gaijasblog

I morse klev vi upp nio på morgonen. Jätte, jättetidigt eftersom att vi har vant oss vid att sova till halv elva. ehhh... Halv elva... Dagen är nästan slut då. Dags för ändring!

Men varför klev vi upp nio då? Jo för i dag var det spårdag! Så glad i hågen stövlade jag och Stefan upp och åt och gjorde oss i ordning. Gaija var trött. Hon är världens morgontröttaste! Men hon blev snabbt pigg när hon såg vart det lutade. SKOGEN!!!

Vi hade först en liten date på Statoil och sen for vi upp mot ASSI avloppstub. Där finns det underbara spårskogar. Vi slog läger med bilarna i skuggan och oss i halvsol. Som vanligt brann det en brasa och vi satte oss i våra fällstolar och började planera våra spår. Johanna och jag gjorde ett nytt försök att förstå varandra... Eller jag gjorde ett nytt försök att förstå Johanna. *skrattar* Johanna ville ha ett spår på ca 800 meter och med en apport var 50 meter. Lätt som en plätt! Så ajg styrde kosan ut i skogen och la ett rätt trevligt spår åt lillgrabben Amiral.

Jag la ut ett förledningsspår åt Gaija. också som skulle gå in i Johannas spår som hon skulle lägga åt oss. Förledningsspåret skulle fungera även som ett motivationsspår åt Gaija. Ett kort rakt spår med två apporter och en kampstock på slutet. Jag peppade upp Gaija när jag gick ut spåret och visade henne kampen. Hon och jag blev som galna! ;O)
Sen la Johanna Gaijas spår i anslutning med förledningsspåret. Jag tror det blev riktigt bra! Ca 20-30 minuter mellan spåren.

Så när förledningsspåret fått ligga en halvtimma så tog jag ut min mirakelhund och vi körde igång. Första apporten missade hon. Vi hade sidovind och pinnen låg bakom ett träd samt att hon hade verkligen bråttom. Men jag plockade bara upp pinnen och låtsades som att det regnade (fast vädret var vädligt fint).
Sen hittade hon den andra pinnen och när hon kom till kampstocken så var lyckan total! Hon hade funnit den! Hurra!!!

Det längre spåret på ca 600 meter fick ligga i en och en halv timme drygt. Sex apporter och en liten kamstock på slutet.  Johanna hade lagt många vinklar och även lagt spåret där det växte rätt hög skvattran. Jättebra! Gaija gick skitfint och när vi kom till en apport som låg där inne i den djupa skvattran så la jag märke till ngt ganska praktiskt. Varje gång gaija har korn på en apport så blir svansen jättehög och hon viftar på den. Jag lät henne leta apporten (jag var inte själv säker på om det låg en apport där men jag ville att hon skulle jobba) ett tag. sedan tittade hon på mig ochjag uppmanade henne att leta. Till slut hittade hon den! Och OJ vad glad hon blev! Hela spåret gick jättebra! Vinklarna tog hon klockrent förutom en där hon genade en meter in på vinkeln. Och i slutet blev hon överförtjust då hennes lilla kampstock bara låg där och väntade på henne!

Så i dag fick vi ett par riktigt rejäla och roliga spår!

Sen när vi hade spårat klart så väntade lite grillning av karrekotlett och potatissallad. Oj så mumsigt! Tala om att mysa i skogen... Vi hade lagt ut en uppletande ruta också och Linda och Jesper jobbade glatt där ett tag med hudnarna. Dom har nu verkligen duktiga tjejer! =O)
När vi ätit oss mätta och belåtna så vallade ajg och Stefan av rutan igen och så la vi ut två föremål. det tredje kastade Stefan ut i ungefär mitten av rutan. Gaija hittade snabbt två föremål. Det tredje som låg längst ner i rutan var svårare. Jag måste jobba mer på djupet med Gaija. Så när hon gjort två tomsäk så gick jag ut och bollade lite med föremålet och la sedan ner den. Stefan höll i Gaija som blev vild av längtan efter sin kampstock. Sedan när jag kom tillbaka så sprang hon in på djupet och letade. Gaija har dåligt minne tydligen. För hon kom inte ihåg var kampen var... men däremot så var hon på djupet och letade. Och visst! Hon hittade kampen till slut! =O) Duktig tjej jag har!

När vi väl spårat och letat och städat upp vårt lilla läger så for vi iväg till Pitholmsträsket så hundarna fick bada. Det ahr varit en svettig dag och mycket att göra. Jag tror hundarna uppskattade badet ordentligt!
Det såg lite lustigt ut... Först ut var Rottisarna och mördarmoppsen Qiwi. Det var full fart, plask och bus. Sen kom Lilla Gaija och Rex. Dom liskom flöt mest i vattnet och njöt... Lite lugnare alltså. Tala om härliga hundar!

Fyra Rottisar och en pinne...




Mördarmoppsen Qiwi jagar ut bestarna i vattnet!




Full rulle!




Alle man ut och hämta pinnen! Först till pinnen får den!




Lite fridfullare kanske? Rex till höger och Gaija till vänster. Var sin pinne i munnen.




Nästan lite likt bävrar eller?




Fast nog kunde våra schäfrisar också plaska till det lite i vattnet. Vi försöker få hundarna att hämta bollen som ingen ser som ligger långt ut i vattnet. till slut så fick dom tag i den. Som tur var för annars så hade jag varit tvungen att köpa en ny.




Gaija tar det långa benet före...




En nöjd och glad Gaija.




Tack för lånet av kameran Johan! =O)

I onsdags så bestämdes det att vi skulle ut och spåra. Härligt! Jag har inte blivit insnöad men inregnad... Tur man har alla dessa underbara kompisar som lurar ut en i skogen! =O)

Ialla fall så träffades vi vid slakteriet ute på pitholmsheden och sen så for vi iväg in i skogen coh gjorde upp vem somskulle gå med vem. Grabbarna gjorde upp ännu mer och en brasa brann fint när jag kom tillbaka.

Jag ochJohanna la ett lägre klass spår åt varandra. en kilometer... När jag lägger spår så blir det tydligen långa spår... Jag skulle ha haft fler snitslar och gått lite mindre långt. Stackars Amiral fick jobba livet ur sig... Jag lovar att nsäta gång så tar jag kortare kliv! ;O) Och snitsla tätare. ;O)  Och inte skrämma alla andra med att aldrig komma tillbaka! Jag förstod att jag hade gått lite tokigt när jag skulel gå tillbaka så jag tog en liten omväg så ajg inte skulle gå in i någon annans spår. Så när jag nästan var framme så började biltutorna att ljuda. Det är ngt som faktiskt är bra. Man tutar med bilen och så hittar den borttappade hem igen. Fast jag visste ju precis var jag var... Det är lätt att hålla reda på var man går ute på pitholmsheden. Det går nämlignen sandåsar överallt. Dom har alltid samma riktining. Solen brukar juockså hjälpa en att veta så att man går åt rätt håll på sandåsarna. nu i går var det väldigt mulet. Så solen hade jag ingen hjälp av. Men jag visste var Haraholmsvägen gick då jag hörde lastbilarna.

