Träning.
Kontaktövningar är väl kankse inte det roligaste som finns. Jag vet inte om det är jag som överför ngt till Gaija eller om hon helt enkelt har svårt just nu för att koncentrera sig. Nåväl. Jag har tänkt till lite. Och en natt kom jag på hur vi skulle göra!
Externbelöning!
Så jag lägger en godis eller rolig och åtråvärd leksak på armstödet på soffan. Sen jobbar vi! Större vilja går nog itne att hitta. Hon liksom suuuuger tag i mig med ögonen och bara vill, vill och vill få det där på armstödet. Nu gäller det bara att övertyga henne att följa med mig också när jag rör mig. Vi tar små, små steg i taget. Så det ska nog gå bra. Jag kommer också att provapå att ha det åtråvärda på mig sen när hon blir säkrare och vi rör oss mer. Fick bra tips från några på Aktivhund.se
Inkallningen är suverän just nu. Fast Katten springer framför tassarna på henne så komemr hon ögonblickligen! Känns jättebra! Grannens tax som hon aldrig fått hälsa på (hon kommer heller aldrig att få göra det då dom tror att ALLA schäfrar äter dom till frukost) är också ngt väldigt lockande att få springa till. Jag visste itne om att dom också var ute vid ängen en morgon. Plötsligt ser ajg TAXEn och TAXKVINNAN! gaija gör det också... Men hon hann bar ett par steg så fck jag full koll på lilla Gaija.
Hon vill helst bara vara med mig. Allt annat kommer i andra han. Förutom när hon får mat. mat är på första plats ännu tror jag.
Jag skulle tro att detta med tassen har bundit samman oss. Hon har fullt förtroende för mig. Hon VET att jag itne gör ngt som hon skulle må dåligt av. Kloklippningen går som en dans numera också. Inga nära dödenupplevelser!
Vig är hon också. Hon hoppar upp på bordet utan ansats. Som en känguru? Undra månde om dom avlat in lite känguru i henne? Måste fråga Mia... ;O) Detta med att hoppa upp på bordet är ngt som hon bara gör när vi klipper klorna. Aldrig annars tack o lov. Ett lite våghalsigt trick då ajg är rädd för att hon kommer att utnyttja det ngn gång för att komma åt läckerbitar. med Gaija vet man aldrig... Egentligen lyfter jag alltid upp henne eftersom att jag är rädd om hennes leder.
Gaija är verkligen en njutbar hund. Hon håller på att växa upp till en underbar "liten" tjej. Otroligt snäll och vänlig mot allt och alla. Men hon rusar inte fram mot allt och alla. Känns skönt. Hon är inte heller rädd för att jobba sig fram till det hon vill. Och det känns kul.
Hon är mycket motiverad när hon ska göra ngt. Och ger inte upp i första stunden.
Jämförelse:
Jag gjordet ett uppletande av föremål för ngn dag sedan. Gaija och Lona fick leta efter två saker. Lona fick gå ut först. Lungt och metodiskt hittade Lona ett föremål och kom in med den. Nästa föremål fick jag visa ut henne igen. Så hittade hon den också. Tog ca tio minuter.
När det gällde Gaija så kastade hon sig ut i rutan. Letade snabbt upp första föremålet. Rusade till mig och slängde det framför fötterna. Sen kastade hon sig ut igen för att ta nästa föremål. Måste slitpa lite mer på det där. Men det visade ju att hon har betydligt mer motor än sin "storasyster". Och roligt har hon också! Älskar att jobba!
Jag har världens bästa lilla tjej! :O)
Externbelöning!
Så jag lägger en godis eller rolig och åtråvärd leksak på armstödet på soffan. Sen jobbar vi! Större vilja går nog itne att hitta. Hon liksom suuuuger tag i mig med ögonen och bara vill, vill och vill få det där på armstödet. Nu gäller det bara att övertyga henne att följa med mig också när jag rör mig. Vi tar små, små steg i taget. Så det ska nog gå bra. Jag kommer också att provapå att ha det åtråvärda på mig sen när hon blir säkrare och vi rör oss mer. Fick bra tips från några på Aktivhund.se
Inkallningen är suverän just nu. Fast Katten springer framför tassarna på henne så komemr hon ögonblickligen! Känns jättebra! Grannens tax som hon aldrig fått hälsa på (hon kommer heller aldrig att få göra det då dom tror att ALLA schäfrar äter dom till frukost) är också ngt väldigt lockande att få springa till. Jag visste itne om att dom också var ute vid ängen en morgon. Plötsligt ser ajg TAXEn och TAXKVINNAN! gaija gör det också... Men hon hann bar ett par steg så fck jag full koll på lilla Gaija.
Hon vill helst bara vara med mig. Allt annat kommer i andra han. Förutom när hon får mat. mat är på första plats ännu tror jag.
Jag skulle tro att detta med tassen har bundit samman oss. Hon har fullt förtroende för mig. Hon VET att jag itne gör ngt som hon skulle må dåligt av. Kloklippningen går som en dans numera också. Inga nära dödenupplevelser!
Vig är hon också. Hon hoppar upp på bordet utan ansats. Som en känguru? Undra månde om dom avlat in lite känguru i henne? Måste fråga Mia... ;O) Detta med att hoppa upp på bordet är ngt som hon bara gör när vi klipper klorna. Aldrig annars tack o lov. Ett lite våghalsigt trick då ajg är rädd för att hon kommer att utnyttja det ngn gång för att komma åt läckerbitar. med Gaija vet man aldrig... Egentligen lyfter jag alltid upp henne eftersom att jag är rädd om hennes leder.
Gaija är verkligen en njutbar hund. Hon håller på att växa upp till en underbar "liten" tjej. Otroligt snäll och vänlig mot allt och alla. Men hon rusar inte fram mot allt och alla. Känns skönt. Hon är inte heller rädd för att jobba sig fram till det hon vill. Och det känns kul.
Hon är mycket motiverad när hon ska göra ngt. Och ger inte upp i första stunden.
Jämförelse:
Jag gjordet ett uppletande av föremål för ngn dag sedan. Gaija och Lona fick leta efter två saker. Lona fick gå ut först. Lungt och metodiskt hittade Lona ett föremål och kom in med den. Nästa föremål fick jag visa ut henne igen. Så hittade hon den också. Tog ca tio minuter.
När det gällde Gaija så kastade hon sig ut i rutan. Letade snabbt upp första föremålet. Rusade till mig och slängde det framför fötterna. Sen kastade hon sig ut igen för att ta nästa föremål. Måste slitpa lite mer på det där. Men det visade ju att hon har betydligt mer motor än sin "storasyster". Och roligt har hon också! Älskar att jobba!
Jag har världens bästa lilla tjej! :O)
Kommentarer
Trackback