gaijasblog

I kväll skulle jag fara ut på bruks och träna. Mina tjejr har behov av det och ja med... Men så när jag ska in i tvättstugan är hela golvet fullt med vatten. en STOR hög med tvätt hade övertalat sig själv att rammla ner på golvet. Så nu har jag tvätt till förbenelse! Någon som vill ta lite tvätt och tvätta åt mig? *flört*
Så jag börjar det mödosamma jobbet att få undan all ren tvätt som fortfarande är torrt. Ni ska bara veta hur mycket tvätt tre tonåringar producerar? Nåja. Tvätten som var ren fick jag ut ur tvättstugan. nu var det bara att få bort den BLÖTA tvättenockså. tung och eländig... Jopp! Så nu är halva tvättstugan tömt och jag ahr skurat upp allt vatten. OCh så har ajg lagt in en blpöt tvättmaskinstvätt och tvättat. COh då ser ajg varifrån vattnet kommer!

Först trodde jag, enfalidig som ajg kan vara, att det var stopp i avloppet. Man hoppas ju liksom på en enkel lösning... Stopp i avloppet är elativt lätt att fixa. Men nääää.... *suckar djupt och flörtar lite till åt kunniga tvättmsakinsspecialistlagare* det är vår kära tvättmaskin som anser att den behöver tömma sig på fler ställen än ett! Inte nog med det... den gillar att ha sönder kolen. I tvättmaskinen finns nämligen ett lager som är gjort av kol. eller vad det nu är. När manskinen roterar så gnids dessa kiol och då blir det en friktion som gör att det blir varmt. Det är därför man har kol. För det blir inte varmt. Tror jag... Nå. Dessa jäkla kol går sönder titt som tätt och jag hör när det börjar bli dags. Det är dags.

Jaaa.. Hurra liksom. barnen behöver nya vinterkläder och skor... Jag och stefan har inga vinterskor... Det är snart jul. Twinsen fyller snart år. Och tvättmaskin h-vetet ser till att gå sånder JUST NU!!!!!! Vi har nyss lagat bilen också.. OCh pengarna är nästan slut för den här månaden.
Man blir ju glad i själen liksom. nu skiter jag i det här. Nu ska jag sätta mig ner med en påse ostKROKAR ( ;O) )  och vila. Ryggen är paj. Jaja. JAg vet. Dom rä inte nyttiga krokarna. Men ack så goda och äter jag sånna så håller jag mig still och lever inte rövare i tvättstugan. För jag är vääääldigt nära att dra fram tvättmsakinen och kolla vad som är fel. Vilket jag inte tror att jag håller för. Foten är elak i dag så jag ska nog passa mig för den också.

Undrar om det är ngt bra på tv i kväll... Humdidumdidum.. Jag går och kikar på tv. Ha det!


PS. Är det någon som är duktig på tvättmaskiner och som gillar att jobba gratis (jag kan bjuda på middag, det har jag råd med) så får ni hemskt gärna hjälpa mig med maskinen innen jag brister ut i ngn slags galenskap. DS.

Jag hittade lite av Lonas dagbok i min dator i kväll...

Så då blev jag nostalgisk och började läsa. Både skratt och tårar blev det. Tänkte förgylla er tillvaro med att ge er lite smakprov på hennes dagbk. Jag hade tänkt låta den komma ut i bokform men det är så många delar borta så jag vet inte om jag kan få ihop den igen? Få se vad ni tycker. Den kommer här... Ett utdrag från hennes knasiga dagbok. Ska jag göra en bok eller inte? Ni får överse med stavfel och annat gramatiskt fel . Men det är banne mig inte lätt att skriva på tangentbord när man har tassar. Minsann!

Välkommen till underbara Lonas dagbok.

---

Idag har jag lurat husse

Idag har jag lurat husse.Han är rätt dum.Jag hörde när han kom med bilen och tänkte att nu ska jag allt lura'n!Så när bilen svängde upp på infarten så la jag mig bakom en av dom buskarna som jag inte har trollat bort ännu.Husse såg eller hörde ingenting!Så när Husse gick upp till huset så hoppade jag snabbt som ögat på honom bakifrån!Han hade lite halkiga skor tror jag...För han gled liksom in i soptunnan.Den ska den stora äckliga bilen komma och tömma imorgon.Husse och jag har lekt med soporna idag.Husse var rätt arg fast det var ju han som gled in i soporna.Inte jag.För jag har ju så fina trampdynor jag!

