Nu är Banjo här!
Äntligen har vår lille Banjo kommit hit!
En helt underbar Cornich rex kille på två år. Han är svart. Så nu har vi egentligen två svarta katter. emn eftersom Oboy är dilluit så heter hans färg blå.
det gick hur bra som helst att sammanföra Oboy och Banjo. Oboy sprang fram till Banjo och luktade på honom. Och sen var dom kompisar! Så nu har dom lekt följa John, tagen, kurragömma och så har dom tillsammans upptäckt huset. Gaija däremot är lite läskig. Så min kloka Gaija går undan och låter Bajo vänja sig vid henne försiktigt. Jag tror absolut att Banjo är här för att stanna! =O)
Han har även ätit, kissat och druckit. Vilket är ett bevis på att han känner sig trygg och tillfreds här.
Här kommer lite bilder på våran nya lilla vän. Det är lite svårt att få ngt bra kort då dom springer och gömmer sig för varandra.
Första mötet... Vi börjar leka lite...
Ett bevis på att det är svårt att fånga lekande katter. bilden blev blurrig.
Amandas rum är skitkul att leka i! Banjo säger: Det är ju lyyysande!
Första toabesöket. Oboy kollar så han spolar.
Matensmakar härligt gott! Oboy måste även här övervaka så att han inte äter upp allt. Duktiga Banjo äter ine allt utan lämnar lite gott kvar åt Oboy.
Sen så fick jag hjälpa honom att hitta till vattenskålen. Han fick för sig att smaka av vattnet i vattenkannan. Men det vattnet är ju inte färskt så där ville han int dricka. Det gick bra att dricka vattnet från Gaijas skål. Jag ska köra igång vattenfontänen nu när vi har två katter. Förut hade jag igång den men Oboy föredrog hundvattnet. Men nu kanske det är roligare om man ät två?
just nu ligger han på en fleecepläd i soffan och myser. Han är jättetrött. Men det är inte så konstigt. Byta mijö och åka bil är väl inte dagens höjdare. Däremot att få en kompis måste ha varit jättekul!
Tack Patrik för att vi fick den underbara chansen att få överta din katt. Han får ett bra hem här och kommer garanterat att få ett roligt liv med sin bästis Oboy. Gaija blir kanske inte bästis men en god vän. Ännu en gång tusen, tusen tack!
Jag har även kikat lite i i katternas stamtavlor. Oboys farmor och Banjos farmors pappa är syskon! så dom är liiite släkt på nära håll! :O)
En helt underbar Cornich rex kille på två år. Han är svart. Så nu har vi egentligen två svarta katter. emn eftersom Oboy är dilluit så heter hans färg blå.
det gick hur bra som helst att sammanföra Oboy och Banjo. Oboy sprang fram till Banjo och luktade på honom. Och sen var dom kompisar! Så nu har dom lekt följa John, tagen, kurragömma och så har dom tillsammans upptäckt huset. Gaija däremot är lite läskig. Så min kloka Gaija går undan och låter Bajo vänja sig vid henne försiktigt. Jag tror absolut att Banjo är här för att stanna! =O)
Han har även ätit, kissat och druckit. Vilket är ett bevis på att han känner sig trygg och tillfreds här.
Här kommer lite bilder på våran nya lilla vän. Det är lite svårt att få ngt bra kort då dom springer och gömmer sig för varandra.
Första mötet... Vi börjar leka lite...
Ett bevis på att det är svårt att fånga lekande katter. bilden blev blurrig.
Amandas rum är skitkul att leka i! Banjo säger: Det är ju lyyysande!
Första toabesöket. Oboy kollar så han spolar.
Matensmakar härligt gott! Oboy måste även här övervaka så att han inte äter upp allt. Duktiga Banjo äter ine allt utan lämnar lite gott kvar åt Oboy.
Sen så fick jag hjälpa honom att hitta till vattenskålen. Han fick för sig att smaka av vattnet i vattenkannan. Men det vattnet är ju inte färskt så där ville han int dricka. Det gick bra att dricka vattnet från Gaijas skål. Jag ska köra igång vattenfontänen nu när vi har två katter. Förut hade jag igång den men Oboy föredrog hundvattnet. Men nu kanske det är roligare om man ät två?
just nu ligger han på en fleecepläd i soffan och myser. Han är jättetrött. Men det är inte så konstigt. Byta mijö och åka bil är väl inte dagens höjdare. Däremot att få en kompis måste ha varit jättekul!
Tack Patrik för att vi fick den underbara chansen att få överta din katt. Han får ett bra hem här och kommer garanterat att få ett roligt liv med sin bästis Oboy. Gaija blir kanske inte bästis men en god vän. Ännu en gång tusen, tusen tack!
Jag har även kikat lite i i katternas stamtavlor. Oboys farmor och Banjos farmors pappa är syskon! så dom är liiite släkt på nära håll! :O)
En ny familjemedlem och Oboy rymmer...
Om fem dagar kommer vår nya lilla familjemedlemm hit. Denna gång är det inte en hund utan en till katt!
Jaaaa... Ni hörde rätt. En till katt.
