Tränat bort en massa dåligt samvete! =O)
Japp! Mitt största dåliga samvete är uppletandet. OCh wow... i kväll gick det superbra! Även om skicken inte var så raka så var lusten att leta mycket, mycket stor!
Eftersom att jag har problem med fötterna (inflammationer i musklerna och lederna) så fick Stefan springa ut med leksakerna! OCh det kanske var just det som behövdes. Gaija la inte så stor fokus på att det var ajg som rantade där ute utan mer på var hennes älskade saker tagit vägen!
Jag testade med två olika föremål redan från start. Det känndes rätt och det var det också! Tyvärr så bytte hon sak där ute. Stefan hade lagt ut en sak i slutet på korridoren coh en i mitten. hon hittade snabbt den i mitten och sen så fortsatten hon leta trotts att ajg försökte ropa in henne. Arbetslust? Japp! olydnad? Japp! Väl längst ute i korridoren så hittade hon det andra föremålet och bytte. Men hon var snabbt ut igen och hämtade in det första föremålet också. Som avslut fick hon se stefan lämna ett föremål i skogen. Så n hoppas jag att hon har ett bildminne ang. föremål i uppletanderutan. Jag ska snabbt börja med två föremål nu när hon fattat att det finns mer att hämta. =O) Och det ska jag göra nu i veckan. nu ligger vi i HÅRDTRÄNING!
Kanske vi kan starta Högre spår till hösten?
Vi har också börjat nosa lite på frammåtsändandet. Eftersom att hon vet vad frammåt betyder och springer glatt ut så var det inga probklem direkt i dag. Fast hon ville helst till stefan som stod där. Sofia hjälpte till. Min plan var så här.:
Stefan och Sofia står tio meter från varandra. En skål med godis mellan dom. De står bara där som lyktstolpar. Jag skickar Gaija frammåt och hon ska springa snabbt ut till skålen och snabbt äta upp sina godisar (tre st). Sen så ska jag kommendera henne frammåt igen men ingen skål framför. Då springer hon nämligen inte lika fort utan håller ungefär samma avstånd till henne och mig.
Så här gick det: Jag går fot med gaija. Skickar henne då vi är ca 30 meter framför skålen och hon springer till Stefan. då visste hon inte vad skålen innehåll. Knske en miss men jag fick se hur hon gjorde som gröning. ;O) Visar skålen och vi gör om samma procedur. Skickar henne ca 30 meter från skålen och hon springer ganska rakt på. Vill gärna till Stefan. hon får godiset och jag börjar hinna upp henne. Då när jag närmar mig så skickar jag henne frammåt igen. Hon travar ut från mig och håller avståndet. Jag kallar in, belönar och vi vänder. Gör om samma sak igen. Sofia har då fyllt på skålen då vi haft ryggarna vänd mot henne så at Gaija inte uppfattar att hon är påfyllerska och ska springa fram mot henne. Funkar kanon! Gaija springer i kortgalopp ut mot skålen äter och jag hinner upp och skickar henne frammåt igen. Jobbar så några gånger innan jag beslutar att avbryta när det går som bäst.
Min fundering på fortsättningen av träningen är att hon ska ha skålen på slutet av sträckan. Men först vill jag att hon springer rakst ut i bärjan för att sedan ta det lugnare och ha ett bra avstånd mellan oss. Måste fundera lite till hur jag ska göra. Jag har fått en del bra råd och jag tar mig till av dessa. Ni som läser får gärna kommentera och komma med fler goda råd. jag ahr ju aldrig lärt in ngt liknande förut så jag gör som med vittringsapporteringen. Jag följer mina instinkter (magkännslan) när det gäller Gaija. Jag känner henne så väl att ajg vet vad hon mest jobbar för och hur hon jobbar och lär in. Ibland är hon lite knepig och då måste jag ta till lite underligare metoder. just sånt tycker jag är roligt. det är en utmaning. Så det här med frammåtsändandet känns just nu skitkul och spännande! Det kändes ialla fall som en bra början. =O)
Vi testade tunga apporten ocks. Äh! det är då inga problem! Tydligen är hon rätt stark då hon kan göra omtag genom att kasta upp tunga apporten och ta om till ett bättre grepp. Hon slutade med det när hon kom på hur hon skulle bära apporten. i mitten och inte på ena sidan. då blir den sned och obeahglig. Hon kom snabbt på det så det var då inga problem. efter tre apporteringar så hade vi en snygg apportering förutom att hon travar tillbaka.
Jag skulle tro att den gula badbollen som blir rätt tung när den blivit fylld med vatten och simmningen har hjälpt till mycket till att hon är så pass stark när det gäller att orka hålla apporten.
sen gjorde jag itne så mycket mer. Gaija kändes inte nöjd när vi avslutade utan ahde gärna velat mer. men ajg tyckte det fick räcka för dagen. När vi tränat klart fick hon busa en stund med kompien Ludde. Vi gick bakom ladan och gaija impade på Ludde genom att gå på gungbärdan och "BANGA". Hon gillar när den bangar till. Så vi kallar gungbrädan för "BANG".
Myggen höll på att äta upp oss så vi bangade ur rätt snabbt och for hem. Men vi var nog alla nöjda och glada över lördagskvällens upplevelser. =O)
Ha en trevlig helg!
Eftersom att jag har problem med fötterna (inflammationer i musklerna och lederna) så fick Stefan springa ut med leksakerna! OCh det kanske var just det som behövdes. Gaija la inte så stor fokus på att det var ajg som rantade där ute utan mer på var hennes älskade saker tagit vägen!
Jag testade med två olika föremål redan från start. Det känndes rätt och det var det också! Tyvärr så bytte hon sak där ute. Stefan hade lagt ut en sak i slutet på korridoren coh en i mitten. hon hittade snabbt den i mitten och sen så fortsatten hon leta trotts att ajg försökte ropa in henne. Arbetslust? Japp! olydnad? Japp! Väl längst ute i korridoren så hittade hon det andra föremålet och bytte. Men hon var snabbt ut igen och hämtade in det första föremålet också. Som avslut fick hon se stefan lämna ett föremål i skogen. Så n hoppas jag att hon har ett bildminne ang. föremål i uppletanderutan. Jag ska snabbt börja med två föremål nu när hon fattat att det finns mer att hämta. =O) Och det ska jag göra nu i veckan. nu ligger vi i HÅRDTRÄNING!
Kanske vi kan starta Högre spår till hösten?
Vi har också börjat nosa lite på frammåtsändandet. Eftersom att hon vet vad frammåt betyder och springer glatt ut så var det inga probklem direkt i dag. Fast hon ville helst till stefan som stod där. Sofia hjälpte till. Min plan var så här.:
Stefan och Sofia står tio meter från varandra. En skål med godis mellan dom. De står bara där som lyktstolpar. Jag skickar Gaija frammåt och hon ska springa snabbt ut till skålen och snabbt äta upp sina godisar (tre st). Sen så ska jag kommendera henne frammåt igen men ingen skål framför. Då springer hon nämligen inte lika fort utan håller ungefär samma avstånd till henne och mig.
Så här gick det: Jag går fot med gaija. Skickar henne då vi är ca 30 meter framför skålen och hon springer till Stefan. då visste hon inte vad skålen innehåll. Knske en miss men jag fick se hur hon gjorde som gröning. ;O) Visar skålen och vi gör om samma procedur. Skickar henne ca 30 meter från skålen och hon springer ganska rakt på. Vill gärna till Stefan. hon får godiset och jag börjar hinna upp henne. Då när jag närmar mig så skickar jag henne frammåt igen. Hon travar ut från mig och håller avståndet. Jag kallar in, belönar och vi vänder. Gör om samma sak igen. Sofia har då fyllt på skålen då vi haft ryggarna vänd mot henne så at Gaija inte uppfattar att hon är påfyllerska och ska springa fram mot henne. Funkar kanon! Gaija springer i kortgalopp ut mot skålen äter och jag hinner upp och skickar henne frammåt igen. Jobbar så några gånger innan jag beslutar att avbryta när det går som bäst.
Min fundering på fortsättningen av träningen är att hon ska ha skålen på slutet av sträckan. Men först vill jag att hon springer rakst ut i bärjan för att sedan ta det lugnare och ha ett bra avstånd mellan oss. Måste fundera lite till hur jag ska göra. Jag har fått en del bra råd och jag tar mig till av dessa. Ni som läser får gärna kommentera och komma med fler goda råd. jag ahr ju aldrig lärt in ngt liknande förut så jag gör som med vittringsapporteringen. Jag följer mina instinkter (magkännslan) när det gäller Gaija. Jag känner henne så väl att ajg vet vad hon mest jobbar för och hur hon jobbar och lär in. Ibland är hon lite knepig och då måste jag ta till lite underligare metoder. just sånt tycker jag är roligt. det är en utmaning. Så det här med frammåtsändandet känns just nu skitkul och spännande! Det kändes ialla fall som en bra början. =O)
Vi testade tunga apporten ocks. Äh! det är då inga problem! Tydligen är hon rätt stark då hon kan göra omtag genom att kasta upp tunga apporten och ta om till ett bättre grepp. Hon slutade med det när hon kom på hur hon skulle bära apporten. i mitten och inte på ena sidan. då blir den sned och obeahglig. Hon kom snabbt på det så det var då inga problem. efter tre apporteringar så hade vi en snygg apportering förutom att hon travar tillbaka.
Jag skulle tro att den gula badbollen som blir rätt tung när den blivit fylld med vatten och simmningen har hjälpt till mycket till att hon är så pass stark när det gäller att orka hålla apporten.
sen gjorde jag itne så mycket mer. Gaija kändes inte nöjd när vi avslutade utan ahde gärna velat mer. men ajg tyckte det fick räcka för dagen. När vi tränat klart fick hon busa en stund med kompien Ludde. Vi gick bakom ladan och gaija impade på Ludde genom att gå på gungbärdan och "BANGA". Hon gillar när den bangar till. Så vi kallar gungbrädan för "BANG".
Myggen höll på att äta upp oss så vi bangade ur rätt snabbt och for hem. Men vi var nog alla nöjda och glada över lördagskvällens upplevelser. =O)
Ha en trevlig helg!
Sent kvällsbad...
I går kom äntligen min Övertorneåfånge hem. =O) Hanhar fått FRIGÅNG! eller semester som det kallas. I heeeeela två veckor så får jag rå om honom! Ska bli skönt. På måndag far vi på soptippen och rår om varandra. Han ska sättas i jobb. Men först måste han få känna sig lite semestrig...
Så han fick sig ett sent kvällsdopp ute på Grönan med hundarna. Zina passade jag på att schampoonera. Gissa hur snygg hon var med schampoo och sand fulla kroppen? Det var tydligen superkul att springa i sandsluttnignarna och jaga badbollen.
Nu i kväll så är det träning ute på bruks som gäller. Tyngdpunkten kommer jag att lägga på platsliggning för Zena och nya momenten som kommer i högre klass för Gaija. Ska bli spännande att se om det funkar med min egenhändigt ihopsnickrade teori ang. frammåtsändandet. Hon kan ju springa ut från mig redan. så det är lite småfix och lite nya grejjer som ska ordnas. Ska också jobba lite med tungapporten.
en klar fördel emd hennes gula badboll är ju att det läcker in vatten. Så den blir tung. Så hon har ju under veckan tränat sina nack och ryggmuskler. Jag kan tänka mig att tunga apporten inte är så tung för henne. ;O)
Så nu klockan sju ska ajg och Sosso och Ludde stämma täff ute på klubben. Så det är nog bäst att vi sticker nu. Hur det går får jag skriva sen när datorn blir ledig. Alltså på nattetid. Det är trångt vid datorn när man är fem pers och solen behagar att inte skina.
Ha en skön kväll! =O)
Så han fick sig ett sent kvällsdopp ute på Grönan med hundarna. Zina passade jag på att schampoonera. Gissa hur snygg hon var med schampoo och sand fulla kroppen? Det var tydligen superkul att springa i sandsluttnignarna och jaga badbollen.