Gaija fick ett trevligt spår. Men blev väldigt konfunderad när Johanna gick längst en stig och inte tvärs över. Så nu vet jag det. Vi ska träna mer på sånt!  Vi bröt där vid stigen och jag la ut en snisel så jag visste ungefär var vi hade avslutat. Sen väntade jag på att Johanna skulle komma tillbaka från sitt spår. När hon kom tillbaka så gick vi tillbaka och hon kunde visa mig vart spåret fortsatte. Så vi hade då halva spåret kvar. det gick ganska hyfsat fram till slutapporten. Då blev gaijsan förvirrad! det var nämligen så att det fanns en orienteringsbana där ute. Och en gullig familj var ute och orienterade. mitt spår låg precis på deras stråk. Och det var inte ett barn dom hade med sig. det vgar minst fyra! Och dessa barn hade egna ben att gå med så dom hade sprungit kors och tvärs! Det syntes på Gaija! Haha! Hon blev rejält vimsig av alla dofterna. Egentligen tycker jag att hon borde kunna hålla reda på ett spår som legat i tre timmar. Men tydligen så la sig deras doft som ett lock över Johannas spår. Hon ledde mig ialla fall rakt fram till en av orienteringsgrejjerna. Så ajg släppte henne ett tag och till slut så började hon sortera lite. Jag såg också till slut själva snitseln där slutpinnen låg. Så hon kunde själv hitta tillbaka till spåret och vi kunde avsluta spåret med en trevlig känsla i kroppen.

På lördag är det spår igen. Då ska jag lägga ut ett motivationsspårmed en kampgrej i slutet. Och sen blir det ett lägre spår också. Kanske jag lägger det spåret själv och ngn annan får lägga motivationsspåret? Och sen nästa gång jag lägger spår så får ngn annan lägga lägrespåret åt mig. tror faktiskt det är en bra ide. Finns det andra bra ideer så säg till!

Jag ska också jobba på övergångar och att följa vägkanter. Samt avledningsspår. Men först vill jag att Gaija ska bli säker i spåret!

Efter spåret, krvgrillning och en massa surr så la vi en platsliggning i skogen. Hudnarna såg väldigt fundersamma ut... Men jag tror det är bara bra att kunna ligga lite överallt och inte bara på en appellplan. Vi körde med skott. Alla hudnarna låg tryggt och fint kvar.

Sen körde vi budföring med skott. alla hudnar var väldigt intresserade av ngt bredvid vägen. Det har matats renar just där så det kanske var ngt väldigt gott? Det fanns då renbajs överallt ialla fall! Vi lät alla våra hudnar springa fyra gånger fram och tillbaka med skott varje gång. Alla hundar fixade det galant! Även om vi fick ta de två första varven till att få dom att förstå att det var budföring och inte avföring som gällde! ;O)

Gaija var ordentligt nöjd när hon kom hem. På förmiddagen så hade hon fått lite motion i form av simmning och lite lydnadsträning samt en promenad i Munksund. Så Gaija fick en heldag. Sånt käns bra i hundhjärtat. =O)

I gårkväll for jag och Stefan på Festspelen som går här i Piteå. Kvällens arrangemang blev Gospel. Jag har alltid varit väldigt förtjust i Gospel eftersom att det är så härlig rytm och man får röra sig till musiken. Det är helt enkelt sång och musik med livsglädje och sorg!

För den oinvigde kan jag tala om att jag har sjugit i nästan åtta år i kör. Vanliga körer då. Den kören jag sjungit med i längst var Piteflickorna. Där var jag, liksom i dom andra kröerna, första sporan. Jaaa..Jag KAN sjunga! Fast det är ngt jag itne vill pracka på folk med. Så jag håller käft. Jag har faktiskt till och med sjungit opra på scen! Fast det var en friluftsteater som ajg var med i. Och hade jag vetat att det var operatoner som skulle komma ur min hals så hade jag tackat nej. Jag visste inte heller om att jag fick huvudrollen... Ingen hade sagt ngt. men tydligen så var dom nöjda. Och jag fick applåder. Hahaha!

Nåja. Gårdagskvällens Gospel var en höjdpunkt! Vad jag njöt! Ojojoj.. Nu vill jag börja om att sjunga igen. Jag är bara sååå sugen! Så jag kanske gör det? Man kan ju inte baaara hålla på med hunderiet? Eller.... Ja vi får väl se? Kanske jag får med mig äldsta dottern också. Hon är ännu duktigare än mig! =O)

Lite extra kul var att Erika, vår ena hälft av avlastningsfamiljen, var med i en kör. Det hölls en Workshop med Gospel nu i dagarna. Så givetvis var ajg tvungen att få kika lite på henne också när hon sjöng med kören.

Nästa år om det blir samma sak då ska jag baske mig vara med! Himskans skoj alltså! =O) Kören som höll låda heter Trinity. Jättebra kör! Jag vet av erfarenhet att en bra körledare gör kören. OCh det stämde verkligen. Körledaren var skitduktig! Wow! Kroppen gungar fortfarande.... =O)


Sen idag har vi varit på utställning. Efter fem timmars sömn (kunde inte sova på grund av värk) så flög jag upp ur sängen för att göra mig klar. Jag hade ju enhel del kompisar som skulle ställa ut idag! Och oj vad bra det gick för allihopa! Jagtyckte det ialla fall. Det blev en massa rosa rosetter till hudnarna. Och det lustiga är att ingen av hudnarna är schäfrar! *fniss* Så idag har jag hejjat på prinsessan, pyrieneern Lucy, Söta och rara Finska lapphunden Smilla och vackra Rottisgänget Evita, Baronessa, Troja och Amiral! Ni var sååå fina!

I morgon blir det mer utställning. Då ska jag hejja på Bruno som ska ställas ut. Han ska vara med mallarna. För han är ju en malle fast mest är han en bruno. I love him! Och sen ska jag hejja ännu en gång på söta, rara Zmilla som ska ställas i Munksund på Finska Lapphundsutställningen. Vet inte om det är ngn sorts special... Jag förstår ingenting av utställningsvärlden!*'fniss*

Den dagen jag tvingas ställa Gaija blir en upplevelse. Ingen domare kommer att ha sett en så otroligt förvirrad ägare tilll hund som jag! Men det bjuder jag på.... Jag trivs bäst med brukset och lydnaden.  =O)

Jaha. Nu har jag fåt åka båten. Det är himskans kul förstår ni! Man kan både dricka och bada i vattnet. Det man också kan göra är att åka båt! Jag bara älskar när vi åker i gummibåten. Det burrar så lustigt under stjärten då!