Han heter Banjo och är två år gammal. Det ska bli roligt för Oboy att få en kompis. Gaija är svår att leka med. hon kan inte hoppa och flyga och fara som han kan. Även om de har roligt och är världens bästa bästisar...
Bild på vår nya skönhet kommer när skönheten anlänt. =O)
Undertiden kan vi roa oss med att titta på Oboys "roliga" äventyr när ha rymmer upp på taket. Håll i er.. vi bor i ett suteränghus... Och där han hoppar upp till taket så är det dryga fyra meter upp. Tur att vi har balkong så han "bara" har dryga två meter ner till den... Han själv tycker det är helkul och spännande. Men det tycker inte vi.
Ser han inte rätt nöjd ut? Kanske lite stolt också?
Att locka ner honom med godis brukar lyckas. Här har vi äntligen fått ner honom till markisen.
vi ska säkra upp alkongen så att inte fler rymningar blir aktuella. Man blir ju livrädd när han far iväg på det där sättet! Jäkla kattelände... :O)
Jaaaa... Ni hörde rätt. En till katt.
Han heter Banjo och är två år gammal. Det ska bli roligt för Oboy att få en kompis. Gaija är svår att leka med. hon kan inte hoppa och flyga och fara som han kan. Även om de har roligt och är världens bästa bästisar...
Bild på vår nya skönhet kommer när skönheten anlänt. =O)
Undertiden kan vi roa oss med att titta på Oboys "roliga" äventyr när ha rymmer upp på taket. Håll i er.. vi bor i ett suteränghus... Och där han hoppar upp till taket så är det dryga fyra meter upp. Tur att vi har balkong så han "bara" har dryga två meter ner till den... Han själv tycker det är helkul och spännande. Men det tycker inte vi.
Ser han inte rätt nöjd ut? Kanske lite stolt också?
Att locka ner honom med godis brukar lyckas. Här har vi äntligen fått ner honom till markisen.
vi ska säkra upp alkongen så att inte fler rymningar blir aktuella. Man blir ju livrädd när han far iväg på det där sättet! Jäkla kattelände... :O)
Två puddingar.
Idag ahr min boro och min svägerska varit hit. Jag har väsrldens bästa svägerska! Hon är helt enkelt toppen! Det känns som om det vore min lillasyster. Den syster jag alltid önskat att få ha men aldrig fick.
Idag kom dom med en speciell pudding. den påminner om bryle'puding men den är gjord på ett annat sätt (fråga mig inte hur, jag vet inte).
Jag hade önskat mig den i födelsedagspresent. Och WOW! Maria hade gjort en hel pudding åt bara mig! Familjen fick en liiiiiten bit var. Resten åt jag upp själv. Nu har jag lite ont i magen. Men gott var det! en som också gillade puddingen var min alldeles egna goa pudding Gaija. =O) Hon har fått en liiiten bit hon med. Sen dess var det kört. Hon har legat och vaktat tallriken med puddingen för att få slicka tallriken ren. Jag har världens renaste tallrik nu. Den skiner som hundballar i månsken! =O)
Här komemr en bild av dom två puddingarna som jag gillar bäst i världen. Den ena skulle jag vilja äta upp. Och den andra är uppäten!
Jag har även scannat in ett par bilder på mina tidigare hundar. Här kommer dom.
Min första egna hund. Nixon by Name. Han blev 13 år och åldrades med värdighet. På bilden är han 12 år. Han var så näll och otroligt vacker! en äkta collie rakt igenom med ett ädelt hjärta! En gentleman och en riktig kvinnotjusare! Det är Nickes fel att ajg tävlar i lydnad. Han och jag tävlade rätt flitigt. Och även om vi inte var någon vinnande ekipage så hade vi hemskt roligt! Vi tävlade inte för att vinna utan för att aktivera oss med något. och ha kul. Och det hade vi!
På den nedre bilden finns Samira. Hon var en blandis mellan Collie och thervuren. Vi köpte henne när hon var åtta månader. en liten och stressad tjej. hon hade det rätt jobbigt med rädslor och var väl inte så stabil mentalt. men hon var en riktig ängel och mattes lilla tjej. hon var min skugga och kunde gå i graven för mig. Samira hade en etta på ena höften och vi fick ta bort henne när hon var dryga fem år. Samira finns på himmlen somen strjärna. För det har Emelie sagt när vi lät henne somna in.
Och lilla Lona så klart... Min lilla vita ängel.... Så vacker.
Idag kom dom med en speciell pudding. den påminner om bryle'puding men den är gjord på ett annat sätt (fråga mig inte hur, jag vet inte).
Jag hade önskat mig den i födelsedagspresent. Och WOW! Maria hade gjort en hel pudding åt bara mig! Familjen fick en liiiiiten bit var. Resten åt jag upp själv. Nu har jag lite ont i magen. Men gott var det! en som också gillade puddingen var min alldeles egna goa pudding Gaija. =O) Hon har fått en liiiten bit hon med. Sen dess var det kört. Hon har legat och vaktat tallriken med puddingen för att få slicka tallriken ren. Jag har världens renaste tallrik nu. Den skiner som hundballar i månsken! =O)
Här komemr en bild av dom två puddingarna som jag gillar bäst i världen. Den ena skulle jag vilja äta upp. Och den andra är uppäten!