Nu i kväll så är det träning ute på bruks som gäller. Tyngdpunkten kommer jag att lägga på platsliggning för Zena och nya momenten som kommer i högre klass för Gaija. Ska bli spännande att se om det funkar med min egenhändigt ihopsnickrade teori ang. frammåtsändandet. Hon kan ju springa ut från mig redan. så det är lite småfix och lite nya grejjer som ska ordnas. Ska också jobba lite med tungapporten.
en klar fördel emd hennes gula badboll är ju att det läcker in vatten. Så den blir tung. Så hon har ju under veckan tränat sina nack och ryggmuskler. Jag kan tänka mig att tunga apporten inte är så tung för henne. ;O)
Så nu klockan sju ska ajg och Sosso och Ludde stämma täff ute på klubben. Så det är nog bäst att vi sticker nu. Hur det går får jag skriva sen när datorn blir ledig. Alltså på nattetid. Det är trångt vid datorn när man är fem pers och solen behagar att inte skina.
Ha en skön kväll! =O)
Mycket bad...
Jaha. Bad i dag igen. Supervarmt och superhärligt med bad!
Hudnarna har varit som galna. Som vanligt har Gaija varit galen med sin gula badboll. ingen får ta ta den och till och med när hon vill att vi ska kasta den så har hon svårt att släppa den. Tala om att älska sin gula badboll!?
Jag försökte hitta en badboll åt Zena idag också. men det gick inte... Den var för dyr. Så vi får uppsäka Gunillas hundshop och fixa en boll där. Men hon fick en annan rolig badleksak. en liten gummiboll med ett snöre i! Den var kul minsann! För när man biter på den och det är vatten i den så sprutar vattnet ut på sidorna! Det gillade minsann Zena!
Hon gillade att bitas också. Ialla fall i bollen. Dum som jag var så höll jag bollen under vattnet. Zena tog sikte och PANG! Hon satt fast i min arm! Jag hade tur att det inte gick hål... Ett yttepytteliiiiitet sår på överdelen av underarmen och ett vackert och färgglatt runt blåmärke på undersidan av underarmen. tur att hon inte bet av mig armen! Det var nära. Men hade hon gjort det så hade jag dängt på henne med den. ;O)
Zena spottade ialla fall ut min arm snabbt som ögat och det var ju skönt det. Annars hade det nog gort ännu mera ont. Just nu känns det då ingenting. Man är ju van vid att ha ont... =OP
Jade tänkt bada Zena med schampoo och alt sånt men ajg fixar det inte (beror inte på min halvt amputerade arm). Jag fixar tydligen inte att simma. Jag får världens huvudvärk! Nacken blir tydiligen helt knasig...
I morgon planeras det ännu mer bad. Få se om hundarna får stanna hemma och vila. Vill ju inte överbelasta dom. Dom har ju liksom inget vett när det gäller att ta det lungt. blev en lång dag i dag och det var inte många minuter dom lkåg och vilade. Jag kom på att man kunde ge dom var sitt mindre tuggben. Jag kan tala om att det finns fina och sandiga tuggben vid grönan nu. Dom har blivit begravda och uppgrävda ett antal varv nu. Men dom är säkert delikata! Så dom nöjde sig alltså inte med att ligga och tugga på benen utan dom var tvungna att LEKA med dom! Galningar!
Just nu i skrivande stund så ligger Zena under databordet och snarkar. Låter skönt och jag blir sömnig. Så nu ska jag nog sova. Det är ju en ny ficn och varm dag i morgon. Hurra! =O)
Hudnarna har varit som galna. Som vanligt har Gaija varit galen med sin gula badboll. ingen får ta ta den och till och med när hon vill att vi ska kasta den så har hon svårt att släppa den. Tala om att älska sin gula badboll!?
Jag försökte hitta en badboll åt Zena idag också. men det gick inte... Den var för dyr. Så vi får uppsäka Gunillas hundshop och fixa en boll där. Men hon fick en annan rolig badleksak. en liten gummiboll med ett snöre i! Den var kul minsann! För när man biter på den och det är vatten i den så sprutar vattnet ut på sidorna! Det gillade minsann Zena!
Hon gillade att bitas också. Ialla fall i bollen. Dum som jag var så höll jag bollen under vattnet. Zena tog sikte och PANG! Hon satt fast i min arm! Jag hade tur att det inte gick hål... Ett yttepytteliiiiitet sår på överdelen av underarmen och ett vackert och färgglatt runt blåmärke på undersidan av underarmen. tur att hon inte bet av mig armen! Det var nära. Men hade hon gjort det så hade jag dängt på henne med den. ;O)
Zena spottade ialla fall ut min arm snabbt som ögat och det var ju skönt det. Annars hade det nog gort ännu mera ont. Just nu känns det då ingenting. Man är ju van vid att ha ont... =OP
Jade tänkt bada Zena med schampoo och alt sånt men ajg fixar det inte (beror inte på min halvt amputerade arm). Jag fixar tydligen inte att simma. Jag får världens huvudvärk! Nacken blir tydiligen helt knasig...
I morgon planeras det ännu mer bad. Få se om hundarna får stanna hemma och vila. Vill ju inte överbelasta dom. Dom har ju liksom inget vett när det gäller att ta det lungt. blev en lång dag i dag och det var inte många minuter dom lkåg och vilade. Jag kom på att man kunde ge dom var sitt mindre tuggben. Jag kan tala om att det finns fina och sandiga tuggben vid grönan nu. Dom har blivit begravda och uppgrävda ett antal varv nu. Men dom är säkert delikata! Så dom nöjde sig alltså inte med att ligga och tugga på benen utan dom var tvungna att LEKA med dom! Galningar!
Just nu i skrivande stund så ligger Zena under databordet och snarkar. Låter skönt och jag blir sömnig. Så nu ska jag nog sova. Det är ju en ny ficn och varm dag i morgon. Hurra! =O)
Bad på Grönan!
Vi var till Grönan i Onsdags och badade. Hur underbart somhelst! det var bara vi där... Wow liksom! Vi kunde stoja och skräna hur mycket vi ville utan att ngn blev galen på oss. Efter några timmar i sol, sand och bad så ringde Marianne och undrade vad vi gjorde. Vi baddar på Grönnan svarade jag. Det ar som en trollformel för Marianne. Hon susade iväg i lagom fart till oss i sin gammla vovvlo.. Förlåt Volvo... Sen så körde hon igång leken "ne leker alla valpar på en gång i vattnet och blöter ner Mariannes byxbak". Himmla rolig lek tyckte dom. Exzit är en fen på att hoppa ut i vattnet. Han är den enda som fattat huuuur man gör. Alltså tar sats från stranden och sen hoppar ut. Zena har inte fattat det. Hon springer ut tills det blir djupt och sen hoppar hon. Ser en aningens lustigt ut. Exza hon fattar inget alls och liksom bara studsar ut i vattnet. Sen gör hon konstiga simförsök med tassar ovanför vattnet och bakdelen hängandes i vatttnet. Hon försöker att inte drunkna...
Men hon lär sig. På den lilla stund de badade så fixades hennes simförsök rejält och hon börjde se mer normal ut. Hehehe...
Zena är superavis på Gaija. Gaija har en gul badboll. Den får man INTE röra! Så det är nog bäst för mig att susa iväg och hitta Zena en badboll Kanske röd? det vore fint med en röd badboll åt Zena. Jag försökte låta Zena leka med Gaijas gula badboll. Men det ville inte riktigt Zena. Det var ju Gaijas badboll och då kan man liksom itne leka med den fullt ut. Stackarn.
I morgon (torsdag) så ska vi fara och badda om det blir fint väder och varmt. Ska då ta med schampoo och fixa Zenas frilla. =O) Passa på medans hon ändå är blöt. Jag sköjer av henne och balsamerar henne när hon kommer hem. =O)
Vi har även varit och tränat nu i veckan. Blev lagomt slött efter ett olämpligt uppehåll sedan vi var i Gällivare. Jag har haft så mycket att göra att jag inte ens hunnit ringa till min man. Stackarn. han sitter väl där uppe i sitt Övertorneå och tynar bort? Snart har han frigång från anstalt nord.. Jag menar Utbildning Nord. Två hela veckor ska vi få rå om honom! Han ska få så mycket familj av oss så att han kommer att längta tillbaka till sitt Övertorne där lugn och ro härskar.
Kanske man skulle skjutsa upp honom och ta en IKEA tur? =O0
En språdag planeras nu till helgen ialla fall. Om det inte blir för varmt. då blir det mer bad. OCh så lite lydnad. Måste komma igång och lära Zena framförgående och apportering. Vi har en appeltävling på G! =O)
Men hon lär sig. På den lilla stund de badade så fixades hennes simförsök rejält och hon börjde se mer normal ut. Hehehe...
Zena är superavis på Gaija. Gaija har en gul badboll. Den får man INTE röra! Så det är nog bäst för mig att susa iväg och hitta Zena en badboll Kanske röd? det vore fint med en röd badboll åt Zena. Jag försökte låta Zena leka med Gaijas gula badboll. Men det ville inte riktigt Zena. Det var ju Gaijas badboll och då kan man liksom itne leka med den fullt ut. Stackarn.
I morgon (torsdag) så ska vi fara och badda om det blir fint väder och varmt. Ska då ta med schampoo och fixa Zenas frilla. =O) Passa på medans hon ändå är blöt. Jag sköjer av henne och balsamerar henne när hon kommer hem. =O)
Vi har även varit och tränat nu i veckan. Blev lagomt slött efter ett olämpligt uppehåll sedan vi var i Gällivare. Jag har haft så mycket att göra att jag inte ens hunnit ringa till min man. Stackarn. han sitter väl där uppe i sitt Övertorneå och tynar bort? Snart har han frigång från anstalt nord.. Jag menar Utbildning Nord. Två hela veckor ska vi få rå om honom! Han ska få så mycket familj av oss så att han kommer att längta tillbaka till sitt Övertorne där lugn och ro härskar.
Kanske man skulle skjutsa upp honom och ta en IKEA tur? =O0
En språdag planeras nu till helgen ialla fall. Om det inte blir för varmt. då blir det mer bad. OCh så lite lydnad. Måste komma igång och lära Zena framförgående och apportering. Vi har en appeltävling på G! =O)
En härlig dag!
Igår blev det en riktigt härlig dag!
det började med att ajg lastade in mina nypreppade åtta trissor i bilen före sjusnåret och åkte iväg till klubben. väl där så dängde jag ner dom i backen och kollade så att dom skulle gå bra. det gjorde dom. Sen så fortsatte jag coh resten av gänget att rigga MH-banan och fixa och dona. Bäst av allt var när trissorna skulle testas med elharen... Hehe... Betyget jag fick på trissorna var att dom var som nya! Jippie! Mitt slit och slavgöra var inte förgäves! =O)
Sen började MHet. Det var Collieklubben som anordnade det för sina hudnar. Jag ahde förberett mig på starka reaktioner... Men dom uteblev! De hudnar som blev rädda, och det var iten speciellt många, tittade mest misstroget på det som skrämdes och sen gick dom hukande därifrån. Ingen dramatik alls... ändå försökte ajg spöka för dom och skjuta dom... Vilka Colliesar det finns här uppe! =O) Dom ligger mig ju lite varmt om hjärtat sedan jag själv hade en collie. Han blev 13 år och var en helt underbar kille. Förutom pälsvården då. Den är ingen lek. Speciellt inte då det är vår eller då det är regningt. Då får man en anseelighög med sand där hunden legat och trokat.
Åter till min härliga dag.
Eftersom att ajg egentligen bara behövde figga halva dagen så åkte ajg hem vid fyra. Då var det bara två hudnar kvar. Det var så roligt att figga så ajg stannade kvar och barnen som var ensamma hemma behövde mig inte. Men eftersom att dom skulle åka bort så ville jag komma hem i tid för att de skulle få i sig lite middag. Jag ville cokså få rå om dom en stund innan dom for.
väl hemma så satte ajg igång med kvällens förberedelser. MATEN! JAg och marianne och hennes Thomas skulle grilla. Så när MHet var klart så kom dom båda. Thomas på sin MC och Marianne i sin skruttmobil. =O) När barnen hade farit så grillade vi och åt och åt och åt... Det var bara så gott! Jag försökte verkligen att inte vräka i mig maten. Men det var svårt! Marianne och Thomas bjöd på JORDGUBBAR! Det var en smakupplevelse som heter duga! Helt underbart! För mig var det årets första gubbs! =O)
Ser ni så gott?
Grillad ryggbiff... Kocklagets potatissallad... Mariannes Tzatsiki... Sallas med örtkryddsolja... Ungsuppvärmd fralla och till sist... BEASÅS från Voullerim! Den absolut allra bästaste såsen som finns!