Jag har fått en gul badboll också. den är jättesvår att fånga i vattnet! Handtaget är så litet att jag har försökt gnaga det lite sörrre. Men min mamma blir då så arg. Jag tycker det bara är bra att gnaga lite... bara pyttelite då? När vi var nere vid Fingermanholmen och badade med min gula badboll så fick den för sig att smita! Den liksom bara flöt sin väg. bort från mig! tur att jag hade på mig min flytväst. Man kan simma länge så och så syns man. Men det hjälpte då rakt av inte! För bollen är tydligen hemskt duktig på att simma. Så den hann för mej. Jag försökte nå den två gånger. till slut var jag nästan borta vid sågverket innan min mamma och pappa fick stopp på mig. tydligen är det farligt att simma där. Men jag hade jättetur! en snäll farbor kom i sin båt och fångade bollen åt mig. Sen gav han den åt mig och jag blev då så glad att jag puttade ut bollen i vattnet igen. Men den här gången visste ajg att bollen var värdsmästare på att simma. SÅ jag var snabb och fångade den i lilla pyttehandtaget!

Vi har varit till Svinöra i dag. varje gång ngn pratar om pratar om Svinöra så blir jag väldans sugen på grisöron...
På Svinöra var det varmt. Så ajg fick bada! Mamma och jag simmade jättelänge. Jag har blivit bra på att simma nu och ser inte ut som om jag ska drunkna den svåra drunkningsdöden längre.Sen har mamma och barnen solat och jag har skuggat! Det är då mycket bättre att skugga sig. Man blir ju så varm i solen!
Min familj har ätit en jätte, jättegod middag i dag också. Dom GRILLADE! Tror ni att ajg fick smaka? Nehej då... Jag fick ett tandborstben i stället. Nåja. det gick att äta det också. Speciellt när den Labbe gick förbi och gärna ville ha mitt ben. Då liskom slafsade ajg lite extra. Sånt kan man göra fast man är väluppfostrad som jag!
Ingen upptäckte mitt slafseri tror jag. För dom åt och åt på sitt kött och bakade potatis och sallad. Ni må tro att det luktade gott!

Jag och mamma har tränat i dag också. Ute på Sivnöra går det att träna. Mamma gjorde en lustig ruta med hjälp av sandlådeleksaker. Och det gick då alldeles utmärkt! Jag såg ju direkt vad jag skulle göra. Jag bara sprang in och viftade på svansen. Rakt in i rutan. Så enkelt!
Sen så har mamma fått mig att förstå vad kryyyp är. Då ska amn ligga på marken och göra springrörelser. Jag är väldigt snabb med mina springrörelser. Så ibland får ajg ingen leksak. Jag har även förstått att när amn står på fjärrdirigeringen så ska man stå still. För annars får man ingen leksak där heller. Att mammor ska vara så petiga! Ro HIT med leksaken istället så ska jag visa ett och annat bus vet ja!

Min mammas kamera är död. Så tyvärr blev det inga fina bilder på Svinöra. Däremot så finns det väldans fina bilder på mig och min gula badboll inne i kameran. Men först måste mamma ge kameran förstahjälpen innan hon kan lägga in bilderna åt mig. det är faktiskt nog svårt att sitta här och skriva. Tack o lov för min tretåade tass. Mycket enklare att skriva då!

nu tänker jag gå och lägga mig. Förstå måste jag städa katten Oboys öron. han är sååå pedantisk över sina öron. Jag har fullt upp med att städa dom! Fåniga katter... Banjo vill också få städade öron. Jaja..Jag har ett hektiskt liv. men det är härligt!

Nu i helgen så har vi haft Piteå Summergames. Alla som bor i Piteå har nog känt av det. Massor med folk överallt. Massor med barn och fotbollar!

Vår minsta dotter Amanda har spelat med flickor-95 i helgen. Dom har varit så OTROLIGT duktiga! Jag och Gaija har sett ALLA matcher!  En enda match har dom förlorat. Man har suttit som en förhäxad uggla och skrikit som en galen höna. Gaija har tyckt att det varit spännande med andra hudnar och jobbat hår med att låtabli att skälla på dom. Vi har kommit så långt att hon bara buffar tyst. ;O) Vi har väl även jobbat med lite lydnad mellan matcherna. Vilket resulterat i att alla föräldrar i Amandas lag tycker vi har en väldans lydig hund! Sånt är ju kul! Gaija har verkligen behövt dessa små stunder med träning. För det är ju sååå tråkigt att bara ligga stilla och hejja på sin Amanda! Gaija blev nog lite av en maskot. En av tjejerna sa att hon måste vara med på ALLA matcher för att dom skulle komma till finalen. Och se det gjorde dom!

Mitt modershjärta svämmaröver av stolthet när jag ser dom spela sista spelet. trötta flickor... Dom har varit i gång sedan sju i morse då dom började uppvärmningen inför dagens första match. Den började åtta. Men det var tappra trötta flickor som verkligen kämpade väl! Vilket också ledde till att dom hamnade på tredje plats. Tänk er... Pite summergames är den näst största fotbollscupen i sverige. Och dom kom på tredje plats! Inte illa!
Så nu springer min stolta lilla dotter omkring med ett stort leende och en bronsmedalj på bröstet!

GRATTIS PIF F-95 till trejde priset! Vad duktiga ni har varit!



Upptakten just innan spel.... ÅHHHHHH PIIITE! Vrålas det! Märk väl hur ena tränaren håller för öronen.



Världens bästa målis! Hon är så snabb att kameran hinner inte med. Men hon skuter ut en boll. Bollen kom inte ens med. Andra laget hann inte heller med.




Utkast!




Dumma motståndare! Dom är ju bara i vägen!



Det var ju parad också! Paraden var på fredagskväll. Det fanns massor med nationaliteter Här är ett urval av dom:


Flera Norska lag var med och kämpade om vinst, medalj och buckla.



ROPS. Eller Rovaniemis lag... Utklädda till blåa renar.


FC lynx... Ännu ett finskt lag. Killarna trodde ajg var för ngn tidning. Ser jag så kameraproffsig ut? ;O)



Öronproppar behövdes. Det var öronbedövande att höra alla rop, trumslag, tutor, visselpipor och skrik.