Jag har även scannat in ett par bilder på mina tidigare hundar. Här kommer dom.
Min första egna hund. Nixon by Name. Han blev 13 år och åldrades med värdighet. På bilden är han 12 år. Han var så näll och otroligt vacker! en äkta collie rakt igenom med ett ädelt hjärta! En gentleman och en riktig kvinnotjusare! Det är Nickes fel att ajg tävlar i lydnad. Han och jag tävlade rätt flitigt. Och även om vi inte var någon vinnande ekipage så hade vi hemskt roligt! Vi tävlade inte för att vinna utan för att aktivera oss med något. och ha kul. Och det hade vi!
På den nedre bilden finns Samira. Hon var en blandis mellan Collie och thervuren. Vi köpte henne när hon var åtta månader. en liten och stressad tjej. hon hade det rätt jobbigt med rädslor och var väl inte så stabil mentalt. men hon var en riktig ängel och mattes lilla tjej. hon var min skugga och kunde gå i graven för mig. Samira hade en etta på ena höften och vi fick ta bort henne när hon var dryga fem år. Samira finns på himmlen somen strjärna. För det har Emelie sagt när vi lät henne somna in.
Och lilla Lona så klart... Min lilla vita ängel.... Så vacker.
Nya moment på G! =O)
I kväll har jag klickat in gaija på backa. Körde med ena långväggen i ridhuset så ajg skulle kunna belöna raka och fina bakanden. Och OJ vad bra det gick! Det tog inte många gånger så förstod hon vad backa var...
Nu kör jag lite snabbinlärning med kommanso direkt. För hon är så pass bra och följsam att det bilr bara ett enda tragglande att först lära henne backa och sedan få in kommando.
Det som imponerade mig mest var när hon gick in i rutan men kom för långt fram. Jag sa bara åt henne "backa" så gjorde hon det! Alltså nu talar jag om en hund som nyss lärt sig momentet backa utmed en lång vägg.. Hon hade inget stöd men hon backade tre steg rakt bakåt på första kommandot. Jag stod ca 15 meter från rutan!
Sen körde jag lite frittflöj och tränade positioner. Gaija vill till på att tränga så vi jobbade på just det. Funkade också skitbra! =O9
Sen har jag börjat med ställande från läggande.Alltså att Gaija ska ställa sig när hon ligger. Jag står precis framför henne och kommenderar stå. Klickar även i det här momentet. Jag får en mycket emr exakt belöning i precisrätta sekunden. Så nu börjar det också sitta lite granna.
Jag ska testa med klickern på inkallning med ställande också och se om jag kan få en bättre belöningsform där. Jag har lite svårt för att vara exakt med belöning just när hon stannar.
Så sammanlagt så är jag väldigt nöjd över kvällens ridhusträning. vi fick småsurra lite också och hade det trevligt.
Jag måste då säga att mina träningskompisar i ridhuset i Höglandsnäs är otroligt trevliga och duktiga! Inspirerande med sådana människor! =O)
Sen vet jag då rakt av inte vad som hänt med Gaija! Det är ngt hormonellt tror jag... Hon har nämligen fått en mycket synlig skäggväxt! Jag tror jag måste ringa och klaga till uppfödaren! *asg*
Nu kör jag lite snabbinlärning med kommanso direkt. För hon är så pass bra och följsam att det bilr bara ett enda tragglande att först lära henne backa och sedan få in kommando.
Det som imponerade mig mest var när hon gick in i rutan men kom för långt fram. Jag sa bara åt henne "backa" så gjorde hon det! Alltså nu talar jag om en hund som nyss lärt sig momentet backa utmed en lång vägg.. Hon hade inget stöd men hon backade tre steg rakt bakåt på första kommandot. Jag stod ca 15 meter från rutan!
Sen körde jag lite frittflöj och tränade positioner. Gaija vill till på att tränga så vi jobbade på just det. Funkade också skitbra! =O9
Sen har jag börjat med ställande från läggande.Alltså att Gaija ska ställa sig när hon ligger. Jag står precis framför henne och kommenderar stå. Klickar även i det här momentet. Jag får en mycket emr exakt belöning i precisrätta sekunden. Så nu börjar det också sitta lite granna.
Jag ska testa med klickern på inkallning med ställande också och se om jag kan få en bättre belöningsform där. Jag har lite svårt för att vara exakt med belöning just när hon stannar.
Så sammanlagt så är jag väldigt nöjd över kvällens ridhusträning. vi fick småsurra lite också och hade det trevligt.
Jag måste då säga att mina träningskompisar i ridhuset i Höglandsnäs är otroligt trevliga och duktiga! Inspirerande med sådana människor! =O)
Sen vet jag då rakt av inte vad som hänt med Gaija! Det är ngt hormonellt tror jag... Hon har nämligen fått en mycket synlig skäggväxt! Jag tror jag måste ringa och klaga till uppfödaren! *asg*
Tränade i kväll...
Den största nyheten för veckan som gått.
Gaija kan rutan!