Tack Thomas för att du fixade denna smarriga bild. ;O) Undrar om Stefan blir avis? Jag saknade dig STEFAN!!!!! Kom hem snart!!! Vi har en del på gården som måste fixas. ;O)
det började med att ajg lastade in mina nypreppade åtta trissor i bilen före sjusnåret och åkte iväg till klubben. väl där så dängde jag ner dom i backen och kollade så att dom skulle gå bra. det gjorde dom. Sen så fortsatte jag coh resten av gänget att rigga MH-banan och fixa och dona. Bäst av allt var när trissorna skulle testas med elharen... Hehe... Betyget jag fick på trissorna var att dom var som nya! Jippie! Mitt slit och slavgöra var inte förgäves! =O)
Sen började MHet. Det var Collieklubben som anordnade det för sina hudnar. Jag ahde förberett mig på starka reaktioner... Men dom uteblev! De hudnar som blev rädda, och det var iten speciellt många, tittade mest misstroget på det som skrämdes och sen gick dom hukande därifrån. Ingen dramatik alls... ändå försökte ajg spöka för dom och skjuta dom... Vilka Colliesar det finns här uppe! =O) Dom ligger mig ju lite varmt om hjärtat sedan jag själv hade en collie. Han blev 13 år och var en helt underbar kille. Förutom pälsvården då. Den är ingen lek. Speciellt inte då det är vår eller då det är regningt. Då får man en anseelighög med sand där hunden legat och trokat.
Åter till min härliga dag.
Eftersom att ajg egentligen bara behövde figga halva dagen så åkte ajg hem vid fyra. Då var det bara två hudnar kvar. Det var så roligt att figga så ajg stannade kvar och barnen som var ensamma hemma behövde mig inte. Men eftersom att dom skulle åka bort så ville jag komma hem i tid för att de skulle få i sig lite middag. Jag ville cokså få rå om dom en stund innan dom for.
väl hemma så satte ajg igång med kvällens förberedelser. MATEN! JAg och marianne och hennes Thomas skulle grilla. Så när MHet var klart så kom dom båda. Thomas på sin MC och Marianne i sin skruttmobil. =O) När barnen hade farit så grillade vi och åt och åt och åt... Det var bara så gott! Jag försökte verkligen att inte vräka i mig maten. Men det var svårt! Marianne och Thomas bjöd på JORDGUBBAR! Det var en smakupplevelse som heter duga! Helt underbart! För mig var det årets första gubbs! =O)
Ser ni så gott?
Grillad ryggbiff... Kocklagets potatissallad... Mariannes Tzatsiki... Sallas med örtkryddsolja... Ungsuppvärmd fralla och till sist... BEASÅS från Voullerim! Den absolut allra bästaste såsen som finns!
Tack Thomas för att du fixade denna smarriga bild. ;O) Undrar om Stefan blir avis? Jag saknade dig STEFAN!!!!! Kom hem snart!!! Vi har en del på gården som måste fixas. ;O)
Trisselände!
Jag ahr fått det enorma ansvaret att fixa trissorna till MH banan... Jippie liksom! Men någon måste ju göra jobbet och är man v-mekare så är man. Man har ju ett inneboende intresse av att ta isär och undersöka grejjer liksom.
Med glatt sinne började ajg jobbet för ngåon veckasedan med att ta loss "hatten" på trissan. Sen upptäckte ajg då MUTTERN. Denna jävel sitter fast. 5-56 brukar vara lösningen på de flesta problem. men då ska man nog helst ha ett skruvstäd. Vilket jag inte har... (ni ska strax få se vad mycket saker jag inte har)
Jahapp. Då kom jag på att folk jag känner har skruvstäd. Började ringa runt. Någon var på semester. En släkting har haft ett skruvstäd men den hade fått gängpaj... Och de andra jag ringde till hade kanske itne ett skruvstäd men en arbetsbänk.... vad hjälper det? har man inget skruvstäd så sitter inte röreländet fast. Och sätter inte röreländet fast så snurrar mutterhelvetet och då går det ju inte att få loss hur än mycket 5-56 jag än sprutar på.
Så kom då Gällivareresan ivägen. Jag for med ett lugn och ett glatt sinne. Väl uppe i Gällivare så ringde gunilla som ska ha MH nu i helgen och var förtvivlad. Hon var ororlig över trissorna! Men det fixar jag svarade jag glatt.
Om ja bara visste då vad jag gett mig in på...
Väl hemma från det regninga Gällivare (bilder kommer snart) så började jag jobbet med trissorna... For glatt iväg till Laitis eftersom att vi har där ett konto. trodde ajg... Men det hade vi liksom inte! Så när jag köpt fem miljoner små skruvar med insexnyckelgrejs och tio kullager från vårt svenska kullagerfabrik, ingen hylsa till MUTTERN för det fanns ingen på Laitis som passade så jag kör med min egen och jag som tänkt ha en som man alltid kan använda till trissorna, en hylsnyckelhållare (som jag ska lämna tillbaka) samt tvåpack med 5-56 (v-mekarens bästa vän) så drog jag hem och började jobbet med att ta loss alla hattarna från trissorna och sprayade 5-56 på skiten. Förlåt... kullagren.
Sen försökte jag UTAN ett skruvstycke ta loss skiten.
Gick det? NOPE!
Blev jag arg? JAPP!
Kände jag för att kasta ngt hårt på ngt? JAPP!
Jag inventerade vad jag behövde och kom fram till detta:
Man måste ha en arbetsbänk med skruvstycke.
Man måste ha en press som kan pressa loss kullagret.
Man måste ha tryckluft för att kunna blåsa bort skit från trissorna.
Man måste ha starka armar.
Jag har inget sådant... Därmeot är jag uppfinningsrik. Jag kollade hur många trissor som gick att använda. Sen har jag sprayat 5-56 inne i kullagren och där muttern sitter. Sen har jag sprutat vatten på skiten så att allt helvetessmuts och helvetes rost skulle fara bort. eftersom att 5-56 är fettigt och smörjande och rostlösare osv så har den också den effekten att metallen inte blir blöt och rostar ännu mer. Så jag inpregnerade sedan skiten med mitt älskade 5-56.
Sen snurrade jag på eländet och fick faktiskt rätt bra sprutt på trissorna. En del blev som NYA hör och häpna! Jag ahr nu snurrat och sprutat 5-56 och spolat coh rensat och smörjt och snurrat och haft mig med dessa helvetestrissor i TRE dagar nu! Nu snurrar dom riktigt bra för jag har även hittat teflonspray i mitt garage. Så nu går dom ännu bättre. Hoppas bara att dom itne går för bra bara... Hehehe...
De två stackare som har nypit då?
Jo jag ska fråga Carina, vår MH ragata på klubben, ifall ajg kan skicka dom till doktorn. Till Piteå mekverkstad. Domahr sääääkert allt det där som jag saknar! Är dom riktigt snälla där kanske jag får jobba med trissorna själv och få göra det GRATIS!!! Jippie! Då får jag känna lukten av verkstad. Det luktar minsann gott med lite huydralolja, frässpån och annat mummaverkstadsgott! Jag blir nostalgisk. =O)
Kanske jag fixar dom andra då också när jag ändå håller på?
Men jag skulle inte tro att dom släpper in en tjej i verkstan utan vidare. Det finns ju lagar och föreskrifter och obehagliga... förlåt... obehöriga personer äger icke tillåtelse att röja runt i verkstäder där folk kan skada sig. Tyvärr... men man kan ju hoppas?
Drömma liiite om att få svarva nya trissor och kanske fräsa lite? Åhhhh... det var så länge sedan ajg fick räkna ut x och y punkter och nollställa och byta verktyg och slå med gummiklubba och skära mig på svarv och frässpån! Fast vid närmare eftertantke så klarar inte min kropp det... *suckar* Jag har ju nog ont efter att ha fixat trisseländena i tre dagar. Och då har jag inte använt muskelkraft heller...
I morgon är det ialla fall MH och då är det upp till bevis ifall trissorna är nog bra. *liiiite nervös* Dessutom ska jag figga på förmiddagen. Så jag lär väl bli levande lynchad ifall dom nyper en efter en... Dont shoot det messnegerer pelace?!
Sen på eftermiddagen ska det grillas! Få se om jag får ngn att grilla med? Jag blir helt ensam på eftermiddagen på lördag. Barnen far till Skellefteå till sina kompisar där och skla röja loss lite. Skulle tro att det blir på datorn då alla fyra tjejerna är datagalningar. det är ju så dom träffats. Kanske jag också får mig en tur till Öjebyn och hälsarpå hos en av mina bästaste barndomskompisar? Det skulle vara mysigt.. hon har en bebismage nu... Spännande värre! Jag har inte det fast man skulle kunna tro det. Men jag vill absolut inte börja om nu när mina tjejer bärjat bli stooora och självständiga! Men som sagt. Dom börjar om med ett gemensamt barn och det kan jag verkligen förstå. De har barn från andra äktenskap och förhållanden och jag kan tänka mig att dom vill ha ett gemensamt. Tänk sen då bebis kommit. Då får jag kanske hålla, lukta och njuta? Kanske ta en prommis med barnvagn och hundar? Skulle vara helmysigt! =O) Jag tror att det blir en pojke. =O)
Näpp. nu ska jag sussilura och sova gott så jag kan vakna i tid imorgonbitti. Måste vara tidigt ute och testa trissorna innan MH körs igång. Det är Collies jag ska skrämma. Festligt värre! ;O)
Med glatt sinne började ajg jobbet för ngåon veckasedan med att ta loss "hatten" på trissan. Sen upptäckte ajg då MUTTERN. Denna jävel sitter fast. 5-56 brukar vara lösningen på de flesta problem. men då ska man nog helst ha ett skruvstäd. Vilket jag inte har... (ni ska strax få se vad mycket saker jag inte har)
Jahapp. Då kom jag på att folk jag känner har skruvstäd. Började ringa runt. Någon var på semester. En släkting har haft ett skruvstäd men den hade fått gängpaj... Och de andra jag ringde till hade kanske itne ett skruvstäd men en arbetsbänk.... vad hjälper det? har man inget skruvstäd så sitter inte röreländet fast. Och sätter inte röreländet fast så snurrar mutterhelvetet och då går det ju inte att få loss hur än mycket 5-56 jag än sprutar på.
Så kom då Gällivareresan ivägen. Jag for med ett lugn och ett glatt sinne. Väl uppe i Gällivare så ringde gunilla som ska ha MH nu i helgen och var förtvivlad. Hon var ororlig över trissorna! Men det fixar jag svarade jag glatt.
Om ja bara visste då vad jag gett mig in på...
Väl hemma från det regninga Gällivare (bilder kommer snart) så började jag jobbet med trissorna... For glatt iväg till Laitis eftersom att vi har där ett konto. trodde ajg... Men det hade vi liksom inte! Så när jag köpt fem miljoner små skruvar med insexnyckelgrejs och tio kullager från vårt svenska kullagerfabrik, ingen hylsa till MUTTERN för det fanns ingen på Laitis som passade så jag kör med min egen och jag som tänkt ha en som man alltid kan använda till trissorna, en hylsnyckelhållare (som jag ska lämna tillbaka) samt tvåpack med 5-56 (v-mekarens bästa vän) så drog jag hem och började jobbet med att ta loss alla hattarna från trissorna och sprayade 5-56 på skiten. Förlåt... kullagren.
Sen försökte jag UTAN ett skruvstycke ta loss skiten.
Gick det? NOPE!
Blev jag arg? JAPP!
Kände jag för att kasta ngt hårt på ngt? JAPP!
Jag inventerade vad jag behövde och kom fram till detta:
Man måste ha en arbetsbänk med skruvstycke.
Man måste ha en press som kan pressa loss kullagret.
Man måste ha tryckluft för att kunna blåsa bort skit från trissorna.
Man måste ha starka armar.
Jag har inget sådant... Därmeot är jag uppfinningsrik. Jag kollade hur många trissor som gick att använda. Sen har jag sprayat 5-56 inne i kullagren och där muttern sitter. Sen har jag sprutat vatten på skiten så att allt helvetessmuts och helvetes rost skulle fara bort. eftersom att 5-56 är fettigt och smörjande och rostlösare osv så har den också den effekten att metallen inte blir blöt och rostar ännu mer. Så jag inpregnerade sedan skiten med mitt älskade 5-56.