Holland var ett nytt land för i år! Hejja!




Och så Brasilien... Dessa grabbar är GRYMMA på fotboll!




Sist men absolut inte minst gick PIF. Tjejen i mitten på bilden med nummer 24 är mun duktiga underbara dotter (nu sväller modershjärtat igen).



Bus, glädje och uppspelthet kan man nog sammanfatta PIF F-95's parad! Weeeehoooo!!!!



Så nu har jag fått min dos fotboll för flera år frammåt. Men det tar inte slut i sommar. För vi ska fara på Umekuppen! Förmodligen blir det en liten minisemester... Så Ellis och Garp och Anna och Nitro ! Vi kommer igen!!! Vi kanske kan hitta på ngt kul med hundarna medans det spelas fotboll? =O)

Äntligen en rätt bra träningskväll för mig och Gaija. Inte för att det gick super.. Gaija känns lite otränad. Kanske för att hon är det? ;O)

Jag körde lite inkallningar med ställande och jag tror jag har hittat en metod som funkar. Jag hade itne tänkt göra på det viset men det blev så på grund av att jag gjorde fel. Men det funkade! Så då fortsätter ajg... När jag sagt stå till gaija så visar ajg henne bollen. Tvärstannar hon så får hon den. Gör hon inte det så får hon den inte. Jag jobbar bara på korta avstånd. Hon fattar snabbt att hon får ingen boll om hon inte är tillräckligt snabb.För då sätter jag henne och så gör vi om det. Ju snabbare desto mer boll!

Sen blev det lite fritt följ med positioner och hopp över hinder för skojs skull.

Eftersom att det var varmt så tog jag det lite lungt. Jag är nog mer känslig än Gaija. Så vi satte oss på balkongen och surrade med hundfolket. Mycket trevligt!

Sen ville jag köra lite till och då blev det elitens ruta som jag jobbade lite med. Lite tjorv och så där på grund av mig. Jag är vimsig nu...

Och nu mina vänner! Jag ahr kommit på hur jag ska få upp farten på apporteringen!  Jag sätter Gaija, går iväg med apporten, lägger apporten i en vinkel. Sen vinklar jag den vinkeln mer och mer för varje apportering. I dag var jag uppe i nästan 360 grader!  Varje gång hade Gaija jättebra fart in till mig. Så i slutet så testade ajg en vanlig apportering. OCh se! Hur fint som helst! inga tveksamheter där inte! Hurra!!!

Jo just det... Vi körde en platsliggning i början också. Jag gick och gömde mig. Kändes som en evighetsplatsliggning.... Men gaija låg fint och snällt och tyst. Duktiga tjejen!
Vi blev erbjudna att träna mera platsliggning men ajg känner att jag och Gaija är så trygga med platsliggningen så att jag vill inte överträna henne. Hon kan det och är trygg. Mer behövs inte. =O)

Så nu har nog min motivation kommit tillbaka. Jag behövde bara en solig dag, lite trevligt hundfolk och en glad Gaija.

Det som är roligt med gaija när vi tränar är henne på och av knapp. Hon kan verkligen vila sig i form under pausen... Hon soooover! Sen behöver jag bara nämna ordet träna så är på på G i gen! Hon liksom studsar upp!
Och hon återhämtar sig fort. Jag såg efter första passet som var ca tio min lång att hon var varm och svettig. Det tar på henne att vara i värmen med sin varta päls. hon var varm redan innan vi kom till bruks då hon jobbade som maskot på Amandas fotbollsmatch. Dom vann förövrigt med 7-1. Så Gaija gör sitt jobb. =O)

Vi hhar även cyklat i dag. 8 km blev det. Det var bra cykelväder på förmiddagen (mulet) så jag beslutade att vi skulle ta en längre tur.  Gaija har en söt liten bäck på just den turen. Där brukar hon dricka. Idag så kom hon på att hon även kunde bada i bäcken. Så jag kommenderade henne frammåt och hon sprang frammåt. Sen kallade jag henne tillbaka då ajg vet att sjöfågel brukar finnas längre in. Och se då kom hon plaskandes tillbaka också. =O) Gjorde några skick frammåt och hon var lika glad varje gång. Det var nog härligt att springa i svalt vatten och mysa tror jag... 
Cykelturen var samma sträcka som jag och gaija brukar ha när vi drar sparken. =O) Det är bara så mysigt där... Stora gamla tallar och granar. Förutom där dom avverkat då förståss. Men dom avverkningarna ser jag förståss aldrig. ;O)


Nu mår Gaija ialla fall skönt. Nu har hon fått den aktiveringen hon behöver. =O) Och jag har beslutat att börja springa snart också. Det ska bli skönt. En fördel med mygg är ju att man stannar itne av så länge utan man måste hålla igång hela tiden för annars blir man uppäten. Man får se det posetiva i allt. =O)

Det går inte bra... Jag försöker träna med gaija men motivationen finns inte där. Gaija har nog mer motivation än mig. Himmla bra då när man är mitt i en tävlingssäsong och så går man och får en blindtarmsinflammation. Jooo..Jag vet... det tar tid att återhämta sig. Jag ahr nog mer vilja psykiskt att komma igång än vad min kropp har fysiskt. Nacken är ju fortfarande skit. Jag går hos sjukgymnast och får massage. Jätteskönt! Och jag äter pronaxen för andra gången och nu äntligen börjar det lossna. Men ändå....

Igår försökte jag tärna. blev irriterad på min man för att han la sig i när vi tränade på olika moment. Jag brukar ju alltid dela in ett moment i små delar och sen sätta ihop dom. För att senare finslipa. Men i går gick det helt enkelt inte.

Jag är okoncentrerad och irriterad. Tala om dåligt läge för träning? Och så länge jag känner det så så ska jag inte träna. Då är det bättre att aktivera hunden på ngt annat sätt.

Igår fick Gaija simma med flytväst nu igen. Det går fint. Hon simmar precis som man ska och inget paniksimmning med plaskande framtassar. Så hon ska få simma lite till med flytväst innan vi struntar i den. Hon simmade jättelänge... Längre än jag tänkt. men med badande barn så blir det lätt så. Jag ahr hittat en helt underbar badplats för både barn och hund! det blir tvärdjupt nästan med en gång och vi skulle kunna ta dit båten så barnen kan åka med ringen bakom.