På dagis idag har jag lekt med en konstig liten hund.Han var som en valp men luktade gammal hund.När han sprang i snön så liksom hoppade han rakt upp!Det gick jättesakta.Jag springer då mycket snabbare än den hunden!

Sen fanns det en jättefarlig schäfer där...han morrade åt mig!Jag har tänkt skaffa mig några nya vänner som ska få skrämma tillbaka ...Kanske den där Ascot eller Hexe...Dom verkar ju trevliga...Max är ju också stor och stark.Min storebror....Han är kär i Samira!Max alltså...Men samira tycker att han är bara jobbig.Jag tror hon tycker om bara små hanhundar.BVi träffade en sån idag och hon blev aldeles knasig.Den tanten!*fnyser*Jag tycker bättre om lite större hundar fast dom är lite läskiga.Alla hundar är ju det...Därför säger matte att jag måste gå på hunddagis så att jag ska sluta fjompa mig.Undar vad fjompa betyder...Låter som ngt gott man kan äta.Ett ben....Nu blev jag allt hungrig!Ska ta Samiras ben!Hon blir så sur när jag gör det och det är ju roligt då!

Voff på er!

---

Okej. En till då...

---

Hemlisar

Jag har en massa hemmlisar jag! Fyra stycken... Den första har jag ute på altan. Jag har gömt den väl så att husse och matte inte ska se den. Den är jättefin! Den är blå och platt och varm. Jag tror att matte har en sån. Men inte husse... Han klagar på att han inte har en sån. Att hans har försvunnit. Så min snälla matte lånar sin röda till honom. Han säger att det är så kallt runt halsen utan den. Min blåa den är ganska lång... Jag brukar ligga på den när det är kallt. Jag lägger den på min madrass och den värmer min mage så jätteskönt!
Min madrass gör jag hemmlisar med också! Vet ni att om man drar bort det gröna så kommer det fram något annat! Det är gult och man kan ploppa med den! Det blir en massa ploppar! Jätteroliga ploppar! Min matte undrar varför jag har en massa ploppar på mig jämt när det är kallt. Dom fastnar överallt och det ser ganska fint ut tycker jag... Sen så har jag en tredje hemmlis. Ikväll så for alla. Dom lämnade mig ensam i huset. Men det gör ingenting. För jag har kommit på en sak. Dom kommer alltid tillbaka! Och jag behöver aldrig vara rädd för dom har prataren på i köket. Den där prataren innehåller en massa människor. Konstigt att dom ryms! För lådan dom är inne i är ju inte så stor... Ibland sjunger dom också. Det låter roligt. Dom har säkert jätteroligt där inne. Kanske man skulle fråga dom om man får vara med någon gång. Jag kan ju yla väldigt vackert.
Nä nu kom jag av mig. Jag skulle ju berätta om min tredje hemmlis... När dom far allihopa så har jag kommit på att mattes säng är jätteskön! Det luktar så gott och är såååå mjukt där! Jag tycker om lukten av min matte. Hon luktar mat och trygghet. Sånt tycker jag om! I sängen har jag gömt min sista hemmlis. Det är en trasig äcklig handduk som jag har hittat ute. Den luktar jord och kanske lite bajs. Jag tyckte att det skulle vara ett bra gömställe. För matte brukar inte titta så mycket under täcket... hoppas jag. Är faktiskt lite orolig. För man vet ju aldrig om hon skulle få för sig att titta där. Kanske skulle jag lägga den under husses täcke...

Hemmlis på Er!

---

Lite förklaringar:

*Samira var en blandrastik jag hade men som vi tog bort då Lona var ca fem-sex månader gammal.
*Lona fick gå på hunddagis ett tag så hon kunde vänja sig vid andra hundar utan att ta stöd av mig. Det var väldigt nyttigt för henne! Jag har mycket att tacka för. Lona var nog inte den lättaste hunden att ha att göra med då hon hade problem med både rädslor och var mycket reserverad.
*Acot, Hexe och Max var/är syskon och släktingar till Lona.  Dom kom alla från samma kennel. Idag lever bara Hexe.

Just nu har jag tre underbara schäfrar hemma. Exzena, Gaija och så underbaraste killen Exit! Guuuud vilken kille! Min uppfödae till Zena köpte tillbaka honom för några månade sedan. OCh när ajg såg honom så fickhan en del av mitt hjärta. Han är en sådan där kille som man inte kan låta bli att älska! Och nu har jag fått ha honom hos mig i veckan. Hans uppfödare ska flytta hit till Piteå och hon har nu i veckan sökt jobb och bostad. Ho har ju fem hudnar och för att avlasta henne lite så har ajg fått låna underbara Exit!