Sen snurrade jag på eländet och fick faktiskt rätt bra sprutt på trissorna. En del blev som NYA hör och häpna! Jag ahr nu snurrat och sprutat 5-56 och spolat coh rensat och smörjt och snurrat och haft mig med dessa helvetestrissor i TRE dagar nu! Nu snurrar dom riktigt bra för jag har även hittat teflonspray i mitt garage. Så nu går dom ännu bättre. Hoppas bara att dom itne går för bra bara... Hehehe...
De två stackare som har nypit då?
Jo jag ska fråga Carina, vår MH ragata på klubben, ifall ajg kan skicka dom till doktorn. Till Piteå mekverkstad. Domahr sääääkert allt det där som jag saknar! Är dom riktigt snälla där kanske jag får jobba med trissorna själv och få göra det GRATIS!!! Jippie! Då får jag känna lukten av verkstad. Det luktar minsann gott med lite huydralolja, frässpån och annat mummaverkstadsgott! Jag blir nostalgisk. =O)
Kanske jag fixar dom andra då också när jag ändå håller på?
Men jag skulle inte tro att dom släpper in en tjej i verkstan utan vidare. Det finns ju lagar och föreskrifter och obehagliga... förlåt... obehöriga personer äger icke tillåtelse att röja runt i verkstäder där folk kan skada sig. Tyvärr... men man kan ju hoppas?
Drömma liiite om att få svarva nya trissor och kanske fräsa lite? Åhhhh... det var så länge sedan ajg fick räkna ut x och y punkter och nollställa och byta verktyg och slå med gummiklubba och skära mig på svarv och frässpån! Fast vid närmare eftertantke så klarar inte min kropp det... *suckar* Jag har ju nog ont efter att ha fixat trisseländena i tre dagar. Och då har jag inte använt muskelkraft heller...
I morgon är det ialla fall MH och då är det upp till bevis ifall trissorna är nog bra. *liiiite nervös* Dessutom ska jag figga på förmiddagen. Så jag lär väl bli levande lynchad ifall dom nyper en efter en... Dont shoot det messnegerer pelace?!
Sen på eftermiddagen ska det grillas! Få se om jag får ngn att grilla med? Jag blir helt ensam på eftermiddagen på lördag. Barnen far till Skellefteå till sina kompisar där och skla röja loss lite. Skulle tro att det blir på datorn då alla fyra tjejerna är datagalningar. det är ju så dom träffats. Kanske jag också får mig en tur till Öjebyn och hälsarpå hos en av mina bästaste barndomskompisar? Det skulle vara mysigt.. hon har en bebismage nu... Spännande värre! Jag har inte det fast man skulle kunna tro det. Men jag vill absolut inte börja om nu när mina tjejer bärjat bli stooora och självständiga! Men som sagt. Dom börjar om med ett gemensamt barn och det kan jag verkligen förstå. De har barn från andra äktenskap och förhållanden och jag kan tänka mig att dom vill ha ett gemensamt. Tänk sen då bebis kommit. Då får jag kanske hålla, lukta och njuta? Kanske ta en prommis med barnvagn och hundar? Skulle vara helmysigt! =O) Jag tror att det blir en pojke. =O)
Näpp. nu ska jag sussilura och sova gott så jag kan vakna i tid imorgonbitti. Måste vara tidigt ute och testa trissorna innan MH körs igång. Det är Collies jag ska skrämma. Festligt värre! ;O)
Resultaten då ja...
Nu känner jag mig lite piggare så nu passar jag på att skriva in resultaten på Gaija. Innom parentes är det mina egna reflektioner.
I lägre spår gick det så här:
Linförighet: 8.5 8,5 Tränger, snett sättande, knuffar, gnäller. (Gaija var het som tusan. Dessutom hade ett av barnen haft ngn rolig "nu ska vi bita i kopplet" lek just innan vi skulle in. kul med barn ibland. Man vet aldrig vad dom hittar på! barnet vedt numera om att man inte får leka koppellekar) ;O)
Framförgående: 8.5 8 Nosar, vänder upp ngt snett.
Platsläggande: 9 9
Inkallande: 8.5 8 Slarv avslut, startgnäll. (Hela jäkla inkallningen skulle vara sååå snabb så! Hon var som galen! Inte kunde man tro att hunden genomgått en smärre bergsklättring i spåret?)
Krypande: 8 7 Ngt lyft. Dk vid sättande, ngt ojämt, ngt hög bak. (Ha! En vecka innan tävlingen så räknade jag med att avstå krypet. Men tack vare Mia och Peter så har vi lärt oss känna luuuuugnet och harmonin och dessutom stannar vi samtidigt numera. Tack! =O) Vi kommer att fortsätta jobba med krypet. det är en hel del som ska pillas på. men det får ta den tid det tar. Vi är ju på G! )
Apportering: 8 8 Tempoväxling, lätt tugg. ( Som vanligt då...)
Hopp: 8 8 DK, startskall båda väg. ( Min galna lilla tjej. =O) Hon bara älskar hoppet och ibland så MÅSTE man få uttrycka sig med lite glädjeskall. hur får man bort det?)
Platsliggande med skott: 10 10 (finns väl inget att tillägga när man har en skottfast hund?)
Påsläpp spår: 10 10
Spårning: 9 9 (Sex pinnar hittade plus slutet. Vi klättrade upp för stupa berget (typ sökterräng på vallsberget) och tummlade nerför berget. Jag var helt införstådd att slå min mammas telefonnummer och kasta den på björnen som skitit i skogen. Nu ville inte bjrönen visa sig så jag slapp och har min fina mobil kvar. )
Budföring: 10 9.5 ( Gaija gjorde ett slarvigt slut och satte sig snett. Bråttom, bråttom som vanligt. redo att få göra det en gång till. Hon är tokig i budföringen! )
Vi slutade som jag skrivit tidigare på dom sköna 530.75 poängen och klassvinst. Så nu är vi uppflyttade till högre spår! Härligt! Nya friska tag med nya moment!
Sen på söndagen så hade jag snällt bett om att få byta dagens lägre spår till en lkl3 istället. Jag hade massor med migrän och kände att en till snabb skogsvandring i varierande terräng var inte lämplig för mig. Så vi gjorde bort oss totalt. Inte gaij men jag gjorde bort mig. Hahah! Jag visste itne vad som var höger eller vänster. Jag förstod inte de konstiga kommandona och jag blev allmänt trög och flamsig. Så blir jag alltid när jag får ordentligt med migrän och just innan jag måste kräkas... Jag hade tur och kräktes inte på plan. Men det var nära!
Jag måste ialla fall ha fått publiken att skratta, eller gråta, vilket som... ;O)
Så här såg det ut ialla fall.
Sittande i grupp: 9 Två tassförflyttningar.
Platsliggande: 10
Fritt följ vid sidan: 7 Sent sättande, långsamt sätt. (Hahaha! Här var jag inte med! Fattade inte vad vänster om marsh betydde... Inte heller dom andra kommandona som var lite underliga enligt de andra tävlande. Jag kommer alddrig mer att tävla med ngn hund när jag mår så här dåligt igen. Stackars gaija vad förvirrad hon blev.)
Sättande: 0 Jag var kanske otydlig? Gaija stod upp och kom emot mig. Hon som kan detta klockrent!
Inkallande med ställande och läggande: 6.5 Sent ställ, avstannande. (ett fiasko, Gaija var fortfarande osäker på om jag skulle svimma eller gå i bitar. Man såg tydligt på henne att hon kände på sig att jag mådde dåligt. varför bröt jag inte här? dumma jag...)
Sändande men inkallande och läggande: 6 DK, två tassar utanför. (Skitsvårt att se rutan då bara två koner syntes. Alla hade problem med den. Ialla fall så hittade hon rutan till slut även om domaren såg trevlig ut och var tvungen att bli kollad först.)
Apportering med hopp över hinder: 7 Tempoväxling, slarvigt avslut. (gaija ville till domaren igen som stod snett bakom oss. Måste träna med folk kring hindret tydligen)
Apportering med metall: 8.5 Tempoväxling.
Vittringsapportering: 6.5 Först fel föremål. (Jaha... tog först upp eller nöp lite i fel föremål. sen var hon bara tvungen att fundera en stund. Men sen tog hon min vittringsapport. Jag har ju tränat elitens vittringsapportering och tur det. För tävlingsledaren glömde ge mig apporten i början (jag med). )
Fjärrdirigering: 7.5 Halv kroppslängd. (Jösses. Jag har en duktig hund!tur att jag har tränat in handtecken. för jag sa fel men visade rätt. total frånkoppling av hjärnan. Ibland blir jag bara så trött på mig själv när jag tjorvar så här...)
Så nu ids jag itne mer med trean. både ajg och giaja upplever den som tråkig. inte minst när jag tjorvartill det så totalt för både mig och gaija. Tur hon är en klok tjej och vet bättre än sin matte. Annars så hade vi nog inte skrapat ihop de fantastiska 210 poängen!
Vi fick en andrapris och en andraplacering... Fast vi var ju bara två till slut som tävlade. ;O)
I lägre spår gick det så här:
Linförighet: 8.5 8,5 Tränger, snett sättande, knuffar, gnäller. (Gaija var het som tusan. Dessutom hade ett av barnen haft ngn rolig "nu ska vi bita i kopplet" lek just innan vi skulle in. kul med barn ibland. Man vet aldrig vad dom hittar på! barnet vedt numera om att man inte får leka koppellekar) ;O)
Framförgående: 8.5 8 Nosar, vänder upp ngt snett.
Platsläggande: 9 9
Inkallande: 8.5 8 Slarv avslut, startgnäll. (Hela jäkla inkallningen skulle vara sååå snabb så! Hon var som galen! Inte kunde man tro att hunden genomgått en smärre bergsklättring i spåret?)
Krypande: 8 7 Ngt lyft. Dk vid sättande, ngt ojämt, ngt hög bak. (Ha! En vecka innan tävlingen så räknade jag med att avstå krypet. Men tack vare Mia och Peter så har vi lärt oss känna luuuuugnet och harmonin och dessutom stannar vi samtidigt numera. Tack! =O) Vi kommer att fortsätta jobba med krypet. det är en hel del som ska pillas på. men det får ta den tid det tar. Vi är ju på G! )
Apportering: 8 8 Tempoväxling, lätt tugg. ( Som vanligt då...)
Hopp: 8 8 DK, startskall båda väg. ( Min galna lilla tjej. =O) Hon bara älskar hoppet och ibland så MÅSTE man få uttrycka sig med lite glädjeskall. hur får man bort det?)
Platsliggande med skott: 10 10 (finns väl inget att tillägga när man har en skottfast hund?)
Påsläpp spår: 10 10
Spårning: 9 9 (Sex pinnar hittade plus slutet. Vi klättrade upp för stupa berget (typ sökterräng på vallsberget) och tummlade nerför berget. Jag var helt införstådd att slå min mammas telefonnummer och kasta den på björnen som skitit i skogen. Nu ville inte bjrönen visa sig så jag slapp och har min fina mobil kvar. )
Budföring: 10 9.5 ( Gaija gjorde ett slarvigt slut och satte sig snett. Bråttom, bråttom som vanligt. redo att få göra det en gång till. Hon är tokig i budföringen! )
Vi slutade som jag skrivit tidigare på dom sköna 530.75 poängen och klassvinst. Så nu är vi uppflyttade till högre spår! Härligt! Nya friska tag med nya moment!
Sen på söndagen så hade jag snällt bett om att få byta dagens lägre spår till en lkl3 istället. Jag hade massor med migrän och kände att en till snabb skogsvandring i varierande terräng var inte lämplig för mig. Så vi gjorde bort oss totalt. Inte gaij men jag gjorde bort mig. Hahah! Jag visste itne vad som var höger eller vänster. Jag förstod inte de konstiga kommandona och jag blev allmänt trög och flamsig. Så blir jag alltid när jag får ordentligt med migrän och just innan jag måste kräkas... Jag hade tur och kräktes inte på plan. Men det var nära!
Jag måste ialla fall ha fått publiken att skratta, eller gråta, vilket som... ;O)
Så här såg det ut ialla fall.
Sittande i grupp: 9 Två tassförflyttningar.
Platsliggande: 10
Fritt följ vid sidan: 7 Sent sättande, långsamt sätt. (Hahaha! Här var jag inte med! Fattade inte vad vänster om marsh betydde... Inte heller dom andra kommandona som var lite underliga enligt de andra tävlande. Jag kommer alddrig mer att tävla med ngn hund när jag mår så här dåligt igen. Stackars gaija vad förvirrad hon blev.)