I kväll for jag ut till klubben under tiden min ena dotter var hos sin ledsagare. Där möttes jag upp av Maria och Linda. Vi köde först en platsliggning och den gick utmärkt.
Sen testade jag rutan. Jag stod där och såg hur hon gjorde precis som hon skulle ha gjort på tävlingen! Gaija sprang rakt fram till rutan stannade på en gång när jag kommenderade stanna. En tia hur lätt somhelst! Gissa om hon fick berömm!? Jag mitt fån trodde att det var en engångsföretelse... Men inte då! Hon sprang varje gång in i rutan. Ändå flyttade jag den och gick från olka håll. Så har hon aldrig gjort utan det har tagit tre ggr innan hon varit säker på hur hon skulle göra. Jag testade även att ta rutan på dryga 20 meters håll. Inga problem. Järnet in i rutan och stanna.... Trean here we come!
Tydligen så har rutan legat till sig.
Så testade jag inkallning. inget travande som på tävlingen utan full galopp. Men svår att få att stanna. Jag fick ta i med basrösten (som jag inte har) för att få stopp på hennes fötter. Där måste jag träna mer...
Sen testade jag apporten. Det gick hur bra som helst.
Fjärren testade jag också. OCh inga tendenser till att tjuvlägga sig. OCh inte var hon svår att få att sitta heller.
Konstiga hund!
Vi körde lite budföring också. Gaija har krut i benen! Fort som FN springer hon! Budföringen gick bra. :O)
Sen stod vi och pratade lite medans hundarna låg i bilen och till slut for dom andra tjejerna hem. Jag stannade kvar för att testa rutan p den ödesdigra platsen bakom hunddagis. Det där stället ni vet där jag får hjärnsläpp och säger fel saker... Som tex stanna istället för rutan. Rutan tog hon utan problem! Testade på långt håll även här och det var inga som helst probs!
Sen flög fan i mig och jag ville testa hopp över hinder med apportering. Funkar hur fint som helst. hon fattar direkt. Coh tänk! Att få göra två kuliga saker på en gång! =O) Både hoppa och hämta! Kan livet bli bättre? Livet är störtskönt vissa gånger tycker Gaija.
Jag misstänker löpet börjar snart. Hoppas jag i alla fall. Gaija kissade FYRA ggr ute på bruks i rastskogen. Det gör hon aldrig annars. Annars brukar hon kissa en gång. Jag trodde också att hon skulle vara slö på planen. hon kändes ialla fall så. Men inte det inte nej. Hon blev som en omvänd hand och hade hur KUL som helst!
Det var bara jag som kände mig dämpad. Jag har nageltrång i min stortånagel från helvetet. Snart opererar ajg bort nageln! Den växer som om den har gått på LSD halva sitt liv.... När ajg skulle hem kunde jag knappt köra. Det gjorde liksom ont. Så när jag kom hem så klippte jag bort en liiiiten bit av nageln. Och blodet sprutade. Så nu käns det bättre ialla fall. Onödigt vetande. men jag LIDER! Jag vill kunna ta Gaija på långisar. Men det fixar jag inte med min tånagel från helvetet som gått på LSD sedan barnsben. =O(
Nu vill jag bara tävla. När gaija går så här bra så vill jag bara tävla. Nästa tävling då ska jag INTE träna ngt dagarna innan. Nu ahr jag lärt min läxa. Nästa tävling ska vi ta vårt förstapris.... Och kanske jag fortsätter mot trean. Kanske nästa sommar har jag en lydnadschampion? =O)
Vi har bara slappat...
Hela veckan här har vi haft härliga promenader jag och Gaija. Vi har varit till apoteket två dagar i följd och då fick jag chansen att träna platsliggning i skarpt läge. Jag band fast henne på ett ställe där hon inte skulle vara i vägen för folk samtidigt som jag hade bra uppsikt över henne. Allt har gått fingemang! =O)
Sen tävlingen så har vi tagit det lungt med lydnaden. Jag känner att det blev lite mycket och jag tror kallt också på att Gaija tyckte det. Men det är sånt vi ska lära oss av. Nu vet vi.
Jag har anmält mig till några tävlingar framöver så vi får väl se hur det går. =O) Ett LP2 diplom vill jag nog ha nu när vi har ett LP1 diplom...
Jag ska börja med lite nya moment nu medans vi filar på dom som vi redan kan och dom som behöver filas på. På så sätt så blir det inte slenterian i träningen. Vilket är viktigt för mig och Gaija. Vi behöver SPÄNNING i vårt liv. Är ngt tråkigt så får det vara!
Så på inlärningsbiten så står:
Framförgående
Hopp apport
Kryp
Fjärren med stå
Och på nötningsbiten så kommer vi att träna på:
Rutan (öka hennes säkerhet till rutan)
inkallning med ställande (inkallning med ställande och läggande kan hon redan kontigt nog. Det är ställandet jag har problem med)
Fjärren. (öka tiden för sitt och ligg. Hon vill så hemskt gämra lägga sig så fort som möjligt just nu)
Apport (hon behöver en del träning där också. Hon känns lite osäker ännu)
Fria följet (hon tränger en del. det ska ajg ändra på)
Sen fortsätter vi underhålla alla andra kunskaper också. Det börjar bli en del. Men ännu mer ska hon kunna!