Och tala om att det har funkat kanon! Hunden har anpassat sig snabbt med att bo med tre halvgalna tonåringar, en knasig katt och så förståss hudnarna och så mig så klart... det är inte lätt att hysa in sig hos oss. Vi är alla glada och får för oss knasiga saker. På tapeten  just nu står knaspratet. Vi andas in när vi pratar och så har vi andra namn. Låter helgalet. udnarna mina är ju van att vi låter så... Men stackars Exit har funderat ett par gånger huruvida vårt förstånd har krympt eller totalt sanerats bort.
Men han klarar det galant! Han är också världens gofis och älskar att bli ompysslad och gosad med. Han kryper gänra upp i ens knä och vill bli pussad och kramad. Jag har också tagit mig den stora friheten att låta honom sova i min säng om nätterna. OCh det är uppskattat! exiut uppskattar det till den milda grad att först innan vi somnar så ska han ligga raklång på mig och lyssna på mig medans jag berättar vilken go och fin kille hanär med hjärtat på rätta stället. Och att han ska vara stolt över sig själv. Sen lägger han sig bredvid och sover i det närmaste sked med mig. det kan inte vara bekvämt för jag ligger ju som inte stilla. men han är den enda som är kvar på morgonen i sängen. Gaija och Zena hoppar alltid ner från sängen för det blir för varmt och stökigt med en mamma som snurrar runt som n cetnrifug i sängen.
Lillkillen är som sagt var en helt underbar grabb som passar in i våran flock. Hade jag haft större bil, mer pengar och mer ork så hade jag inte tvekat att köpa honom en endaste sekund! För han är ju inte bara en gentleman hemma utan han är en lättarbetad kille som lär sig nsabbt och som tycker om att arbeta! Tala om en perfekt hund!

Nu låter jag lite som en annonspelare. Och det vill jag nog också vara. För snygggrabben (han ÄR snygg också) är till salu. Han har gjort MH och höftröntgen. Röntgenresultaten kommer senare då den gjordes i går. Hela kullen verkar ha rätt bra resutlat men det är ju barapreliminärt besked... Vad det verkligen blir det får vi väl se sen om någon vecka. Men han har ialla fall inga pålagringar varken på armbågar eller höfter. Känns jättefint!

Jag hoppas verkligen att Marianne hittar ett fint hem åt honom. För det är han verkligen värd! Han är verkligen värd varenda krona man lägger ut på honom!

Näpp. Nu ska jag och lillgrabben ut på prommis. Sista kvällen han är här... Sen ska han hem igen. *stora tårar rullar på min kind* Han ska få en helt egen prommis som present av oss. En stund bara för honom och mig.Vi ska busa och vara på äventyr i mörkret och blåsten. Ska faktiskt bli riktigt mysigt!

Det enda jag är besviken på nu under dessa dagar är vår jäkla KAMERA! den funkar inte!

Ut i mörkret! Ha det gott! =O)

Och gissa om jag är nöjd? Hon är helt underbar även om hon har lite lustiga ideer om att tex bita "herr Over Rall" i skrevet... *rodnar*

Summan slutade på 500 poäng.

Jag är just nu dötrött i huvudet då jag klev upp klockan sex i morse för att forsla ut trissorna till bruks. Dom rullar på väldigt bra nu tror jag. ;O)

Så hur det gick, vad domarna sa och vad ajg känner kommer senare. Jag måste smälta upplevelsen lite först också. Men jag är så otroligt nöjd över min härliga hund.

Några besrkivningar på hudnen är:

Formidabel.
Ingen svenssonhund.
Funkar i allt (som om inte jag märkt det) ;O)
Orädd.
Duktig på att lösa problem och oerhört uthållig.

Jaaaa... Listan kan göras ännu längre! Men Torsten Örnkloo och Kicki Wacek tackade mig och Gaija för att de fick se en så underbar hund som sista hund. Jag såg deras leenden under testet och jag kan lova att jag hade lika roligt som dom.

Mest roligt hade jag åt hennes intensiva försök att få tag i trasan som försvann under röret. Hon drog ut trasan två gånger! Dessutom så försökte hon dra ut trasan genom att dra i snöret på baksidan. Har inte sett ngn hund jobba så intensivt och tänka så mycket under de 90 sekunder som hon fick hålla på. Torsten trodde absolut att hon kunde hålla på i två minuter till om hon fick hållas. Jag tror hon ahde fortsatt i timmar tills hon hade fått trasan.