Sättande: 0 Jag var kanske otydlig? Gaija stod upp och kom emot mig. Hon som kan detta klockrent!
Inkallande med ställande och läggande: 6.5 Sent ställ, avstannande. (ett fiasko, Gaija var fortfarande osäker på om jag skulle svimma eller gå i bitar. Man såg tydligt på henne att hon kände på sig att jag mådde dåligt. varför bröt jag inte här? dumma jag...)
Sändande men inkallande och läggande: 6 DK, två tassar utanför. (Skitsvårt att se rutan då bara två koner syntes. Alla hade problem med den. Ialla fall så hittade hon rutan till slut även om domaren såg trevlig ut och var tvungen att bli kollad först.)
Apportering med hopp över hinder: 7 Tempoväxling, slarvigt avslut. (gaija ville till domaren igen som stod snett bakom oss. Måste träna med folk kring hindret tydligen)
Apportering med metall: 8.5 Tempoväxling.
Vittringsapportering: 6.5 Först fel föremål. (Jaha... tog först upp eller nöp lite i fel föremål. sen var hon bara tvungen att fundera en stund. Men sen tog hon min vittringsapport. Jag har ju tränat elitens vittringsapportering och tur det. För tävlingsledaren glömde ge mig apporten i början (jag med). )
Fjärrdirigering: 7.5 Halv kroppslängd. (Jösses. Jag har en duktig hund!tur att jag har tränat in handtecken. för jag sa fel men visade rätt. total frånkoppling av hjärnan. Ibland blir jag bara så trött på mig själv när jag tjorvar så här...)
Så nu ids jag itne mer med trean. både ajg och giaja upplever den som tråkig. inte minst när jag tjorvartill det så totalt för både mig och gaija. Tur hon är en klok tjej och vet bättre än sin matte. Annars så hade vi nog inte skrapat ihop de fantastiska 210 poängen!
Vi fick en andrapris och en andraplacering... Fast vi var ju bara två till slut som tävlade. ;O)
Det gick ju bra! =O)
Ni kom hem halv tio i gårkväll. trötta men nöjda. Resultaten efter tvälingarna lägger jag ut senare. Just nu är jag så trött att jag helst bara vill sova.
Fast jag kan ju ge er lite attläsa ialla fall. Lägrespåret i Gällivare gick bra.
Vi fick ihop 530.75 poäng och klassvinst!
Spåret i skogen verkade himmla långt. Jag trodde ett tag att jag aldrig skulle bli klar. massor med vinklar och upp för ett berg. Jag klättrade stundtals och höll i mig i spårlinan som om det var en klätterlina. Gaija stackarn stod och höll emot. Hon såg ut som en bergsget där hon hoppade omkring. en lycklig bergsget. jösses vad sugen hon var på att spåra! I spåret fick min lilla tjej ihop 6 apporter plus slutet. Jag är supernöjd! Krypet som vi inte har klart ännu fickhon 7 och 8 poäng på. Så jag fick poäng. Jag som trodde jag skulle nolla. Och i budföringen fick vi 10 och 9½. Gaija var slarvig på att sätta sig och satt snett ut. Hon var redo på att springa en gång till!
Av alla som tävlat så var vi bara tre kvar på slutet som fick tävla i lydnaden. Synd. det hade varit kul om fler hade kommit dit. Men så är det. Spåren var faktiskt inte lätta och flera tyckte att det inte var några lägrespår utan högrespår som lagts ut. Jag vet då inte själv. jag följde bara efter bergsgeten... Gaija menar jag. Men nog var jag trött efter det spåret alltid! *phu*
JAg hade anmält mig till två lägrespår men jag kände inte för att ta ett till. Jag var så nöjd. Så jag beslutade att byta lägre mot lydnadestrean. kanske, kanske jag kunde få ett förstapris?
Tyvärr så blev det inte så. Jag var verkligen inte i form för att tävla dagen efter. Helt slut i knoppen av tre dagars migrän. Så jag gjorde totalt bort oss. Men det bjuder ajg på... Måste ha sett helt galet kul ut med någon som inte kan höger och vänster eller ngn som inte ens kan kasta en apport? Domaren tyckte vi var rätt roliga och han sa efteråt att nog kunde hunden men matte måste nog må bättre för bättre prestationer. Han hade rätt. Ska aldrig mer tävla och må så där dåligt igen. tur att jag hann tävla med Zena först för jag mådde bara sämmre och sämmre även om jag tog mediciner. Skit att man ska ha så där i skallen!
Vi fick ialla fall ett andrapris och en andraplacering.
Fast jag kan ju ge er lite attläsa ialla fall. Lägrespåret i Gällivare gick bra.
Vi fick ihop 530.75 poäng och klassvinst!
Spåret i skogen verkade himmla långt. Jag trodde ett tag att jag aldrig skulle bli klar. massor med vinklar och upp för ett berg. Jag klättrade stundtals och höll i mig i spårlinan som om det var en klätterlina. Gaija stackarn stod och höll emot. Hon såg ut som en bergsget där hon hoppade omkring. en lycklig bergsget. jösses vad sugen hon var på att spåra! I spåret fick min lilla tjej ihop 6 apporter plus slutet. Jag är supernöjd! Krypet som vi inte har klart ännu fickhon 7 och 8 poäng på. Så jag fick poäng. Jag som trodde jag skulle nolla. Och i budföringen fick vi 10 och 9½. Gaija var slarvig på att sätta sig och satt snett ut. Hon var redo på att springa en gång till!
Av alla som tävlat så var vi bara tre kvar på slutet som fick tävla i lydnaden. Synd. det hade varit kul om fler hade kommit dit. Men så är det. Spåren var faktiskt inte lätta och flera tyckte att det inte var några lägrespår utan högrespår som lagts ut. Jag vet då inte själv. jag följde bara efter bergsgeten... Gaija menar jag. Men nog var jag trött efter det spåret alltid! *phu*
JAg hade anmält mig till två lägrespår men jag kände inte för att ta ett till. Jag var så nöjd. Så jag beslutade att byta lägre mot lydnadestrean. kanske, kanske jag kunde få ett förstapris?
Tyvärr så blev det inte så. Jag var verkligen inte i form för att tävla dagen efter. Helt slut i knoppen av tre dagars migrän. Så jag gjorde totalt bort oss. Men det bjuder ajg på... Måste ha sett helt galet kul ut med någon som inte kan höger och vänster eller ngn som inte ens kan kasta en apport? Domaren tyckte vi var rätt roliga och han sa efteråt att nog kunde hunden men matte måste nog må bättre för bättre prestationer. Han hade rätt. Ska aldrig mer tävla och må så där dåligt igen. tur att jag hann tävla med Zena först för jag mådde bara sämmre och sämmre även om jag tog mediciner. Skit att man ska ha så där i skallen!
Vi fick ialla fall ett andrapris och en andraplacering.
Vi drar till Gällivare!
Hurra!
Nu packas det. Vet inte om Johan vill ha med oss till Gällivare. För det blev då en hel massa i hallen nu när jag bar ner det som blev packat. Fast det är ju klart... Vi är fyra som ska med. Plus min man. Men hans packning får han sköta själv då han är uppe i tjotaheiti...
Men ändå... Det ska ju vara luftmadrasser, sovsäckar, kläder (både varma och svala, det har snöat i gällivare), hundsaker, mat hundträningsgrejjer, sängkläder, stövlar (tar en jävla massa plats)... I all oändlighet kan man väl säga... Mat också. Man får inte glömma maten! Jag gjorde en pannkaka i morse. Konstig mat att göra på morgonen. Men den ska vi ha med oss. Snabbt att ordna efter det att man har tävlat och familjen är hungrig. *känner mig smart*
Jag hade tänkt uppdatera med massor med bilder från den senaste veckan. Men kameran har SYSTEMFEL säger den! Så alla bilder sitter liksom fast i kameran.
Men här kommer lite av vad som hänt.
Barnen har haft examen så nu är det sommarlov.
Jag har gjort mitt första MH som b-figge. Har blå överarm. ;O)
Har varit kollomamma åt en cockerspanielflicka vid namn Lexie.
Har varit på kennelträff. Var mycket givande och trevligt. Tack Catarina för att vi fick våldgästa! =O)
Kennelmamma Mia och Kennelkompisen Peter gav mig en ordenlig genomkörare. Tusen, tusen tack! Ni är UNDERBARA! Jag fick lite tipps om mina vänstersvängar som jag itne varit riktigt nöjd med men inte tänkt så mycket på. men dessa vänstersvängar löste en hel del för mig och trängningarna blev bättre faktiskt. fick lite Two in one tipps där tror jag...
Krypet som är mitt och Gaijas största problem har börjat lösas upp. Från att ha varit en härva av jobbiga slitningar mellan oss så har vi börjat kunna slappna av och få igång krypet. Jag ahr faktist inte tänkt på det... Hum i duvudet va? Men jag får INTE bli upprörd när Gaija inte förstår vad hon ska göra och börjar rusa fram som ett lokomotiv över mina fötter. Nej! Jag ska lungt och stilla lägga om henne och börja om. Små, små steg. Nu klarar vi faktiskt av att gå några steg i rätt riktnging och utan att hon tränger. Ibland har hon lite svårt med att magen blir för hög. men det får jag ta sen när vi har fått ordning på oss själva.
det blev en hel del moment för mig att tänka på. Inte ta för små steg, stanna, göra liten hjälp med kopplet när gaija ska stanna, stå på rätt ställe vid krypet. Alltså ta ett halvt steg frammåt innan hon lägger sig.
I förrgår så la jag och Jörgen (Kennel Redvillas) spår åt varandra. Mitt spår försvann tydligen uppe på en liten kulle. det blåste som bara den när vi la spåren och tydligen så flöt lukterna omkring där uppe på kullen så vinkeln blev diffus. det såg ut så på Gaija. Vi gick helt fel i ca 50 meter innan Gaija insåg att spåret bara försvann. Vi hade ryggen i vinden så jag förståd att hon följde en luftvittring. Hon hade hög näsa också men jag ville inte bryta då jag tyckte att hon kunde få lösa problemet själv.
När hon väl kom på att vi var galet ute så kastade hon en blick på mig som sa: Häng på matte.
sen bar det iväg tillbaka till spåret där vi förmodligen hade missat vinkeln. Hon testade lite olika håll innan hon hittade spåret. Men det såg snyggt ut. Hon visade aldrig någon osäkerhet utan det varkeade som om hon visste vad hon gjorde. vi hittade slutet ialla fall och jag kände mig faktiskt nöjd. av åtta pinnar missade hon två. Skulle tro att det var där vi hade fått vårat tapp som dom låg. För annars så var hon super på att plocka upp apporterna och kom snällt med dom till mig.
Sen körde vi budföring. att ha Johan som skutt är ingen hit. Hon skulle inte till Jörgen utan till johan. Men jag fick chansen att rätta till henne och till slut fattade hon vad som var meningen. aldrig förr har ajg haft det problemet. emn det är ju bra att det kom nu och inte på tävlingen. Ska testa idag också och se hur det går. Om jag nu hinner. Tiden bara rusar iväg och det känns som att jag inte kommer att bli klar någonsin med packningen!
nä nu återgår ajg till packningen. det viktigaste är faktiskt packat. Hundarnas stamtavla!
Håll nu tummarna för oss för det behöver vi! =O)
Nu packas det. Vet inte om Johan vill ha med oss till Gällivare. För det blev då en hel massa i hallen nu när jag bar ner det som blev packat. Fast det är ju klart... Vi är fyra som ska med. Plus min man. Men hans packning får han sköta själv då han är uppe i tjotaheiti...
Men ändå... Det ska ju vara luftmadrasser, sovsäckar, kläder (både varma och svala, det har snöat i gällivare), hundsaker, mat hundträningsgrejjer, sängkläder, stövlar (tar en jävla massa plats)... I all oändlighet kan man väl säga... Mat också. Man får inte glömma maten! Jag gjorde en pannkaka i morse. Konstig mat att göra på morgonen. Men den ska vi ha med oss. Snabbt att ordna efter det att man har tävlat och familjen är hungrig. *känner mig smart*
Jag hade tänkt uppdatera med massor med bilder från den senaste veckan. Men kameran har SYSTEMFEL säger den! Så alla bilder sitter liksom fast i kameran.
Men här kommer lite av vad som hänt.
Barnen har haft examen så nu är det sommarlov.