22.00
Har nyss kommit hem. Var och hämtade ut Gaijas Lydnadsprovsdiplom för LK1. Så nu kan vi skryta med ett sådan också. Jag måste nog rensa i bokhyllan och göra en egen hylla åt Gaija. Det brörjar blir lite grejjer. ;O)
Sen tävlingen så har vi tagit det lungt med lydnaden. Jag känner att det blev lite mycket och jag tror kallt också på att Gaija tyckte det. Men det är sånt vi ska lära oss av. Nu vet vi.
Jag har anmält mig till några tävlingar framöver så vi får väl se hur det går. =O) Ett LP2 diplom vill jag nog ha nu när vi har ett LP1 diplom...
Jag ska börja med lite nya moment nu medans vi filar på dom som vi redan kan och dom som behöver filas på. På så sätt så blir det inte slenterian i träningen. Vilket är viktigt för mig och Gaija. Vi behöver SPÄNNING i vårt liv. Är ngt tråkigt så får det vara!
Så på inlärningsbiten så står:
Framförgående
Hopp apport
Kryp
Fjärren med stå
Och på nötningsbiten så kommer vi att träna på:
Rutan (öka hennes säkerhet till rutan)
inkallning med ställande (inkallning med ställande och läggande kan hon redan kontigt nog. Det är ställandet jag har problem med)
Fjärren. (öka tiden för sitt och ligg. Hon vill så hemskt gämra lägga sig så fort som möjligt just nu)
Apport (hon behöver en del träning där också. Hon känns lite osäker ännu)
Fria följet (hon tränger en del. det ska ajg ändra på)
Sen fortsätter vi underhålla alla andra kunskaper också. Det börjar bli en del. Men ännu mer ska hon kunna!
22.00
Har nyss kommit hem. Var och hämtade ut Gaijas Lydnadsprovsdiplom för LK1. Så nu kan vi skryta med ett sådan också. Jag måste nog rensa i bokhyllan och göra en egen hylla åt Gaija. Det brörjar blir lite grejjer. ;O)
Tävlingsdebut i Lkl2.
I dag var alltså den stora dagen. Gaija verkade vara precis så glad och pigg som hon brukar. Klockan tio var vi ute på bruks och jag gick en prommis med henne efter det att vi anmält oss. Sen körde vi igenom några moment och vid elva fick hon hoppa in i bilen.
Sen skulle jag hämta min lilltjej vid tolv efter uppropet. När jag kom till bilen så låg hon så bekvämt och skönt. Jag fick rent av be henne hoppa ut ur bilen. Men just då tänkte jag inte på det. Hon brukar ju vara svår att hålla kvar i bilen.
Så jag drog igång min tjej och rastade henne. Det blev en hel del luktande också... Då började jag ana mossor i ugglen. ;O)
Sen gick vi ut på platsliggningen. Jag la min tjej och hon låg där så snällt under hela platsliggningen. Min duktiga tjej! =O) Två hundar bredvid henne reste sig och det blev lite rörigt fick jag höra sen. Men hon brydde sig knappt. =O)
Eftersom att ajg fick startnummer 12 av 13 startande så la jag henne i bilenigen. Och sen kom den lååånga väntan! När det närmade sig vårantur tog jag ut Gaija och vi körde igenom rutan och apporteringen samt att jag busade lite med henne. Allt gick klockrent tills vi testade fjärren... Då ville hon inte resa dig. Hon hade bråttom att lägga sig också.
Hon verkade så trött så... Hmmm...
Väl ute på tävlingsplanen så kändes hon rätt pigg på fria följet. Men hon ville gänra tränga lite i vänstersvängarna. Platsläggandet blev lite segt och hon NOSADE! *grrr* Sånt brukar hon aldrig göra?
Inkallningen började med trav, snabbt ställande och sedan hade hon bråttom till mig.
Rutan shabblade jag till det. Hon sprang på sidan om rutan och hade jag gett henne kommandot rutan igen så hade honvarit inne i den. även där nosade hon. Men ajg min dömmerjöns sa stanna när hon bara hade en fot i rutan!? Vaaa?? Jag hade inte tänkt säga stanna utan rutan.. Hade jag gjort det så hade hon med all säkerhet gått in i rutan och jag hade sluppit nollan... Jaja Mitt fel!
Apporteringen gick rätt bra. Men hon stannade när hon tog upp apporten och jag var tvungen att kalla in henne. Och sen höll hon då aldrig på att sätta sig. Hon var jätteseg!
Fritt hopp över hinder funkade SKITBRA! Men det vet jag. hon bara älskar det momentet! Fjärrdirigeringen var hopplös. Precis som när vi tränat. hon ville inte sitta utan ligga. Och hon la sig ner innan jag hann komendera.
Så det var vår tävlingsdag i stort sett. Gaija ska löa när som helst. Det upptäckte jag då alla hanar var så väldigt intresserade av hennes rumpa. Vart än det var ngn hane så vände dom sig om efter henne. Så nu är det bara att invänta löpet. OCh det förklarar också kanske varför hon var lite down i dag.