Det känns väldigt konstigt att ha en sommar utan Lona. Ohhhh vad jag saknar henne! Sommaren var hennes allra bästa tid på året! Hon var fullkomligen galen i bad! Jag tror att mycket av det kom från att hon kunde röra sig obehindrat i vattnet utan att det gjorde speciellt ont. Jag vet ju själv hur det är när man har ont. Gör man en övning som inte gör ont känns det underbart! Nåja... Nu vet jag att hon har det långt mycket bättre där hon nu är. Hon har inte ont längre och kan vara den glada, knasiga och vilda tjej hon ville vara.

Gaija är inte lika galen i vattnet utan tar det hela med ro. Fast hon nästan skriker när hon måste ligga på land och ta det lungt en stund. Det är ju inte speciellt varmt i älvvattnet ännu.

Hmmm...  Ngn som känner att dom kan höja min träningsmotivation?  ;O)

Midsommar detta år spenderades ute i Roknäs. det var himmskans trevligt må jag säga! En hel del mat och förplägnad blev det! Tack för en helt underbar kväll "ridhusgänget"! Jag tror faktiskt att det ggentligen blev mer skratt än mat... Jag har ont i kinderna i dag och imagen. Magen beror inte alls på maten jag åt utan jag har träningsvärk. Hehe...

Vi var en desarmerad familj som firade midsommar tillsammans i år. Jag Stefan och Amanda. Josefin och Emelie spenderar sin midsommar på annan ort hos vänner och bekanta.
Amanda har nog haft en väldigt rolig midsommar och haft fullt upp med att skratta åt oss, gosa med hundar (Det var ju en del hundar drygt tio st) och hoppa över hinder.


En mops är en mops som är en mops.  Även liten mops blir trött ibland! Lilla Qiwi pustar ut hos husse.





God mat ver det ja... Tystaste stunden var nog när vi åt...




Det var ju bara så där supermysigt som det bara går att ha när man är i goda vänners lag.




Stefan äter mat och Jörgen äter....? Hmmm... Jaaa...




Minstingen bland oss. Jättesöt grabb som också njöt av mat. Men inte av mopsar. Mamma Maja håller koll!




Jag ahr just lärt Amanda kommandot "hopp". En jättelydig och väldresserad tjej!



MidsommarGaija




Sluta fota numamma! Jag vill baaaada!




Jaja... En bild till då... Sen vill jag baaada!




Rokån. Inte mycket vatten. Men det går att bada!




Men! 'pust och stånk* Vattnet rör ju på sig! Det blev lite vattengymnastik för Gaija. Hon har aldrig simmat i strömmande vatten förut. Men det var rätt häftigt tyckte hon. Ju mer spännande desto roligare är det!



Stämmningsfull midsommarnatt.




Johannas egenhändigt fixade snacksbord....




Vi vägrade vara inne. Elden höll oss varm genom den värsta kylan den näatten. Jag tror det var ner mot +5 grader.




Nu böjar det bli morgon. OCh alla är glada och surriga som vanligt. Johan gömmer sig som vanligt bakon ryggen. Han kommer aaaldrig med på ngt foto!




Stefan och Uffe sitter och överträffar varandra i att surra.




Mia visar hur päronlikör ska drickas. "Man ska ha ett rejält sug" säger hon!




Stefan testar och tycker det smakar sugigtgott!




Jörgen började prata om fredspipa... Sen sög han också i sig päronlikör.




Uffe visste också hur man skulle njuta av suget.




Och sen gick allt sug i kras....





Jag hade bakat tre äppelpajer. Allt gick åt. Amanda hade plockat blommor som vi kunde njuta av.




Tusen tack alla för en jätterolig kväll! =O)

Glad midsommar till er alla där ute!

Hoppas vädret nu blir varmt och skönt och att man kan få njuta av den hela natten lång!



Må så gott och ta hand om er! /Veronica med familj.

Först ska jag börja med att citera min man Stefan:

"Jag har psykiska stridsreaktioner i näsan."

Med andra ord... Han har hösnuva! Stackarn. Näsblod och nästäppa och rinnande ögon. Men tar han ngn medicin för det? Nähä! Han är ju en MAN! ;O)

Sen har ju även Emelie och Amanda haft examen. Det har jag ju helt missat. Så här kommer lite bilder från examensfirandet.

Amanda var en av de fyra som fick hålla tal på avslutingen. Hon var sååå duktig!




Amandas klass sjungen en avskedssång till sin lärare Sigurd Granström.




Sista bilden på Sigge och Amanda. Sigurd är en helt otrolig lärare! Han har undervisat på samma skola i 30 år. men man ser inga som helst tecken på att han är less... Han stöttar och inspirerar sina elever så otroligt mycket att de elever som går ut Strömnässkolan och ska börja sexan på Pitholm så är det hans elever som kan gångertabellen bak och fram och in och ut. vad sägs om att räkna tal som ser ut så här? 23x58, 87x56 osv... I huvudet alltså! Hans elever behöver inga pennor och papper för att fixa dom talen! barnen går med glädje varje dag till skolan och kommer hem lika glada. visst.... Dom har mycket läxor osv. Men dom tycker skolan är ROLIG! År efter år omvandlar Sigurd de flesta av sina elever till vetgiriga ungdomar som vill lära sig och som verkligen lär sig massor! Det kallar jag för en eldsjäl! Inte många lärare som orkar hålla engagemanget uppe i 30 år. Tusen tack Sigurd för att du tagit så väl hand om både Amanda och Emelie. Du har format dom så rint. Jag har så duktiga döttrar! Sen att dom inte lärt sig Pitmålet så bra... Det säger jag inget om...  ;O)



Emelie tyckte att vi var pinsamma. Så vi fick inte följa med på hennes examen. Men hon hade solen i blick när hon väl kände att nu var det äntligen SOMMARLOV!



Examensfika i det gröna. =O)



Sen har Josefin varit fem dagar på Cirkus Cirkörs cirkusläger. tydligen ahr det varit jätteskoj och spännande! Barnen har fått, förutom att lära sig cirukskonster, hålla på med drama, pyssel och musik. Bland annat så var Patrik Öhlund med och jobbade med musiken med barnen. Så ett stort tack till alla som gjorde det möjligt för våra barn att få uppleva ngt mycket annorlunda! Ni är guld värda! Jag hade en dotter som var sååå ledsen för att lägret var slut. Men lycklig över att ha fått vara med!

Början på föreställningen.. Lite bus och kul för att värma upp publiken.








Till höger: Stefan. Cirkus Cirkörs cirkusdirektör!  Till höger. Hans eminente medhjälpare.




Josefin går på lina. tyvärr hann inte kameran med när hon var i trapetsen. Men duktig var hon! Jag hade då inte klarat av det utan jag hade rammlat ner som en lealös elefant!




Otroligt!



Guldiga varelser som kunde en hel del...




Pyramiden!




Avslutet. Våra artister tackar för sig...