Jag har gjort mitt första MH som b-figge. Har blå överarm. ;O)
Har varit kollomamma åt en cockerspanielflicka vid namn Lexie.
Har varit på kennelträff. Var mycket givande och trevligt. Tack Catarina för att vi fick våldgästa! =O)
Kennelmamma Mia och Kennelkompisen Peter gav mig en ordenlig genomkörare. Tusen, tusen tack! Ni är UNDERBARA! Jag fick lite tipps om mina vänstersvängar som jag itne varit riktigt nöjd med men inte tänkt så mycket på. men dessa vänstersvängar löste en hel del för mig och trängningarna blev bättre faktiskt. fick lite Two in one tipps där tror jag...
Krypet som är mitt och Gaijas största problem har börjat lösas upp. Från att ha varit en härva av jobbiga slitningar mellan oss så har vi börjat kunna slappna av och få igång krypet. Jag ahr faktist inte tänkt på det... Hum i duvudet va? Men jag får INTE bli upprörd när Gaija inte förstår vad hon ska göra och börjar rusa fram som ett lokomotiv över mina fötter. Nej! Jag ska lungt och stilla lägga om henne och börja om. Små, små steg. Nu klarar vi faktiskt av att gå några steg i rätt riktnging och utan att hon tränger. Ibland har hon lite svårt med att magen blir för hög. men det får jag ta sen när vi har fått ordning på oss själva.
det blev en hel del moment för mig att tänka på. Inte ta för små steg, stanna, göra liten hjälp med kopplet när gaija ska stanna, stå på rätt ställe vid krypet. Alltså ta ett halvt steg frammåt innan hon lägger sig.
I förrgår så la jag och Jörgen (Kennel Redvillas) spår åt varandra. Mitt spår försvann tydligen uppe på en liten kulle. det blåste som bara den när vi la spåren och tydligen så flöt lukterna omkring där uppe på kullen så vinkeln blev diffus. det såg ut så på Gaija. Vi gick helt fel i ca 50 meter innan Gaija insåg att spåret bara försvann. Vi hade ryggen i vinden så jag förståd att hon följde en luftvittring. Hon hade hög näsa också men jag ville inte bryta då jag tyckte att hon kunde få lösa problemet själv.
När hon väl kom på att vi var galet ute så kastade hon en blick på mig som sa: Häng på matte.
sen bar det iväg tillbaka till spåret där vi förmodligen hade missat vinkeln. Hon testade lite olika håll innan hon hittade spåret. Men det såg snyggt ut. Hon visade aldrig någon osäkerhet utan det varkeade som om hon visste vad hon gjorde. vi hittade slutet ialla fall och jag kände mig faktiskt nöjd. av åtta pinnar missade hon två. Skulle tro att det var där vi hade fått vårat tapp som dom låg. För annars så var hon super på att plocka upp apporterna och kom snällt med dom till mig.
Sen körde vi budföring. att ha Johan som skutt är ingen hit. Hon skulle inte till Jörgen utan till johan. Men jag fick chansen att rätta till henne och till slut fattade hon vad som var meningen. aldrig förr har ajg haft det problemet. emn det är ju bra att det kom nu och inte på tävlingen. Ska testa idag också och se hur det går. Om jag nu hinner. Tiden bara rusar iväg och det känns som att jag inte kommer att bli klar någonsin med packningen!
nä nu återgår ajg till packningen. det viktigaste är faktiskt packat. Hundarnas stamtavla!
Håll nu tummarna för oss för det behöver vi! =O)
Bildbevis!
Numera finns det bildbevis på att jag och gaija har tävlat i agility. Tyvärr ser man klart och tydligt att jag diskar mig själv på första tunneln. Men vi hade roligt ändå! Man kan faktiskt se hur förvirrade både jag och Gaija var. emn som jag sa... Vi hade ROOOOOLIGT!
Tack Ulle för den fina filmen!
http://www.youtube.com/watch?v=5O8T9c64UsE
Se och njut.. Eller nåt... Hahah!
Tack Ulle för den fina filmen!
http://www.youtube.com/watch?v=5O8T9c64UsE
Se och njut.. Eller nåt... Hahah!
Träna... Spåra... Träna... Nya hundkompisar...
Som ni kan läsa i rubriken så är det ungefär vad som händer här just nu.
I måndags så tog jag en rejäl lydnadsträningsstund med Gaija på appellplanen nedan för oss. Jag körde igeom henne i allt! lydnadslydnaden, appelllydnaden... Vi tränade på momenten i eliten och dom börjar bli lite klara nu. ialla fall här hemma. I måndags så funkade dirigeringsapporteringen riktigt bra! Ute i kväll på bruks så var det vimsigt. Men till slut så behärskade sig damen rätt mycket och kunde kontrollera sina impulser. Ja även jag... ;O)
Jag går på mina trallalapiller nu för nu säger kroppen ifrån. Så jag kan vara rätt rejält vimsig just nu. Tur att hundarna har tålamod med mig! =O)
Jag jobbade en del med krypet också och nu har jag och Gaija kommit överenns om att vi kan gå två steg med magen i bakcen! Hurra! två steg..: Snart blir det fyra meter. bäst kryper hon när det finns med halter och svängar. Då kan hon koncentrera sig och behärska sig. Det handlar mycket om att behärska sig nu för damen. ALLT ska gå FORT!
Känner jag Gaija rätt så är det skitbra att träna när hon löper. För hon blir som trög när hon löper. Alltså det är inte fel på farten, det är huvudet det blir lite trögt i. ;O) Och tränar jag under löpen så sitter det i och tusingen också vad bra hon går efter löpet! För då har hjärnan slagits på också och då sitter allt! Har testat för ut och det funkade lika dant. Konstig hund man har. Vissa tikar går inte alls att träna under löp. Gaija blir överlycklig men blir liksom vimsig och lite borta... Som sin matte. Men jag kan ju inte skylla på att jag löper. hahah!
Sen så har vi varit och spårat. Försökte få till ett 1000 meters spår men ajg tror inte det blev så långt. Däremot så hade jag gjort en del överaskningar i spåret. OCh lite trixigt emd en del övergångar, gå bredvid en stig och en ridväg och till och med en spets! Det ahr vi aldrig provat förr tror jag... Gaija plockade alla sex pinnarna, bollen som låg i mitten på spåret och så var det då överasskningen som låg på slutet. Oj... en torkad oxstrupe! Så himmlans gott! Och inte var vi i lätt terräng heller. ialla fallför Gaija. vi var ute på Pitholmshedesn mest torra ställe. Det krashade under fötterna längst hela spåret. Oj så torrt det är i skog och mark nu!
gaija var näjd efter spåret men ville ändå fortsätta. Hon tyckte hon gott kunde ta Zenas spår också. Så hon drog iväg dit. Men det hade vi redan gått så det fanns inga överasskningar kvar. Men det ska bli mer spännande slut nästa spår. Viktigt med roliga slut.
Jag fick dessutom jobba lite med hennes vansinnesfart. Jag orkar bara inte hålla henne när det går fort. Och går det för fort så missar hon apporterna... Så vi har dragit ner farten rätt rejält men ändå har hon behållit sin intensivitet. Det är ju den jag vill ha kvar.Jag vill att hon ska spåra av glädje, nyfikenhet och arbetslust. men bli mer noggrann. Vinklarna gick också jättefint då jag fick ner farten lite. När vi kom till spetsen så gick hon jättefint genom den men ajg var tvungen att få henne att lugna sig lite innan. Men efter spetsen så fick hon nog en aha upplevelse för hon blev ännu mer noggran vid vinklarna!
Sen så har vi gjort en del nya bekantskaper! =O)
Idag när vi tog en långprommis ute i skogen så träffade vi en tervurense tjej med matte. Det visade sig att vi kände varandra matten och jag.. Våra barn har gått i samma klass. Hennes tik håller på att utbilda sig till assistanshund.då hennes son har svår epilepsi. När hon berättade hur duktig hunden blivit så fick jag gåshud! Det är så underbart att höra hur deras hund underlättar livet för hela familjen. Pojken ahr så många epileptiska anfall att dom aldrig kan lämna honom ensam. Så någon måste sova med honom på nätterna. Fint för samlivet... NOPE! men hudnen håller på att lära sig att varna när pojken blir dålig och så sover hon om nätterna i hans rum. Tanken är att hunden ska kunna ta över förälderns roll på nätterna. Bara det måste ju bli en trygghet!
Tervurentjejen är mycket trevlig och söt och mina tjejer blev fina vänner. Hon var lite blyg och ville inte leka men det gick jättebra att gå tillsammans och domkom bra överenns. Även om pilska gaija gärna ville ha sex med henne. Knäppa hund! Hon blir alltid så när hon löper... Spelar ingen roll om hon möter en tik eller hane. För henne går det bra med vilket som!
Sen nu i kväll så har vi börjat jobba för att vi ska kunna ha våra tikar ihop Johan och jag. I helgen testade vi att gå med dom ute på bruks och det gick bra. Troja eller Zoya är en mycket trevlig Rottisdam och otroligt duktig på hundspråk! Så det var inga problem på bruks. Ikväll åkte jag hem tillJohan och vi tog en liten sväng. Då hade jag med Zena också. Zoya är en så fin hund! Zena blev väldans förtust i henne och nästa gång kanske domleker med varandra. Vi gick med dom kopplade och sen kopplade jag loss först Zena som tyckte om Zoya och sen fick Gaija vara lös och Zena kopplad. Till slut hade vi alla tre lösa och inte EN ENDA GÅNG så blev det gruff eller problem! Alla tre var artiga och trevliga med varandra. Så det bådar gott att vi ska kunna leva rätt avslappnat med varandra i tio dagar i en liten husvagn.
Det var inte heller några problem med minstingen Rocka. Johan har blivit halvfodervärd till en liten rottistjej på åtta veckor! Så OTROLIGT söt och underbar! Jag försökte tjuva hem henne men det gick inte. Inget undgår Johans falkögon! ;O) Zena var den som blev mest förtjust i Rocka. Gaija nosade och lät valpen lukta. Sen ville honhem! Hon ville INTE ha med en valp hem... Hon ville helst inte alls vara med valpen. Dom ÄR jobbiga! Hon såg ut som om hon nog allt visste vad dom kan göra med sina sylvassa tänder... Så hon höll sig undan. men nog hade hon allt STOOOORA ögon när hon fick se Rocka! hahah! Men hon dräglade ialla fall inte som när hon fick se Zena första gången. =O)
Sen så ahr jag faktiskt fyndat idag. på COOP av alla ställen hittade jag koner! Fyra st för 40 kr... Och så fick man en värdelös boll med också. Jag köpte två set så nu har vi två värdelösa platta bollar!
Så här ser dom ut:
Sen så har jag gjort enligt barnen världens godaste middag! =O) Jag slängde ihop en Wok med nudlar och så här gott blev det!
Eftersom att jag bestämde igår att jag skulle städa så blev det jätte varmt och skönt ute idag. Så ajg ahr faktiskt inte städat. jag har hittat på tusen olika ursäkter för att slippa. Till slut bestämde ajg mig för att jag skulle städa nrä jag kom hem från träningen. Jo pyttsan! Klockan var ju efter tio... Så det blev inget städande idag. men i morgon ska jag städa! Så räkna med fint och varmt väder i morgon! =O)
Hopp och lek alla!
I måndags så tog jag en rejäl lydnadsträningsstund med Gaija på appellplanen nedan för oss. Jag körde igeom henne i allt! lydnadslydnaden, appelllydnaden... Vi tränade på momenten i eliten och dom börjar bli lite klara nu. ialla fall här hemma. I måndags så funkade dirigeringsapporteringen riktigt bra! Ute i kväll på bruks så var det vimsigt. Men till slut så behärskade sig damen rätt mycket och kunde kontrollera sina impulser. Ja även jag... ;O)
Jag går på mina trallalapiller nu för nu säger kroppen ifrån. Så jag kan vara rätt rejält vimsig just nu. Tur att hundarna har tålamod med mig! =O)
Jag jobbade en del med krypet också och nu har jag och Gaija kommit överenns om att vi kan gå två steg med magen i bakcen! Hurra! två steg..: Snart blir det fyra meter. bäst kryper hon när det finns med halter och svängar. Då kan hon koncentrera sig och behärska sig. Det handlar mycket om att behärska sig nu för damen. ALLT ska gå FORT!