Alla hundar på tävlingen var lite låga tycker jag. Ingen fick ett förstapris utan vi var tre som fick andrapris. så ngt var ju lurt. En orolig tävling. med oroliga hundar på platsliggningen. Det var också tre st som bröt. Bättre lycka nästa gång!
Men jag måste då säga att hon gjorde sitt bästa. Gaija är en duktig tjej. =O) Hade vi fixat rutan så hade jag tagit förstapris. Men jag är nog nöjd som det är. Vi vet nu vad vi ska jobba med och nästa tävling är vi ännu bättre! =O)
Här kommer resultaten:
Platsliggande 10
Fritt följ 8.5
Platsläggande 8
Inkallande med ställande 8
Sändande med ställande 0
Apportering 7
Fritt hopp över hinder 10
Fjärrdirigering 5
Helhetsintryck 7
Börjar hon nu löpa innom kort så kan vi vara med på Apriltävlingen med. =O) Och då är ju MH:et säkrat också. =O)
Det blev en vilodag...
Idag blev det en vilodag. Har för ont för att kunna göra ngt vettigt. Men sånt är livet. Bättre att vila och orka i helgen än att ta ut sig helt innan tävlingen.
Så här tänkte jag: Fredag. Momentträning samt att jag går igenom hela programmet.
Och så här blev det: Jag och Johan for ut till bruks och jag körde igenom rutan. några gånger. Sen for vi till Gunillas hundshopp och jag köpte en plastapport.
Jag tänkte att hon kanske lär sig att inte tugga p apporten. Och sen var det ju en helt annan funktion också med apporten. Den FLYTER! Jätteskoj! =O) Då kan ajg träna apportering i vattenockså. häftigt värre blir det till sommaren!
Sen skjutsade snälla Johan mig hem och jag la mig och vilade. Egentligen så hade ajg behövt ta hand om tvätten, disken och städa upp här lite då det blir kalas här i morgon på lördag. Men det sket sig.
Gaija ligger och jäser och tar det lungt i dag istället. Vilket jag tycker hon är välförtjänt av. Vi kör igenom allt i morgon i ridhuset i stället.
Just det.... =O) Gaija håller på att få en drös med syskon nu. Spännande värre! Lycka till lilla Lana! =O)
Så här tänkte jag: Fredag. Momentträning samt att jag går igenom hela programmet.
Och så här blev det: Jag och Johan for ut till bruks och jag körde igenom rutan. några gånger. Sen for vi till Gunillas hundshopp och jag köpte en plastapport.
Jag tänkte att hon kanske lär sig att inte tugga p apporten. Och sen var det ju en helt annan funktion också med apporten. Den FLYTER! Jätteskoj! =O) Då kan ajg träna apportering i vattenockså. häftigt värre blir det till sommaren!
Sen skjutsade snälla Johan mig hem och jag la mig och vilade. Egentligen så hade ajg behövt ta hand om tvätten, disken och städa upp här lite då det blir kalas här i morgon på lördag. Men det sket sig.
Gaija ligger och jäser och tar det lungt i dag istället. Vilket jag tycker hon är välförtjänt av. Vi kör igenom allt i morgon i ridhuset i stället.
Just det.... =O) Gaija håller på att få en drös med syskon nu. Spännande värre! Lycka till lilla Lana! =O)
Tävlingsträning igen! =O)
I kväll bestämde vi att träna lite mer tävlingsmässigt igen. =O) Det är så himmla bra att göra så! För själv blir jag folkuserad på vad vi ska göra och jag lär mig momenten bättre. Och gaija bjuder verkligen på sig själv och ger allt hon har!
Det ska verkligen bli spännande att se vad som händer på tävlingen. Jag uppfattade att hon vet när det är tävling och verkligen försöker göra sitt bästa på dom sista tävlingarna.
Nåja. till träningen:
Så här tänkte jag: Torsdag. Momentträning. De moment som inte gick så bra i onsdags ska tränas på.
Så här blev det: Träningstävling.
Platsliggning. Gaija ligger lungt ner med huvudet på marken och fokuserad mot dit jag gått och gömt mig. hon bryr sig inte om vad som händer runt omkring. WOW!!!
Fria följet: Glad, pigg och fokuserad. Ibland tappar hon lite av koncentrationen men det är lätt att få henne koncentrerad igen. Hon vill till på att tränga lite men jag jobbar med belöning utåt åt sidan och har bollen i vänster ficka. Då funkar hon fint. vi fortsätter jobba på det. Hon hänger med väldigt bra i helomvändningarna och i svängarna. Däremot vill hon sätta sig lite snett. Men med bara en blick får jag henne rätt. Det vill jag arbeta bort.
Läggande under gång: Finns inget att anmärka på. Hon lägger sig snabbt och ligger säkert kvar.