Gaija tyckte att det var superkul med MT. Hon tyckte det med MH också och hon var lika besviken idag över att det tog slut så fort. Hon gjorde precis som på MHet. Hon blev en ännu starkare hund efteråt än innan. Jag har inte fått hem samma hund som jag hade när ajg for i morse. Jag har fått hem en ännu bättre hund!

Nä nu sk ajag gå och lägga mig och få lite energi inför imorgon. Då är det zenas tur att göra MH. Hur det går? Ja det får vi se.. Jag tror nog det ska gå riktigt bra. Men man vet aldrig... Hundar är individer och man kan inte veta precis hur dom ska gå. det viktigaste är att zena ska tycka att hon är duktig och gör det hon gör bra. Jag ska finnas som stöd och trygghet. Precis som det jag gjort med Gaija.

Herregud vad fina hudnar jag har! =O)

Jag hittade bilder som jag trott har varit försvunna då datorn dog flr ett antal gånger sedan. Men se! På MSN hittade ajg dom! För mig är dom ovärderliga. Fina minnen och ett otroligt häftigt väder med dimma, sol och snöfall! Här kommer dom. En favorit i repris!




Lona.... Min vackra härligt knasiga Lona! Guuuud vad jag saknar henne! Hon hade det rätt tufft med en dålig mentalitet. Men hon hade ett hjärta av guld! Hon var vacker också. Fast hon var vit. Helt fel färg på schäfer.




Hon var ett med vattnet. Vatten var hennes element. Det är där jag kommer att strö hennes aska en dag. När tiden är inne så blir det så. Men ännu så finns askan kvar hos mig.




Haha! Gaija fyra månader! Kolla in snoken och öronen! Ser du nu Sosso! Hon hade lika dana öron som Bonzo i samma ålder. Jag tror absolut att han får ståöron!
Kolla in tårna. Fyra tår på varje tass!



Kolla in Lonas tass i vattnet. Och kolla in hennes leende. Hon log alltid när hon lekte i vattnet. Hon försöker fånga vågorna med tassen. Jättesvårt! Gaija bara springer och springer.



Men... det här ser ju helt perverst ut!




Dom gör en grävelse! Dom hjälptes alltid åt tillsammans. Grävde gångar ner till vattnet för att sedan titta på när vattnet fyllde gångarna. Spännande!



En halkig sten. En platt och halkig sten är det juh!




Ni som har och har haft valpar. Känner ni igen stuket? Den där galna springblicken? Oftast ser man den på kvällen när valparna börjar bli trötta. Hos Gaija såg man den blicken väldigt ofta bara...




Inte undra på att Gaija är duktig på att spåra? Hon spårar på sand när hon är fyra månader!





Och spårslutet innehöll en trasig barntröja! Föremålsintresset fanns där då också... Kom och ta den då mamma tycks hon säga.





Mitt älskade gläntan!




Jag frossar i färgerna.





Det känns lite ödsligt. Men det är sååå vackert! Vad jag längtar till sommaren!




Stranden under vattnet... Tänk att få gå med bara fossingar. Utan att frysa fötterna av sig.



Ibland måste man ju bara vila sig lite...




Den där nyfikna nosen. Fortfarande så får jag sådana bilder av Gaija.




Gaijas tassavtryck.




Lonas tassavtryck. Och med den här bilden slutar jag. Lona har faktiskt klämmnat ett stort tassavtryck hos mig. Jag saknar henne så hemskt ibland att det fysiskt gör ont! Hon gav mig och min familj och mina vänner så oerhört mycket utan att kräva ngt tillbaka. När hon mådde som bäst (kring ett, två års ålder) så var hon superhärlig! Förutom då hon var rädd. Men hon var för det mesta en rätt kavat tjej som hängde på det mesta. Och fast hon var rädd för mycket så var hon aldrig rädd för att åka båt. Hon kunde rammla från relingen eller från fören utan att det bekom henne. Hon simmade i land och var nöjd över att hon hade fått bada.

Sov i ro lilla vän. Du finns för alltid i mitt hjärta. tack för att du gav mig ditt hjärta. Jag vårdar det ömt ännu och för alltid. Min glada lilla månstråle!

Vad sakta den här veckan ahr gått! Ändå har det varit fullt upp hela dagarna. Igår for jag vid halv elva på förmiddagen och kom hem strax efter 18.00. Dagen bestod av besök hos läkare för en av döttrarna, träning ute på bruks och sedan blev det en härlig eftermiddag på stan med Karro och två av barnen.

