lika härliga att jobba med. glada och entuastiska!

Ha en trevlig fortsatt helg och njut av snövädret! ;O)

Idag for jag och Helena (min älskade svägerska) ut till Gläntan. Blev en hel del roliga bilder på hudnarna.

Zena trodde absolut att man skulle snömula taxar. Så då gjorde hon det. Ivirigt påhejjad av Gaija.  Lite lustigt det där. Zena har stor respekt för lite tax ialla fall. För när Lucia sa ifrån då slutade hon hoppa på henne och hoppade bara på sidan om. Jag vet itne men det måste vara känguru i Zena? Hon kan liksom aldrig var apå marken.




Att en så liten tax kan hänga med två spring (och hopp) galna schäfrar är helt otroligt.




Att jaga eller jagas... Även liten tax kan springa fort.




Hon är inte så stor, men envis!





Collieöron.




Som vnaligt så är hon i lften. Det där lilla mörka suddiga  snett bakom är liksom en Tax.




Vi sammlade ihop oss lite. Man måste ju få lite snygga bilder också.











Att ta en snygg bild på Lucia var omöjligt. Här skymdes hon av en schäfer och så hann hon fara iväg...




Helena blev av med sin vante. Dom var sig inte riktigt lik när hon fick tillbaka dom.


Andra vanten är tagen. Lucia vill också ha vante. Tur dom var röda. Annars hade vi aldrig hittat dom igen.




Gaija och Zena får veta att om dom inte lämnar tillbaka vantarna så kan dom själva bli ett par snygga vantar, eller tofflor.




Jag tror inte dom lyssnade så noga. För här jagas stackarn av vanttjuvar! Märk väl att Lucia syns inte på bild. Hon har snösimmat ur bild.




Helena planerar en motattack med snö. Vilket resulterade i att dom trodde hon skulle kasta sina stackars vantar varje gång hon kastade snö.




Alla schäfrar räcker ut tungan på tre! Ett... Två... Tre! (kolla noga!)




Mot finland... Och vidare...





Snöyra.







Till slut så syntes knappt Lucia. Hon blev en snöboll som rörde på sig.




Och nu till dagens bild. Finns inga ord att beskriva denna bilden... Fast kanske man kan säga att Gaija har också lärt sig att vara i luften.



Tusen, tusen tack för en helt underbar dag Helena! Först gläntan och sen soptippen. Dagen har haft blandade fröjder! =O) Bäst var Gläntan!