Inkallning med ställande. Ikväll visade hon vad hon går för lilltjejen! =O) Jag kommenderade henne bestämt att stanna och det blev tvärstopp! Precis framför första konen. Dröminkallningen kan jag lova! Gör hon så här på tävlingen så har jag inget att gråta över. Fast gråta behöver ajg aldrig göra när det gäller Gaija!=O)
Sändande med ställande: Min lilla tjej som verkligen funderar på vad dessa koner är till för och vad dom ahr för betydelse och varör det är så himmla underbart med att stå på ett ställe? Hon travade beslutsamt in i rutan i kväll. Och ställde sig tryggt och fint mitt i rutan. Ngt hon ALDRIG gjort! Hoppas, hoppas att hon fortsätter nu med det! Att hon fattat poängen med alla dessa koner.
Apportering: Min beslutsamma dam har bestämt sig för att icke massakera apporter mer. Utan hämta dom lungt och sansat. Och utan minsta möjliga tuggande också. Farten kan vara högre men precisionen är inget att gnälla över och det värdesätter jag! När den sitter helt då drar jag upp farten också. En sak i taget.
Hopp, sitt hopp: Ojojoj.. att det är så roligt att hoppa? Ju mer desto bättre och inte behöver man lyssna på kommandona heller. Utan hoppa över, sätta sig snabbt och hoppa igen. Om Gaija får bestämma. Men så ska det inte gå till. Vi tog om det hela en gång till och då blev det som jag ville. Snyggt och prydligt!
Fjärrdirigering: Där tror ajg att hon var lite ofokuserad. Hon har itne fått träna på fjärren på ett tag då ajg har tyckt att det sitter. så nu såg hon helt tom ut i blicken när ajg sa sitt. Sen kom hon på sig. Och då var det gammla vanliga gaija. Så vi kommer att köra lite fjärr nu också. Så hon inte glömmer...
Över huvud taget så var ajg väldigt nöjd över kvällens arrangemang. Jag fick agera tävlingsledare cokså vilket är bra för mig. Då lär jag mig momenten och hur allt ska gå till.
I more så gjorde ajg en målbild av tävlingen. Och ajg tror att det hjälper mycket. Bara det att jag blir säker vad som ska göras och hur det ska utföras. Det hjälper mig att bli trygg med mig själv och det hjälper i förlängningen också gaija. Jag blir inte vimsig och jag behöver bara ha koll på vad Gaija ska göra med mig.
Nu längtar jag bara till tävlingen! Tiden och dagarna går sååå sakta!
I morgon är det lite momentträning som står på dagens lista. Sen ska jag bara ta det lungt med gaija. Insåg idag att vår sista sparktur har varit för i år troligt vis. Om det inte kommer mer snö. För nu går det itne att spakra mer... sorgligt. Men jag får hänta hem cykeln nu så vi kan ta oss härliga cykelturer istället! =O)
Det ska verkligen bli spännande att se vad som händer på tävlingen. Jag uppfattade att hon vet när det är tävling och verkligen försöker göra sitt bästa på dom sista tävlingarna.
Nåja. till träningen:
Så här tänkte jag: Torsdag. Momentträning. De moment som inte gick så bra i onsdags ska tränas på.
Så här blev det: Träningstävling.
Platsliggning. Gaija ligger lungt ner med huvudet på marken och fokuserad mot dit jag gått och gömt mig. hon bryr sig inte om vad som händer runt omkring. WOW!!!
Fria följet: Glad, pigg och fokuserad. Ibland tappar hon lite av koncentrationen men det är lätt att få henne koncentrerad igen. Hon vill till på att tränga lite men jag jobbar med belöning utåt åt sidan och har bollen i vänster ficka. Då funkar hon fint. vi fortsätter jobba på det. Hon hänger med väldigt bra i helomvändningarna och i svängarna. Däremot vill hon sätta sig lite snett. Men med bara en blick får jag henne rätt. Det vill jag arbeta bort.
Läggande under gång: Finns inget att anmärka på. Hon lägger sig snabbt och ligger säkert kvar.
Inkallning med ställande. Ikväll visade hon vad hon går för lilltjejen! =O) Jag kommenderade henne bestämt att stanna och det blev tvärstopp! Precis framför första konen. Dröminkallningen kan jag lova! Gör hon så här på tävlingen så har jag inget att gråta över. Fast gråta behöver ajg aldrig göra när det gäller Gaija!=O)
Sändande med ställande: Min lilla tjej som verkligen funderar på vad dessa koner är till för och vad dom ahr för betydelse och varör det är så himmla underbart med att stå på ett ställe? Hon travade beslutsamt in i rutan i kväll. Och ställde sig tryggt och fint mitt i rutan. Ngt hon ALDRIG gjort! Hoppas, hoppas att hon fortsätter nu med det! Att hon fattat poängen med alla dessa koner.
Apportering: Min beslutsamma dam har bestämt sig för att icke massakera apporter mer. Utan hämta dom lungt och sansat. Och utan minsta möjliga tuggande också. Farten kan vara högre men precisionen är inget att gnälla över och det värdesätter jag! När den sitter helt då drar jag upp farten också. En sak i taget.
Hopp, sitt hopp: Ojojoj.. att det är så roligt att hoppa? Ju mer desto bättre och inte behöver man lyssna på kommandona heller. Utan hoppa över, sätta sig snabbt och hoppa igen. Om Gaija får bestämma. Men så ska det inte gå till. Vi tog om det hela en gång till och då blev det som jag ville. Snyggt och prydligt!