Gaija fick en rolig dag på bruks. Först fick hon leta upp fyra föremål i uppletanderuten. Sista sicket var hon vimsig. Ville inte gå ut. Men jag gav mig inte och till slut så lommade hon iväg och var ÖVERLYCKLIG över sitt fynd! Gaija är snabb på att hitta saker. Men hon tror att hon ska få hjälp med sista föremålet tror ajg. Hon vill gärna att ngn springer ut och visar. Hon VET mycket väl vad hon ska göra men hon tycker nog det är bekväm att ha ngn som visar. Så den här gången så fick hon ge sig. Och nog visste hon. Det tog två sekunder så hade hon tagit sig en sak efter det att hon masat sig till bakre delen av rutan. Det är ju där allt det roliga ligger nu under inlärningen. Så när hon väl går ut i rutan och börjar leta så letar hon aktivt och är snabb med att komma in med föremålet.

Efter uppletandet så ville min ängel till kompis ta henne och Ludde på en dragtur med trehjulingen. =O) Dom drog iväg och det var roligt att se Ludde och Gaija dra iväg. Det syns att dom är kompisar. Dom jobbar bra ihop och tydligen så låter dom varandra turas om med att vara aktiv dragare. ;O) Sofia berättade också att det är en tydlig skillnad i hur dom jobbar. Jag tycker det låter intressant. Ludde är ju en exteriört avlad schäfer. Och han jobbar på ett helt annat sätt än Gaija. Gaija har tydligen mer kraft när hon drar och ligger i hårdare. Det beror förmodligen också mycket på att hon har stor arbetsvilja men också på hur hon är uppbyggd. Jag måste följa med ngn gång och se hur dom gör. Jag kan ju cykla med Zena och Sofia kör Ludde och Gaija.

Zena fick också göra ett uppletande och hon hittade minsann också fyra föremål! Duktig tjej! Hon har inte fått leta fler än två-tre föremål just för att hon inte ska bli för trött. Men det kändes som att nu behövde hon fler föremål. Och det gick bra! Hon behövde också en liten övertygning om att gå ut själv på sista föremålet. Men när hon väl gått ut så jobbade hon lika bra som gaija med att leta. Däremot har hon blivit liiite egen om sakerna. Så det får ajg nog jobba lite med. Hon var väldigt egen på första föremålet och tyckte den var lite väl äcklig. Föremålet såg ut som en stor lurvig mjukisdjursspindel. Men jag fick henne att komma med föremålet ialla fall. OCh sen bytte jag den mot bollen. efter att vi bytt föremålet mot bollen så gick det bättre och bättre för varje föremål så jag tror nog att det ska lösa sig rätt kvickt.

På tal om föremål så håller jag just nu på med en föremålsinsammling. Så snart har jag en massa nya prylar till uppletandet. Vänner och bekanta blir av med ditt och datt. Allt från skor till diskborstar.

Idag hade jag planerat en massa. Men vad händer? Jo jag har haft en jäktig vecka och med det så infaller sig MIGRÄNEN! så i dag har jag en hallelujamigrän! Just nu är det rätt ok med lite treo. Men det håller nog bara sig en timme. Snart ligger ajg i soffan och funderar över livet igen. Ikväll hade jag planerat glatt att fixa trissorna till MH/MT banan. Men se det fixar sig inte. Stefan ska på ett möte om Gymnasieskolans utbildningar. Så jag fixar dom itne själv. Ännu mindre så tar jag mig till Sofia och hennes skruvstycke. Så jag får ta skeden vackert i vänster hand och ringa och ge återbud. Hon slutar snart att jobba. Får höra om hon har tid i morgon så fixar vi det då. Undertiden i morgon så ska jag fica smörjningen på trissorna. Dom ska snurra lätt och snyggt. Det blir många trissor som ska rulla på lördag. alla tio ska vara igång. Och om då elharen ska orka dra så får ingen kärva eller gå trögt. Då blir allt så konstigt. Så nu jäklar i annamma! NU ska det donas!

I övermorgon smäller det! Då tar vi och gör den mentala korningsdelen. Så spännande! Gaija älskade ju att göra MH så det här måste ju bli ännu roligare skulle jag tro. Tala om att det var en hund som stärkte sig massor efter MHet? Hon tyckte det var döhäftigt med spöken och grejjer som lät och flög upp. Hon löste ju också problemen jättefint. När MHet var slut så var hon besviken och ville göra mer...
Så jag skulle tro att hon kommer att gilla lördagens teman också...