Känner jag Gaija rätt så är det skitbra att träna när hon löper. För hon blir som trög när hon löper. Alltså det är inte fel på farten, det är huvudet det blir lite trögt i. ;O) Och tränar jag under löpen så sitter det i och tusingen också vad bra hon går efter löpet! För då har hjärnan slagits på också och då sitter allt! Har testat för ut och det funkade lika dant. Konstig hund man har. Vissa tikar går inte alls att träna under löp. Gaija blir överlycklig men blir liksom vimsig och lite borta... Som sin matte. Men jag kan ju inte skylla på att jag löper. hahah!
Sen så har vi varit och spårat. Försökte få till ett 1000 meters spår men ajg tror inte det blev så långt. Däremot så hade jag gjort en del överaskningar i spåret. OCh lite trixigt emd en del övergångar, gå bredvid en stig och en ridväg och till och med en spets! Det ahr vi aldrig provat förr tror jag... Gaija plockade alla sex pinnarna, bollen som låg i mitten på spåret och så var det då överasskningen som låg på slutet. Oj... en torkad oxstrupe! Så himmlans gott! Och inte var vi i lätt terräng heller. ialla fallför Gaija. vi var ute på Pitholmshedesn mest torra ställe. Det krashade under fötterna längst hela spåret. Oj så torrt det är i skog och mark nu!
gaija var näjd efter spåret men ville ändå fortsätta. Hon tyckte hon gott kunde ta Zenas spår också. Så hon drog iväg dit. Men det hade vi redan gått så det fanns inga överasskningar kvar. Men det ska bli mer spännande slut nästa spår. Viktigt med roliga slut.
Jag fick dessutom jobba lite med hennes vansinnesfart. Jag orkar bara inte hålla henne när det går fort. Och går det för fort så missar hon apporterna... Så vi har dragit ner farten rätt rejält men ändå har hon behållit sin intensivitet. Det är ju den jag vill ha kvar.Jag vill att hon ska spåra av glädje, nyfikenhet och arbetslust. men bli mer noggrann. Vinklarna gick också jättefint då jag fick ner farten lite. När vi kom till spetsen så gick hon jättefint genom den men ajg var tvungen att få henne att lugna sig lite innan. Men efter spetsen så fick hon nog en aha upplevelse för hon blev ännu mer noggran vid vinklarna!
Sen så har vi gjort en del nya bekantskaper! =O)
Idag när vi tog en långprommis ute i skogen så träffade vi en tervurense tjej med matte. Det visade sig att vi kände varandra matten och jag.. Våra barn har gått i samma klass. Hennes tik håller på att utbilda sig till assistanshund.då hennes son har svår epilepsi. När hon berättade hur duktig hunden blivit så fick jag gåshud! Det är så underbart att höra hur deras hund underlättar livet för hela familjen. Pojken ahr så många epileptiska anfall att dom aldrig kan lämna honom ensam. Så någon måste sova med honom på nätterna. Fint för samlivet... NOPE! men hudnen håller på att lära sig att varna när pojken blir dålig och så sover hon om nätterna i hans rum. Tanken är att hunden ska kunna ta över förälderns roll på nätterna. Bara det måste ju bli en trygghet!
Tervurentjejen är mycket trevlig och söt och mina tjejer blev fina vänner. Hon var lite blyg och ville inte leka men det gick jättebra att gå tillsammans och domkom bra överenns. Även om pilska gaija gärna ville ha sex med henne. Knäppa hund! Hon blir alltid så när hon löper... Spelar ingen roll om hon möter en tik eller hane. För henne går det bra med vilket som!
Sen nu i kväll så har vi börjat jobba för att vi ska kunna ha våra tikar ihop Johan och jag. I helgen testade vi att gå med dom ute på bruks och det gick bra. Troja eller Zoya är en mycket trevlig Rottisdam och otroligt duktig på hundspråk! Så det var inga problem på bruks. Ikväll åkte jag hem tillJohan och vi tog en liten sväng. Då hade jag med Zena också. Zoya är en så fin hund! Zena blev väldans förtust i henne och nästa gång kanske domleker med varandra. Vi gick med dom kopplade och sen kopplade jag loss först Zena som tyckte om Zoya och sen fick Gaija vara lös och Zena kopplad. Till slut hade vi alla tre lösa och inte EN ENDA GÅNG så blev det gruff eller problem! Alla tre var artiga och trevliga med varandra. Så det bådar gott att vi ska kunna leva rätt avslappnat med varandra i tio dagar i en liten husvagn.
Det var inte heller några problem med minstingen Rocka. Johan har blivit halvfodervärd till en liten rottistjej på åtta veckor! Så OTROLIGT söt och underbar! Jag försökte tjuva hem henne men det gick inte. Inget undgår Johans falkögon! ;O) Zena var den som blev mest förtjust i Rocka. Gaija nosade och lät valpen lukta. Sen ville honhem! Hon ville INTE ha med en valp hem... Hon ville helst inte alls vara med valpen. Dom ÄR jobbiga! Hon såg ut som om hon nog allt visste vad dom kan göra med sina sylvassa tänder... Så hon höll sig undan. men nog hade hon allt STOOOORA ögon när hon fick se Rocka! hahah! Men hon dräglade ialla fall inte som när hon fick se Zena första gången. =O)
Sen så ahr jag faktiskt fyndat idag. på COOP av alla ställen hittade jag koner! Fyra st för 40 kr... Och så fick man en värdelös boll med också. Jag köpte två set så nu har vi två värdelösa platta bollar!
Så här ser dom ut:
Sen så har jag gjort enligt barnen världens godaste middag! =O) Jag slängde ihop en Wok med nudlar och så här gott blev det!
Eftersom att jag bestämde igår att jag skulle städa så blev det jätte varmt och skönt ute idag. Så ajg ahr faktiskt inte städat. jag har hittat på tusen olika ursäkter för att slippa. Till slut bestämde ajg mig för att jag skulle städa nrä jag kom hem från träningen. Jo pyttsan! Klockan var ju efter tio... Så det blev inget städande idag. men i morgon ska jag städa! Så räkna med fint och varmt väder i morgon! =O)
Hopp och lek alla!
Valborg i efterhand...
Eftersom att jag missat lägga in bilderna på vår valborg så gör ajg det nu. Det var en helt otorlig valborg och varmt och skönt!
Dimman smög sig in sakta under kvällen men det var en så fridfull stämmning att vra barn vill gärna fira valborg igen uta på gläntan.
Håll till godo!
Så här såg det ut när vi for. Klarblå himmel och varmt och skönt. Vem kunde ana att vädret skulle bli annorlunda? =O) Tur vi tog med oss varma kläder och filtar!
Här har dimman rullat in. Vi myser vid lägerelden. Hundarna väntar på korv.
Värsta snöstormen skulle man kunna tro att det var. Men det är fukt på linsen. var icke oroliga! =O) Tjockan var rätt tät och det var tur att man hade hudnarna. Annars hade vinog haft problem att hitta tillbka till bilen. Nästan... ;O)
Barnen stod för bildtagningen... Som vanligt kommer det med en fot då också. =O)
Ännu en fotbild...
Alltså. Dimmigt var det ja...
Det var svårt att till och med hitta vattnet!
Gaija och Zena smyger omkring. Dom trivs. Vi är de enda ute på Gläntan och de kan fritt vanka omkring. Fast helt höll dom sig så nära korven som möjligt!
Runt lägerelden så samlades vi efter små vedhämtareutflykter för att berätta små trevliga skräckisar. Jag körde som vanligt den om strandvaskarna. *muahahaha*
Gaija tyckte att man skulle vakta både kroven och lägerleden. Zena ville nog helst bara springa och plaska i vattnet. Och sanda ner sig...
Vi ahde hur somhaver en otroligt trevlig kväll och barnen uppskattade det hela massor! Jag tror inte dom hade haft lika kul på grisberget eller i badhusparken.
Nä! Slutdravvlat om Valborg! nu är det sommaren vi ser fram emot.
I morgon ska jag berätta om våra spåräventyr vi haft i dag och om våra träningsmoment som börjar bli klara! =O) t
Tolahoppsansa sa gammelmormor när mameluckerna trilla ner.
Dimman smög sig in sakta under kvällen men det var en så fridfull stämmning att vra barn vill gärna fira valborg igen uta på gläntan.
Håll till godo!
Så här såg det ut när vi for. Klarblå himmel och varmt och skönt. Vem kunde ana att vädret skulle bli annorlunda? =O) Tur vi tog med oss varma kläder och filtar!
Här har dimman rullat in. Vi myser vid lägerelden. Hundarna väntar på korv.
Värsta snöstormen skulle man kunna tro att det var. Men det är fukt på linsen. var icke oroliga! =O) Tjockan var rätt tät och det var tur att man hade hudnarna. Annars hade vinog haft problem att hitta tillbka till bilen. Nästan... ;O)
Barnen stod för bildtagningen... Som vanligt kommer det med en fot då också. =O)
Ännu en fotbild...
Alltså. Dimmigt var det ja...
Det var svårt att till och med hitta vattnet!
Gaija och Zena smyger omkring. Dom trivs. Vi är de enda ute på Gläntan och de kan fritt vanka omkring. Fast helt höll dom sig så nära korven som möjligt!
Runt lägerelden så samlades vi efter små vedhämtareutflykter för att berätta små trevliga skräckisar. Jag körde som vanligt den om strandvaskarna. *muahahaha*
Gaija tyckte att man skulle vakta både kroven och lägerleden. Zena ville nog helst bara springa och plaska i vattnet. Och sanda ner sig...
Vi ahde hur somhaver en otroligt trevlig kväll och barnen uppskattade det hela massor! Jag tror inte dom hade haft lika kul på grisberget eller i badhusparken.
Nä! Slutdravvlat om Valborg! nu är det sommaren vi ser fram emot.
I morgon ska jag berätta om våra spåräventyr vi haft i dag och om våra träningsmoment som börjar bli klara! =O) t
Tolahoppsansa sa gammelmormor när mameluckerna trilla ner.
Grattis på treårsdagen Gaija!
Tänk vad fort tiden går... Det var som om det var nyss jag hämtade hem min lilltjej Gaija. Hon var mina blivande drömmars hund. Fast då visste jag inte om det.
Gaija har verkligen funnit sig i allt jag har hittat på med henne. Ingen hund (förutom Exzena då) har någonsin uppfyllt mina krav för vad en hund för mig ska vara. Hon passar ALLA mina önskemål! Aldrig har jag kännt mig besviken på henne. Aldrig har jag behövt känna ånger över att jag fick just henne.
Jag kan helt enkelt inte tro att det är sant att just jag fick just Gaija!?
Av alla valpar i kullen så har jag när jag jämfört henne inte kunnat hitta någon som jag skulle vilja ha istället. ;O)
Gissa om jag är tacksam mot min uppfödare Mia?
Utan Giaja hade jag aldrig kommit så här långt. Med långt menar jag att jag själv som person har utvecklats massor! Jag har lärt mig otroligt mycket under dessa tre år. Vi har verkligen nått all amål jag satt upp. Vi har nått ännu längre än våra mål! Allt är ju inte bara Gaijas förtjänst. Jag får väl tacka Gaijas uppfödare, mina hundkompisar och min familj som stöttat oss på vår väg genom vårt gemensamma liv. Jag är också säker på att gija tycker det är roligt att få följa min i våra spännande äventyr. För bättre kompis kan man inte ha. Hon skulle aldrig, aldrig svika mig! Det har hon bevisat för mig flera gånger om!
Det finns de som säger att Gaija bara är en hund. Och det är hon! Men inte vilken hund som helst! Hon är min bästaste kompis som kommer att finnas hos mig till den dagen vi blir skllda åt. Men för Gaija blir det ett kort ögonblick. För mig blir det troligen ett långt ögonblick. Men vi är själsfränder och dom hittar alltid tillbaka till varandra.
Att ha en sådan hund som Gaija innebär att man verkligen har roligt. OCh just roligt är vad jag eftersträvar att ha. Gaija är min terapihund och i de jobbigaste situationerna så finns hon alltid till hands. Alltid redo att ställa upp för mig. Alltid glad och snäll.
Vi har spännande år framför oss och dom kommer absolut att innehålla alla möjliga och omöjliga uppdrag. En sak som jag är säker på är att allt vi kommer att prova på så kommer det mesta att gå bra. För med Gaija är jag trygg. Jag kan lita på henne och hon litar tydligen på mig. Och det bästa av allt. Vi tycker om att ha roligt tillsammans!