Stolt dotter!




Och sen fick alla deltagare en fin T-shirt att visa upp sig med. Och en gul ros. Den ska Josefin spara som minne.



Lägret som ordnades av en eldsjäl (ännu en här ifrån Piteå) var speciellt inriktat för barn med behov av särskilt stöd. Alltså barn med olika handikapp eller svårigheter. Det var otroligt roligt att se kreativiteten hos alla barnen. Modet att våga gå upp inför publik och visa vad man lärt sig på fem dagar. Och att se stoltheten och glädjen lysa ur barnens ögon gjorde att mina ögon tårades ett antal gånger. För trotts sina svårigeter av alla de olika slag så hade barnen övervunnit rädsla för att misslyckas och vunnit modet att kunna visa upp sina färdigheter. Och att dom hade roligt också! Synd bara att lägret var bara fem dagar. dessa barn hade kunnat gå jättelångt om de bara hade fått en vecka till! vem vet? Nästa gång om det annordnas ett sådant läger kanske barnen får lite mer tid att utvecklas på. Otroligt duktiga barn och otroligt duktiga pedagoger!



I soffan hittar man rätt ofta numera grabbarna bus. Oboy och Banjo har blivit väldigt bra kompisar och trivs i varandras sällskap. På tre månader har Banjo övervunnit sin gaijarädsla. Numera är Gaija en god vän och en trygg hund när det kommer andra elaka katter in i huset. Gaija fixar att dom springer ut igen. Katterna står bakom och tittar på. Rätt läcker syn faktiskt!




Nu är det snart midsommar. Den ska vi fira med vårat "ridhusgäng". Ska bli hemskt skoj att få umgås utana tt träna hund. bara surra och njuta av sommaren. Hoppas bara att vädret blir bättre och varmare.

Så ha en trevlig sommar allihopa och var rädd om varandra! =O)

Nu har jag varit hemma i nästan en och enhalv vecka. Och det är snart två veckor sedan Gaija blev aktiverad med lydnad och grejjer... Under tiden jag ahr varit i viloläge så har denna damen varit extremt lugn och snäll! Man har sett på henne att det har varit trååååkigt! Jättedötråkigt! Men inte ngt gnäll. Inga påhittigheter och inget gnäll. Sansad och lugn.
med andra ord har jag haft en hund som funkar även utan träning. MEN! *håller upp ett varnande finger* Hon mår INTE bra av det ändå! Gaija är en hund som älskar att få göra nytta.vara behövd och göra saker.

Jag fattar inte hur folk som köper en hund som har så mycket arbetsglädje i sig inte gör ngt emd sina hundar? Dagar går och inget händer... Istället får ägarna problem med att hudnen inte lyder och börjar hitta på saker. Sådana människor ska hålla sig med kramdjur (sånna man kan köpa på Barnenshus eller liksnande) eller så hen hund som inte är avlad för att vara aktiv.

Nu till helgen ska jag lägga spår. Stefan ska gå med Gaija. vilket kan vara bra. För Gaija och för Stefan. Gaija är inte så speciellt förarkänslig. Hon till och med sätter sig fot vid Stefan om jag säger fot och hon är hos honom. Tala om lydig hund! Detta hände just i kväll.
Egentligen skulle jag inte alls ut till bruks. Jag ahr inte varit speciellt piggelin i dag... Vi har varit på stan och när vi kom hem slocknade jag i drygt två timmar. Men sen blev jag akut träningsnödig så då for vi dit. Det var medlemsmöte också och de som är nyckelansvariga ska få sig en ny nyckel till sutgan. Det är tydligen ca 100 nycklar i omlopp. Bra att det ordnas. Danne är en klippa! =O)

Sen gick jag och Gaija ut i regnet och tränade bredvid dom som tränar skydd. Det var bara jag och Gaija förutom dom. Konstigt... För det var då myggfritt i dag! ;O) Jag tycker det är viktigt att träna i alla väder. För man bestämmer inte vad det är för väder när man tävlar. Och jag vill då inte komma till en tävling och ha en hund som inte fixar att tävla. Vad skämmigt att säga att ens hund inte kan dittan och dattan för lite regn! Sånt finns inte under min himmel. Dessutom tycker jag om regn. Det är skönt när det regnar. =O)

Nåja. Min älskade make la ut rutan och vi jobbade på med lite fritt följ och positioner. Hon var verkligen pigg och ville så mycket att hon blev ljudlig av sig i början. Men ju mer vi jobbade detso mindre pip. Stackarn har ju varit i totalvila nu och hade verkligen lust att jobba! Och det fick hon! Det jag inte kan göra är springa och kampa med henne. vi får ta det lungt ett tag till. Läkaren sa att jag fick inte lyfta saker föränn om en månad. Bläh! tråkigt! Menhan sa inget om att jag itne får träna hund1 Så då gör jag det! det är bra att röra sig... Det gör att man läker fortare. Och jag jobbar bara på hur jag mår. Så i kväll blev det inte länge. Men det blev en hel del träning med detaljer.

Apporteringen har jag börjat som så att jag går ut och lägger apporten men vinklar så att jag går ca 70 grader från hunden efter apporten. Sen kommenderar jag apport. testade två gånger och sista gången gallopperade hon hela vägen. fick ett snyggt gripande också. Så då slutade vi där. tanken är att jag ska ha henne att apportera lika dant när jag till slut vinklar så mycket att jag kommer tillbaka till henne. Det är min plan. Funkar inte det så måste experthjälp tillkallas.

Sen körde jag lite inkallning med ställande. Gaija har ju en tå borta på ena tassen och det märks väldigt väl nu när det regnar och är halkigt att hon har svårt att bromsa in. Så jag måste jobba mycket med inbromsningar vid inkallning med ställande. Körde lite inkallning med läggande och där måste ajg få upp snabbheten med läggandet. Annars funkar det fint! Ska jobba med snabbheten som med läggande under gång.

Läggande under gång har jag också jobbat med. Hon har blivit lite långsam och jag får tråkiga nerdrag på tävlingar. Men det är lätt ordnat. Synd att missa en tia när man har en hund som kan få det. Så nu har jag snabbare lägganden igen. Hurra!

I vkäll har vi mumsat i oss glass och färska jordgubbar. OJ så GOTT! Måste köpa mer jordgubbs... Gaija älskar dom med och hon fick några hon med... Lilla gumman. hon är så söt när hon äter dom. Smackar ljudligt och njuter av dom. Gaija är nog en livsnjuterska!

i morgon ska jag fota Gaija med sina medaljer. Jag har precis glömt bort att göra det! Fast det skyller  jag min perforerade mage på...  Jösses..Nu har jag fyra ärr. Ett som är 15 cm långt och ett som är 7 cm långt och så titthålen som är ca två cm vardera. Snygg mage? Äh! Jag behöver inte längre bry mig om att jobba till mig en snygg mage längre. den är ändå så söndreskuren... Och jag skiter i vad folk tänker. Jag är ju FRISK! Det är viktigast för mig...