Zena ska ju göra sitt MH på söndagen. Jag tror hon också kommer att gilla det. Hon gillar spännande saker hon med! Men jag kan nog itne uttala mig om hur ajg tror det går. Man får alltid sina överasskningar med sina unghundar. Dom gör saker amn aldrig trodde dom skulle göra och tvärt om. Så hon får vara en öppen bok för söndagens bravader. Men spännande ska det bli!

Mitt i allt ihopa så är det fest ute på bruks på lördagkväll. Det får man inte missa. Enda gången jag är på fest är när bruks har ngt roligt på G konstigt nog. Kanske för att de människor jag trivs med finns där? Hahaha! =O)

Nu ska jag och Zena på en egen liten prommis. Gaija är och joggar med Jossan. Ska bli skönt att få lite egentid med lilltejen. Det har ju inte blivit mycket av den varan sedan jag gjorde illa mig. Men ju blir det det! Vi syns!

Nu har Stefan åter farit till vad han kallar "helvetet".  Så nu står ajg på egen fot bokstavligt talat. OCh det gör ont... *suckar* fast det gör mer ont att gå med kryckorna så jag får väl stå ut med lite ontgrejjer i foten. vet inte hur man kallar det när det gör ont på olika sätt i hela foten. Ontgrejjer passar nog kanske bra.
Hemma ser det fortfarande ut som om en bomb slagit ner. Ngn gång ska jag lägga in ett foto så får ni se... Men jag prioriterar barnen, mat, rena kläder, hundarna och att få sova lite om nätterna.

Emn! *håller upp ett finger* Allt är ju inte skit! I söndags så blev det träningsdag med Marianne! Hon ser noga till att man inte förslöas minsann! Hahah! Jag, Stefan och Marianne möttes vid elvatiden ute vid bruks. Då hade Gassellkvinnan Marianne sprungit ut två korridorer ute i sökskogen. Sen körde hon sötExza som var superduktig och kan inte längre kallas för blondinen. Hon har tydligen fattat. =O)

Vi körde alla hundarna allt eftersom och ajg kommer då rakt av inte ihåg vem som kördes och i vilken turordning. men alla fick sig en stund ute i skogen för att hitta saker som slarviga människor tappat.
Speciellt svårt var en liiiten barnso som Zmilla hittat när vi var ute på Gläntan för några dagar sedan. den var minsann svår!

gaija for som en liten virvelvind genom skogen och drog direkt till bakkanten av rutan. DUKTIG TJEJ! Och i rätt rask takt hittade hon två föremål och var så himmla mallig! Sen blev det problem. Vi hade ett föremål kvar och det var denna sko... Den pyttelillabarnskoeländet! Skickade Gaija flera gånger men förmodligen så luktade ju ngt helt annat än vad hon förväntade sig. för jag såg att hon sprang över föremålet flera ggr. Till slut så gassellerade Marianne ut till skon, visade den och så tillbaka igen. Och då minsann föll poletten ner! Så nu har jag efterlyst lite grejjer från vänner och bekanta. Det är dags för nya dofter i skogen!

Zena hon kunde minsann hon med! Jag skickade henne på två föremål och hon hade verkligen bra fart ut! Det är absolut inget fel på arbetsviljan här heller! Så underbart att se två tjejer jobba så glatt! =O)
Zena hittade två föremål och det gick så bra att ajg slutade där. Nästa gång ska hon hitta fler föremål. vill skynda långsamt med henne.Jag vill ha kvar den där farten, nyfikenheten och lusten att hitta saker.

Sosso med hundgänget dök också upp. =O) Sosso körde Ludde och han hittade sin boll. Ludde har fått betydligt mer arbetslust nu sedan Bonzo dykt upp. Hehe... Roligt att se att han har arbetslust! =O)

Vi körde lite lydnad också... Däremellan så han jag svära lite över trissorna och bestämde raskt att ta hem dom för översyn. Dom var absolut itne i form. Fettet som ska smörja och rostskydda blir liksom segt i kylan. Och jag kan INTE tänka mig att det kommer att bli varmare... Så nu ska fettet bort och jag ska smorsla in jävlarna med 5-56 och kanske ngt annat som håller för kyla, regn och rost.  Men på lördag ska dom snurra som aldrig förr! Är så förb***** less dom!