För visst är det väl så en bästa kompis ska vara?
Tack Mia för att du gav mig denna möjlighet och att jag fick nöjet att bli Gaijas bästis. Jag vet... Jag har tackat hundra gånger förut. Men det här är verkligen från hjärtat! Helt ärligt så är jag så nöjd över min kompis så att jag pöser över av stolthet och jag är säkert urjobbig och tjatig om min hund och över att jag är så göad över att jag har henne som bästa kompis. Men det kan faktiskt inte sägas nog många gånger. Jag har ALDRIG varit besviken över min hund! Och det tycker jag att alla kan få höra!
Jag skryter över henne. Men det är hon värd. Det är nog bara de som har upplevt samma sak som mig och haft en sådan perfekt hund (i våra ögon sett) som kan förstå känslan somjag bär på. Att varje dag vakna och ha henne där är som att ha en underbar dröm och den bara fortsätter fast man vaknat!
Visst har Gaija fel och brister. Men hade hon inte haft dom så hade hon aldrig varit en riktig hund. Men hon är en riktig hund. en drömhund för mig!
Grattis lilla vännen på treårsdagen! Du förtjänar det bästa och tillsammans ska vi nå det! Du och jag Gaija.. Du och jag...
Din mamma.
Yogamatta.
Idag blev jag lite ovanligt smart...
Jag var på Dollar och skulle köpa lite smått och gott. Så hamnade min blick på en bunt yogamattor! Dom är ju bra om man ska göra yoga ngn gång tänkte jag och tog ett steg ifrån dom. Dessa mattor formligen SKREK efter mig: Kom till baka!!!!
Så jag var lydig och gick tillbaka. Sen fick jag en vision... Jag såg framför mig hur fint dom skulle passa i hudnarnas bur... Och inte bara det! hudnarna skulle kunna göra lite yoga på dom också! Eller nääää.... Hundarna kommer att ha bra fäste på dom och slippa tyckskador! Men man bör nog ha en sådan där billig IKEA trasmatta för 15 kr ovanpå också så att hunden inte får brännskador av gummit ifall man gör 100 knyck i en kurva.
Fast som om jag skulle göra 100 knyck i en kurva? Med min turbo? ;O)
Det blev så att jag följde min vision och mycket riktigt! hundarna ligger fint på sina yogamattor och även mattorna. Dom ligger inte längre som små bollar i ett hörn! Och tro det elller ej. men när jag kikade i backspegeln idag så såg jag båda hundarna ligga och göra konstiga rörelser.... ;O)
Jag var på Dollar och skulle köpa lite smått och gott. Så hamnade min blick på en bunt yogamattor! Dom är ju bra om man ska göra yoga ngn gång tänkte jag och tog ett steg ifrån dom. Dessa mattor formligen SKREK efter mig: Kom till baka!!!!
Så jag var lydig och gick tillbaka. Sen fick jag en vision... Jag såg framför mig hur fint dom skulle passa i hudnarnas bur... Och inte bara det! hudnarna skulle kunna göra lite yoga på dom också! Eller nääää.... Hundarna kommer att ha bra fäste på dom och slippa tyckskador! Men man bör nog ha en sådan där billig IKEA trasmatta för 15 kr ovanpå också så att hunden inte får brännskador av gummit ifall man gör 100 knyck i en kurva.
Fast som om jag skulle göra 100 knyck i en kurva? Med min turbo? ;O)
Det blev så att jag följde min vision och mycket riktigt! hundarna ligger fint på sina yogamattor och även mattorna. Dom ligger inte längre som små bollar i ett hörn! Och tro det elller ej. men när jag kikade i backspegeln idag så såg jag båda hundarna ligga och göra konstiga rörelser.... ;O)
Högt uppe på berget.
Ikväll bestämde jag att fara ngåonstans där jag inte brukar gå med hundarna. Så vi for till Degerberget och även där bestämde jag att Herr Huggorm skulle vara inne i ngn varm håla och sova. Och mycket riktigt. Herr Huggorm höll sig borta från oss! Inga ormar så långt ögat kan nå!
Zena var som galen sista biten upp på Degerberget. Hon ylade! Så brukar hon aldrig göra. Hon är en tyst hund i bilen när man kör.
Så här såg ialla fall vår härliga kväll ut.
Utsikt från Degerberget.
Söder.
Norr.
Öster.
Mys på berget.
Jag tror att hundarna också beundrar utsikten.
Vackra Gaija.
Det vanliga pinnbuset.
En go kramstund med Jossan. Precis vad två underbara tjejer behöver!
Tittut!
Spring på klipporna!
Ännu mera spring...
Spring på klapperstensfält. Här gäller det att hålla munnen rätt på tungan. ;O)
Pinnkamp.
På torsdag så planerar jag en liten middag uppe på berget. Där ska vi sitta och grilla och äta gott medans hundarna gör hundiga saker. Kanske dom får äta sin middag genom att söka upp den i skogen? Skulle vara kul... Så nu ber jag till vädergudarna att vi får SOOOOL på torsdag! Hjälper det om man gör en soldans också?
Hust det ja! Jag upplevde en traumatisk händelse i dag på COOP... Jag stod och pratade med en bekant när jag och min mamma skulle handla. Så min mamma gick i förväg för hon skulle ha en miljon saker. Jag skulle ha fem saker... Sen gick ajg efter pratstunden glatt iväg för att hitta min mamma. Men jag hittade henne inte! Jag gick FYRA varv på COOP och letade henne. Sen kom jag på att man ska alltid gå till kundtjänst om man tappar bort sin mamma. Så då gjorde ajg det... Och dom ropade snällt ut: Vera! Din dotter Veronica saknar sin mamma. Kom till kundtjänst.
Min mamma hittade mig där... Tack o lov! Annars hade vi nog fortfarande gått runt COOP utan att hitta varandra.
Vill passa på att tacka personalen för att ni hjälpte mig att hitta min mamma. =O)
Zena var som galen sista biten upp på Degerberget. Hon ylade! Så brukar hon aldrig göra. Hon är en tyst hund i bilen när man kör.
Så här såg ialla fall vår härliga kväll ut.
Utsikt från Degerberget.
Söder.
Norr.
Öster.
Mys på berget.
Jag tror att hundarna också beundrar utsikten.
Vackra Gaija.
Det vanliga pinnbuset.
En go kramstund med Jossan. Precis vad två underbara tjejer behöver!
Tittut!
Spring på klipporna!
Ännu mera spring...
Spring på klapperstensfält. Här gäller det att hålla munnen rätt på tungan. ;O)
Pinnkamp.
På torsdag så planerar jag en liten middag uppe på berget. Där ska vi sitta och grilla och äta gott medans hundarna gör hundiga saker. Kanske dom får äta sin middag genom att söka upp den i skogen? Skulle vara kul... Så nu ber jag till vädergudarna att vi får SOOOOL på torsdag! Hjälper det om man gör en soldans också?
Hust det ja! Jag upplevde en traumatisk händelse i dag på COOP... Jag stod och pratade med en bekant när jag och min mamma skulle handla. Så min mamma gick i förväg för hon skulle ha en miljon saker. Jag skulle ha fem saker... Sen gick ajg efter pratstunden glatt iväg för att hitta min mamma. Men jag hittade henne inte! Jag gick FYRA varv på COOP och letade henne. Sen kom jag på att man ska alltid gå till kundtjänst om man tappar bort sin mamma. Så då gjorde ajg det... Och dom ropade snällt ut: Vera! Din dotter Veronica saknar sin mamma. Kom till kundtjänst.
Min mamma hittade mig där... Tack o lov! Annars hade vi nog fortfarande gått runt COOP utan att hitta varandra.
Vill passa på att tacka personalen för att ni hjälpte mig att hitta min mamma. =O)
Finslipning av rutan del2.
Nu har jag testat att ha en gömd leksak bakom rutan. Första gången så hade jag den halvsynlig och tillslut så grävde jag över den med snö. Jag skickar henne med antingen "rutan" eller "frammåt" (vill helst ha ordet frammåt till rutan). Hon får springa ungefär tre till fyra gånger till rutan innan hon får hämta sin leksak.
tanken med det hela är att på tävling så ska hon tro att hon springer in i rutan flera gånger men jag bryter redan efter första skicket. Det finns ju ingen leksak på tävlingen därför döljer ajg leksaken. Det blir ju samma på tävlingen för Gaija. Leksaken är ju som vanligt gömd bakom rutan.
Resultatet jag har i dag är att Gaija springer in i rutan med glad förväntan och ställer sig mitt i rutan. Otroligt enkelt enligt henne och mig.
Apporteringen är fortfarande ett litet osäkert kort. Hon vill gärna latja med apporten. Men sist vi tränade så röt jag till åt henne. Jag blev bara så less. Då tittade hon på mig, greppade apporten och kom sedan direkt till mig utan att släppa den. Jag tror på att ha lite mer krav på henne. Sedan dess har hon apporterat riktigt bra. Förutom att hon gallopperar ut och travar in. så det enda jag gör nu är att ropa sakta åt henne innan apporten. Då tar hon ner farten lite och hinner greppa apporten ordentligt.
Ställande under gång går rätt bra. Samma där. Lite mera krav och hon funkar skitbra! Hon rusade till mig med den sedvanligt snabba farten. Men stannade inte. Så jag röt till åt henne. Nästa gång stannade hon snabbt och snyggt. Alla fyra fötterna i marken.
Hopp över hinder är inga problem alls. Hon har hoppat snyggt och fint över hindret och satt sig när jag sagt till. Jag förstår bara inte varför hon inte fixar det i ridhuset. Ute går det bra. Där det är mycket halkigare. Hon sätter sig också en bit från hindret så som jag ville att hon skulle göra.
Fjärrdirigeringen funkar cokså kanon. Hon ligger och sitter utan att förflytta sig en enda milimeter. Snyggt! Jag ahr kört med att en person står bakom henne med ett plakat där det står SITT och LIGG på. Precis som på tävling. Så nu får hon vänja sig vid det också.
Det är två veckor kvar till vår första lydnadsklass två tävling. Och som det käns idag så lär vi fixa det. ialla fall få godkända poäng!
Jag blir så glad över att få jobba med Gaija. Hon är så otroligt duktig och hon ger mig precis den utmaningen jag behöver!
tanken med det hela är att på tävling så ska hon tro att hon springer in i rutan flera gånger men jag bryter redan efter första skicket. Det finns ju ingen leksak på tävlingen därför döljer ajg leksaken. Det blir ju samma på tävlingen för Gaija. Leksaken är ju som vanligt gömd bakom rutan.
Resultatet jag har i dag är att Gaija springer in i rutan med glad förväntan och ställer sig mitt i rutan. Otroligt enkelt enligt henne och mig.
Apporteringen är fortfarande ett litet osäkert kort. Hon vill gärna latja med apporten. Men sist vi tränade så röt jag till åt henne. Jag blev bara så less. Då tittade hon på mig, greppade apporten och kom sedan direkt till mig utan att släppa den. Jag tror på att ha lite mer krav på henne. Sedan dess har hon apporterat riktigt bra. Förutom att hon gallopperar ut och travar in. så det enda jag gör nu är att ropa sakta åt henne innan apporten. Då tar hon ner farten lite och hinner greppa apporten ordentligt.
Ställande under gång går rätt bra. Samma där. Lite mera krav och hon funkar skitbra! Hon rusade till mig med den sedvanligt snabba farten. Men stannade inte. Så jag röt till åt henne. Nästa gång stannade hon snabbt och snyggt. Alla fyra fötterna i marken.
Hopp över hinder är inga problem alls. Hon har hoppat snyggt och fint över hindret och satt sig när jag sagt till. Jag förstår bara inte varför hon inte fixar det i ridhuset. Ute går det bra. Där det är mycket halkigare. Hon sätter sig också en bit från hindret så som jag ville att hon skulle göra.
Fjärrdirigeringen funkar cokså kanon. Hon ligger och sitter utan att förflytta sig en enda milimeter. Snyggt! Jag ahr kört med att en person står bakom henne med ett plakat där det står SITT och LIGG på. Precis som på tävling. Så nu får hon vänja sig vid det också.
Det är två veckor kvar till vår första lydnadsklass två tävling. Och som det käns idag så lär vi fixa det. ialla fall få godkända poäng!
Jag blir så glad över att få jobba med Gaija. Hon är så otroligt duktig och hon ger mig precis den utmaningen jag behöver!