Näpp. Nu ska jag vila. Orkar inte sitta här längre stunder åt gången. Må så gott alla! =O)

Lägger in en blid på en tjej som jobbat hårt i ett år nu och har all rätt att få vila ut nu. I gott sälskap av Oboy som njuter av svalkan i skuggan.

Ja nu har Josefin gått ut sexan. Nästa år börjar hon sjuan! ännu en dotter som går in i högstadielivet! Fast nu är det sommar först och vi ska NJUTA av den! Barnen har faktiskt verkligen massor med tur... För jag är ju hemma och kan skjutsa dom till bad och annat sommarskojigt. Och mamma har tur som kan få vara med sina barn och njuta av dom extra mycket. Så länge dom inte bråkar. För då blir den här mamman gaaaalen!


Josefin sjunger med sina skolkompisar...




Josefin får varje år spela följt. Och det gör hon JÄTTEBRA! Ni ska bara veta... =O) I år spelade hon: Ta mig till havet... Ohhh...Jag hade tårar i ögoenen. Hon spelade så fint!



Jossan spelade även gitarr... Du ska inte tro det blir sommar. Jösses... JAg visste inte att hon kunde spela så bra på gitarr? Hon har ju inte tränat ngt hemma! Då sprutade tårarna! Jag är så STOLT över min dotter!



Här avtackar Josefin sina lärare Lena och Terttu. Hon har haft dom i många år och det var lite jobbigt att skiljas från dom. Världens bästa lärare är dom! Superhärliga och helt underbara!




Josefin fick ett diplom från sina fröknar, en ros och en fint kort! En jätteduktig tjej är hon! Världens bästaste Jossan! hurra!



Efter examen så for Josefin iväg med Peter och erika. Vår kontaktfamilj. Dom ska avnjuta helgen uppe i stugan.

Vi for iväg till Pottan så Gaija skulle få lite motion och få bada. Gissa om hon var nöjd?


En lycklig schäfer är en badande schäfer...





Amanda var pinnkastare då min mage förbjuder mig att kasta.



Solglitter va?



Det blir lite tjatigt det här..Jag vet.. men hon bara simmade och simmade...




Amanda tycks vara lika outtröttlig som Gaija. Dom två är faktiskt väldigt lika varandra i sättet... Som små duracellkaniner.



Emelie satt och njöt på staranden och tittade på... Det var 26 grader varmt halv nio på kvällen! Otroligt för att vara den 7:e juni.


Bare viler sig lite...



Swosch....



Plosch!!!!



Vart tog badhunden vägen? Hmmm.. Jag med min uppsvällda mage... Jag ser nästan lite gravid ut!? Jösses. Tur att jag itne är det. vill inte ha månniskobarn. Bara små hundbarn.
Vid närmare eftertanke så ser Stefan lika gravid ut.




Amanda fånar sig...









Och Gaija undrar vad hon egentligen gör?




Sista rycket innan sista doppet.

Sen for vi hem. Alla nöjda och glada. Vissa mer eller mindre blöta. Blöt hund i bil luktar INTE gott!

För ngn heög sedan var vi ner till Åbyn/byske och taävlade. Vi passade på att träffa Katarina med lilla söta, vackra och underbara Indra!

Hon är jättelik sin storasyrra Gaija! Så det så! Och jag hoppas hon följer syrrans bana också. Fast med en så duktig och ambitiös matte som katarina så kommer dom att gå långt. Det är nog jag och Gaija som får akta oss... *fniss*

Vi ska ialla fall fara och hälsa på Indra och hennes goa familj nu framöver. Det ska bli skoj!

Här kommer lite bilder på snyggingarna.


Mattes prinsessa...



Som är HUNGRIG och ska äta opp näsan! Hahaha!



Spana in öronen och kolla dom vakna ögonen. Det blir ngt gott av denna damen skulle jag tro.



Vad är det där för en söt lite bebis undrar Gaija. Har du godis också?



Du var mig en verkligt liiiten en! Vill du leka med mig?



Du kan få leka med min bollen. Bollen är min bästisleksak och den är rolig att leka med!



Jösses vad stark du var då lilltjejen!



Åhej och hå.... Nu rammlade du visst omkull lite!



Visst är hon go lilltjejen?

Sen har vi varit till umeå och passade på att besöka Garp. han var precis samma hund som vi lämnade i från oss. förutom att han var större och mastigare. Men hans goda glada humör och otroligt vänliga sätt fanns kvar. Och hans klumpiga tassar. hihihi... Ellis ska ha en STOR eloge som verkligen format hudnen till denna trevliga individ!

Det roliga var att efter en minuts betänketid om vad vi var för några så liksom blev han valp igen! Han hoppade, busade, sprang och visste inte till sig av glädje över att träffa oss. Det värmde verkligen i hjärtat! Och Giaj var han stormförtjust i! Hon var ju sååå STOR när han flyttade och nu hade hon nog allt krymt lite. Men pondusen hade hon kvar! Bäst att lyda Gaija. Tycktes hans motto vara. Många pussar i mungipan fick hon. Och busade gjorde dom.

Här kommer lite bilder på galningen Garp. Hunden som fått en speciell plats i vårt hjärta!

Tjohooo! Finns det ngn Garp häääär?


Diskborsten Gaija visar vart skåpet ska stå... Garp fattade det direkt.



Wow... Hon kissade här...



SNYGG är bara färnamnet på Garp. eller just det jag.. det var galningen som var förnamnet. Men snygg är han! Helt underbar!




Hmmm... Knashunden har hittat ett liiitet papper som bara Gaija var tvungen att ta ifrån honom hela tiden. Det fick hon. Men han hämtade den tillbaka igen. Kolla in tassarna... dom är sig lika. grytlock. Och med dom där söta sträcken fram till klorna... Gulligt!



Fina lilla Garfpn... Det är så roligt att han har en så underbar matte! Jag är övertygad att vad dom än hittar på så kommer det att gå skitbra för dom! *håller tummarna*


Vi träffade ju också Garps brorsa Nato också. Fånigt nog så tog jag ingen bild på honom också! Han är ju snygg han med! Har blvit en riktig ögonfångare... Tala om snygga killar!


Det var så roligt att få träffa dom och jag hoppas dom kommer på kennelträffen så man får se lite mer av dom! OCh få surra med mattarna också. *viktigt*

Jag är mycket bra på att planera min tid.