Sosso hade tagit med sig trehjulingen till bruks och tog en härlig åktur (avis) med Gaija och Ludde. Dom tog en lagom tur till Hortlax och så tillbaka. Gaija hade tydligen bra fart tillbaka. *fniss* Jag kan tänka mig att Gaija var uppvärmd vid Hortlax och hade kommit igång på tillbakavägen. Hon är liksom lite seg innan hon fått upp farten. Men sen är det inget fel på farten! =O)

Zena och jag tog oss en dust på dressyrplanen. jag försökte göra lite övningar som inte var så påfrestande på foten. men det gjorde ändå ont då och då. Men det var värt det! Zena vaknade till lite och blev förig igen. Hon har liksom tappat allt sånt. det enda hon har i huvudet numera är SPRINGA, SPRINGA och så lite mera SPRING och BUS: Så hon behövde få lite jobb med huvudet också. Hon skällde och hade sig men till slut fick jag bukt på det problemet också.

Till slut var det bara att bege sig hemmåt och börja med middagen. Det var ju nästan dags för Stefan att åka "hem" igen (han hatar när vi säger så *muahahaha*).

I mogen var det tänkt att bilen skulle besiktigas. Men jag har bytt tid till fredag (hör du det Stefan). Annars så hade min dag sett ut så här:

06.40  Väckning av alla i hushållet fixa frukost osv...
07.20  Besiktning.
08.15  Ca hemma igen och rasta hundar tvätta en maskin med tvätt (om jag hinner).
09.30  Vila hoppas jag...
10.45  Fara till sjukgympan. Jippie! Ska visa upp foten i morgn minsann! Och börja träna den!
12.15  Lunch, vila
13.00  Hänga upp tvätten... Försöka få liiite ordning här hemma samt kissa av hundar osv...
14.00  Hänga vid datorn om jag har tid...
16.00  Utvecklingssamtal med en av dotra...
17.00  Middag.
18.45  Fara till Bergsviken på möte ang. emlilys rockgrupp som hon kommit med i.
21.00  Hemma kanske...
21.01  Jag är dööööd...

Så jag bokade snabbt om besiktningen till fredag mitt på dagen. Så slipper ajg åtminstone en biltur i morgon. känner inte riktigt för att köra då det gör ont i foten av ngn underlig anledning. Att köra ut till Bergsviken i morse (Emely gör praktik där) var mer än nog... *blääää*

Näää..Nu ska jag crasha i soffan och försöka vila. Är helt slut både fysiskt och emotionellt idag.

Jodå! Det var så det kändes igårkväll!

Marianne kom förbi i gårkväll och vi bestämde oss för att ta en tur ut till gläntan. först så shoppade vi loss på några butiker som männen helst vill gå till. Vad sägs om laitis (där jag inhandlade 5-56 till trissorna och en rulle tejp till min fot), granngården, Nymans fiske och Järnia. När vi var nöjda for vi hem och min älskling fixade en mycket delikat middag bestående av grillkorv med bröd. Hahha1

Sen tejpade ajg foten så att den fick styrläge. Jag har ente tejpat foten på sex år så jag ahde glömt hur man gör. Men jag fick till det riktigt bra!

Foten klämdes ner i en känga och så kunde jag gå! Japp! Utan kryckor! Det kändes hur härligt som helst! Eftersom att foten inte kunde vinklas åt något håll så kunde det itne heller göra ont. Belastning rakt ner gör inte ont då det som är skadat inte påverkas av just sådan belastning.

Väl framme vid gläntan var mörkret rätt komakt. Marianne trodde nog itne mig när ajg sa att ficklampan inte skulle behövas särskillt mycket. Men hon tog med den ändå ifall ngt skulle hända. Sånt smart tänker ajg aldrig på... Hahah!

Vi vandrade ner till stranden i sakta mak. Jag går med en lustig stltande gång och tänkte att om ngn ser oss så blir dom skrämda från vettet. Sex galna hudnar som vrålar och en människa som går som en zoombie! Marianne var den som såg mest normal ut!
Jag tycker vi kunde gå en bit och det gjorde vi! Stranden är väl ca två kilometer lång. Vi gick nästan hela vägen! Sen tyckte väl Marianne att jag borde ta mitt förnuft tillfånga. Det hande nämligen flygit sin kos. Gissa hur underbart det är att bara kunna gå och gå? Utan att måsta ha hjälp av ngn eller kryckeländen!? På tillbaka vägen kom mitt sunda förunft tillbaka. Det blev lite jobbigt mot slutet. Men summan av det hela var att jag snart komemr att kunna ta skogsprommisar. Ialla fall med ett fotledsstöd. Ett sådant ska jag nog ordna mig på tisdag då jag ska till sjukgymnasten. ett fotledsstöd gör ju att jag lipper tejpa och riskera att jag vrickar foten igen. *längtar*

Idag har jag betalat avgiften till Gaijas MT. *ler* Jag fattar fortfarande inte att vi ska få göra den!  Det käns bara så roooligt! I morgon ska jag ut till bruks och fixa trissorna så dom går fint till nästa helg. Det var därför jag köpte mer 5-56. Utan 5-56 så stannar världen. Eller ialla fall trissorna.