Så nu i helgen som var så hann jag tävla fredag och lördag och så planerade jag in en "liten" blindtarmsinflammation på söndag till måndag då ajg opererades. Så i tisdags fick jag komma hem och nu när det är onsdag så orkar jag sitta och berättaa om min choritzo i magen! Det var just så läkaren beskrev min blindtarm. Så nu lär jag inte äta ngn choritzo på ett långt tag framöver.

Jag var faktiskt riktigt dålig på söndag. Det började halv nio på morgonen och blev bara värre och värre.  Till slut så tvingade Stefan iväg mig till Akuten och väl där så möttes jag av bruksfolk (blir man förvånad?). Dom tog väl hand om mig och gav mig snärtstillande, magnetröntgen av magen gjordes och tog en himmlans massa prover på mig. Inget syntes på proven. Läkarna var väldigt orolig för mig. Jag fick fyra morfinsprutor på raken mot värken mn det hjälpte inte.

Typiskt.. en hel drös med snygga läkare, jag otvättad i natt-tshirt och mjukisbyxor. Jag var så dålig att jag inte ens kunde ta tempen på mig. Och jag brydde mig inte heller om hur jag såg ut.

Ialla fall så fick jag åka ambulans upp till Sunderbyn. Det var en plågsam resa då varje gupp gjorde hemskt ont i magen. Jag fick fortsätta ta sprutor (jag ser ut som värsta narkomanen nu med nålstick på benen, magen och i armarna) mot värken och till slut natten mot måndag så bestämmde dom sig för att göra en titthålsoperation på mig för att hitta felet. Det dom trodde att det kunde vara var att min ena äggstock var inflamerad. Men under titthålsoperationen så hittade dom min choritzo! *glad*

Så då tog dom ut den och sen började jag ju må bra igen! Så ett dygn efter operationen så var jag hemma igen. OCh det är bara såååå skönt att komma hem! Det jag har mest problem med är fortfarande nacken. Jag har fått en muskelinflammation från alla möjliga och omöjliga sorters ställningar dom lägger huvudet på när man opereras. Jag ahde ju en tub ner i halsen och låg i ngn timme med bakvikt huvud. Men det ska nog gå till sig det med. Även om det är besvärligare än att ha några operationsärr... ;O)

Så nu sk ajag ta det lungt en vecka och bli frisk så får vi se vad ajg orkar med sen! Nu är det ju krypet och lite andra saker ajg och Gaija måste lära oss och sen blir det ju tävling igen! Jag måste ju få en till förstapris i klk 2 så vi får vårat LP2. ;O)

Jag har ju nt att se framemot! =O)

Sitter här och är sentimental. Det är sååå många som har hjälpt mig och Gaija! Människor som spontant delar med sig av sina kunskaper. Som lägger ner sin tid på att lära mig ngt nytt och få mig att sluta vara så förvirrad innom hunderiet!

Alla ni som hjälpt mig, ta åt er! För ni ska ha mycket stort tack! Utan er hade jag inte kommit så här långt med Gaija. Jag ÄR nybörjare och det finns en hel del nytt för mig. Men varje gång jag inte förstått ngt, blandat ihop ngt, eller bara allmänt vimsat så har det funnits ngn hjälte där som ställt upp för mig.

Det är just därför jag skriver dessa rader. Jag vill uppmärksamma er på att jag är så otroligt tacksam för alla fina, goda och dyrbara råd jag fått!

Gaija är en hund man bara drömmer om. Så hon måste också få ett tack. Jag sa samma till en klok internetkompis som bor i södra sverige. Gaija är den hund man drömmer om att få äga. Jag är rik. Rik som får vara bästis med Gaija. Rik på upplevelser. Rik på att få nya vänner. Rik för att jag har så fina vänner och rik för att jag får sådan respons av mina vänner! Jag hoppas verkligen att jag en dag kan återgälda er! Och kan jag inte det så hoppas jag att ni förstår att jag hemskt gärna vill det.

Sen vill jag också tacka alla som tror på mig och Gaija. Vi siktar mot stjärnorna. Få se vart vi hammnar. Men under tiden så har vi bara så roligt ihop och trivs så underbart tillsammans.

Tack alla som hjälper och stöttar mig! Ni är GULD värd!

Ikväll har vi tävlat igen! *myser*

Efter en lång dag i bilen ner till Umeå för att fira aria (min älskade svägerska) och träffa snyggingen Garp så for vi hem igen till tävlingen.

Gaija var väldigt seg och trött. Inte konstigt. Skupa fram i volvon hela dagen ochlegat i varm bil... Jag var också rätt trött och väldigt vimsig. Jag höll nästan på att missa platsliggningen!
OCh vilken platsliggning då! En mardröm! två hundar reste sig och drog upp den tredje. Gaija låg i mitten helt lungt. Tack o lov! Duktig tjej! Hon är verkligen en bussig hund!

Så jag och den hund som blev uppdragen i buset fick lägga om. Och Gaija låg ännu en gång tryggt och stilla.
Hoppet över hindret blev lite roligt. *ler* Hindret var uppställt mot rutan. Gaija älskar sin ruta... Så hon hoppade snyggt över och sprang in i rutan och vände sig mot mig. Så jag kommenderade henne sitt och sen återhoppet. Det blev ju en bra bit att springa till återhoppet och där måste ajg säga att det varit bra att träna på långa avstånd. För nog gav det resultat.

Så här såg vår tävling ut idag.

Platsliggande 10

Fritt följ 9 tränger v, sent sättande. (hon var ju lite seg som sagt var)

Platsläggande 9 ngt sent. (måste jobba upp farten igen lite tror jag)

Inkallande med ställande 8 ngt sent ställande (jag ahr så himmla svårt att avgöra var jag ska ställa hunden när det är långt åt sidan man ska titta för att se markeringen. Men det gick. Gaija hade svårt att stanna och tog extra steg. Mer träning!

Sändande med ställande 10

Apportering 7.5 tempo ngt tugg  (jösses... TRÄNA!)

Fritt hopp över hinder 10 (den omtalande rutan då ja...)

Fjärrdirigering 10

Helhetsintryck 9.5

Summa 186.5


Vi siktar mot ett LP2 nu när vi ändå har två förstapris. Ska se var det går ngn tävling nu ganska snart och sen så siktar vi mot trean. Men OJ så kul det var i kväll! Och massor med trevligt folk att mingla med. ;O) Det finns så himmla mycket trevligt folk på klubben =O)

Nu ska jag gå och lägga mig och sova. För i morgon är det ju premiär för appellen. =O)