Idag är jag rätt mör i hela kroppen. Tänk vad fort det går att tappa muskler och kondis? Kul... *not* Nu måste jag ta igen en massa träning också... *djupa suckar och stönanden*

Hudnarna ska få sig en duvining i morgon också hade jag tänkt. Jag ska tejpa foten... Så då kan ajg ialla fall gå. Springa får ajg nog vänta ett bra tag med. Men jag tror att jag hunnit rätt långt vad det gäller läkningen.


Stefan har varit duktig medans han ahr varit hemma i helgen. Han har bland annat ordnat så att både datorn och tv'n är kabellösa! Så nu slipper jag ha kablar på golven som är i vägen när jag ska städa. Härligt!

Näpp. Nu är det dax för middag. Biff med lök och potatis står på menyn. Ska bli gott! =O)

Japp! Här finns det hopp!

Min fot börjar funka så pass att ajg innomhus är relativt kryckfri. Jag använder dom bara när ajg börjar känna v i foten. I går blev det mycket vila eftersom att jag och emelie hade fått ngn fel i våra magar. Tror det kallas för magsjuka. Fast det var mera sittapåtoaringen varianten vi körde med. Illamående men bara bumilum så att säga. Hmmm....

Sen så fick jag ett underbart telefonsamtal i går kväll! Weeehoooo! Jag har och är lite långsam av mig. Kommer nog att förbli så också resten av mitt liv. Så med detta långsamma tankesätt så var jag väääldigt sen med min anmälan till MT för Gaija. Men jag har också haft i huvudet att skulle hon inte komma med så är det ju inte heller hela världen det heller. Gaija är Gaija och hon är underbar!
Vi kom inte med heller. Attans också! Gaija blir fyra till våren och då är det kört... Men så i går ringde Lotta och sa att jag kom med! en av deltagarna har tyvärr blivit tvungen att lämna återbud. Jag hoppas det går bra för den som ringde återbud.
Så den 11/10 då minsann ska gaija få göra sitt MT! Och dagen efter så är det Zenas tur! Då ska hon göra MH. Så spännande så... Tala om att det blir en helhelg för oss. Jösses vad jag längtar!

Annars så går dagarna sitt makliga lunk. Hudnarna behöver aktiveras men på grund av mage och fot så är det lite svårt. I morgon kanske vi åger upp till Älvsbyn och tränar. Men vi får se. Jag kanske far själv och testar att köra bil. tur man har automat! Foten ahr ialla fall fårtt nästan normal rörlighet. jag vet att det är för att jag jobbar med den flera ggr/dag. Men oj så smal benet har blivit! det högra däremot har blivit starkt och redigt! Jag kan från sittande ställa mig upp på ett ben numera!
Nästa vecka börjar sjukgympan. Skulle tro att jag är rätt tidig i återhämtningen. Det känns som om jag skulle ha kunnat börja i vekcan med sjukgympan. Men min sjukgymnast ville att jag skulle vänta två veckor efter vi varit dit då skadan var rätt illa och att foten kommer att ta tid för att läkas. men här ska inte slösas tid. foten tränas efter vad den behöver och jag ser nya framgångar varje dag!

I förrgår var stefan och jag ute med hudnarna i skogen Det var helt udnerbart! Vi for efter min "draghundsväg". den är lätt att köra rullstol på. Så vi tog med oss rullroysen och jag gick med kryckorna och hade SKOR på båda fötterna! Gissa hur skönt det känns att kunna dra på sig kängorna? Fast jag är så pass svullen fortfarande att jag inte kan ha ngn stödstrumpa eller socka på foten. Så ajg var barfota.
så jag gick där med kryckor och tog mig ca 400 meter allt som allt gåendes. Sen åkte jag lite i rullsroysen och vi tog en paus då jag borstade upp odjuren. Gaija fäller mest nu. Zena har som slutat. bara lite täckhår på rumpan som ska bort. Sen är hon klar!

Gissa hur mysigt det var att sitta i en varm höstskog och bara njuta av livet? Det är inte varje dag det händer numera minsann! ;O)

Näpp. Nu är det dags för lunch... Ska försöka få i mig lite i magen. Den är rätt så tom numera. Jag ser ju nästan smal ut!