Fjärrdirigering: Där tror ajg att hon var lite ofokuserad. Hon har itne fått träna på fjärren på ett tag då ajg har tyckt att det sitter. så nu såg hon helt tom ut i blicken när ajg sa sitt. Sen kom hon på sig. Och då var det gammla vanliga gaija. Så vi kommer att köra lite fjärr nu också. Så hon inte glömmer...
Över huvud taget så var ajg väldigt nöjd över kvällens arrangemang. Jag fick agera tävlingsledare cokså vilket är bra för mig. Då lär jag mig momenten och hur allt ska gå till.
I more så gjorde ajg en målbild av tävlingen. Och ajg tror att det hjälper mycket. Bara det att jag blir säker vad som ska göras och hur det ska utföras. Det hjälper mig att bli trygg med mig själv och det hjälper i förlängningen också gaija. Jag blir inte vimsig och jag behöver bara ha koll på vad Gaija ska göra med mig.
Nu längtar jag bara till tävlingen! Tiden och dagarna går sååå sakta!
I morgon är det lite momentträning som står på dagens lista. Sen ska jag bara ta det lungt med gaija. Insåg idag att vår sista sparktur har varit för i år troligt vis. Om det inte kommer mer snö. För nu går det itne att spakra mer... sorgligt. Men jag får hänta hem cykeln nu så vi kan ta oss härliga cykelturer istället! =O)
Vi jobbar på...
Så här tänkte jag: Onsdag. Träning ute på bruks. Vi tränar tävlingsmässigt igen. Lite momentträning också. Och rutan så klart!
Och så här blev det: Vi körde igenom de moment som vi kände oss osäkra på. En platsliggning gjorde vi också. Funkade kanon! gaija ligger där hon ligger även med störning bakom. Och en orolig hund på sidan om. Jag är otroligt glad över att ha lärt in hakan i backen. Det har gett jättefint resultat!
Inkallning med ställande: Funkar hyffsat förutsatt att jag vet när jag ska kommendera stanna. Gaija stannar rätt snabbt. Men det går allt att fila lite till. Läggande under inkallning går faktiskt bättre än ställandet.
Hopp över hinder. Kanon!
Fria följet. Kanon förutom några sneda sättanden. Och så vill hon hoppa ibland Det bara sprudlar i henne. ;O)
Fjärren: Kanon! Den sitter där den ska och hon skiter i att ngn står bakom henne och fladdrar med ett plakat.
Apportering. Efter några apporteringar så hämtar hon UTAN att döda apporten! Hurra! Men hon vill helst bara trava tillbaka. Men jag låter det vara så. Jag ids inte jobba med det. Men jag har ögonen på travet ialla fall. ;O)
Rutan. Suckar och stönar. Första skicket är hon vimsig. Hon är osäker på vart hon ska. Jag får tala om det för henne. Gör hon så på tävlingen så blir det DK. Men hon tar sig in i rutan om jag ger DK. Annars så verkar hon fatta när man kört några gånger. Jag tror att det hela beror på att hon blir trygg med att rutan står på plats. Så nu flyttas rutan lite varje skick. Jag ger inte upp! Rutan ska sitta på tävlingen!
Det är ju det här som är det lilla roliga med hund och att träna hund. Man får en lite klurig grej att grunna över. Och så! en dag! då bara kan hunden det!
Jag hoppas att den dagen infaller före söndag....
Hur som haver. När jag kommer ner på planen så har jag en mycket glad och förväntansfull hund. Att jobba med mig är tydligen så himmla kul! Och jag instämmer med Gaija. Det ÄR kul med hund! Vi är ett team jag och Gaija. Utan varandra funkar vi inte som vi ska...
Nu bara längtar jag till tävlingen! Så SKOJ det ska bli! bara att få vara med och tävla... WOW!
Och så här blev det: Vi körde igenom de moment som vi kände oss osäkra på. En platsliggning gjorde vi också. Funkade kanon! gaija ligger där hon ligger även med störning bakom. Och en orolig hund på sidan om. Jag är otroligt glad över att ha lärt in hakan i backen. Det har gett jättefint resultat!
Inkallning med ställande: Funkar hyffsat förutsatt att jag vet när jag ska kommendera stanna. Gaija stannar rätt snabbt. Men det går allt att fila lite till. Läggande under inkallning går faktiskt bättre än ställandet.
Hopp över hinder. Kanon!
Fria följet. Kanon förutom några sneda sättanden. Och så vill hon hoppa ibland Det bara sprudlar i henne. ;O)
Fjärren: Kanon! Den sitter där den ska och hon skiter i att ngn står bakom henne och fladdrar med ett plakat.
Apportering. Efter några apporteringar så hämtar hon UTAN att döda apporten! Hurra! Men hon vill helst bara trava tillbaka. Men jag låter det vara så. Jag ids inte jobba med det. Men jag har ögonen på travet ialla fall. ;O)
Rutan. Suckar och stönar. Första skicket är hon vimsig. Hon är osäker på vart hon ska. Jag får tala om det för henne. Gör hon så på tävlingen så blir det DK. Men hon tar sig in i rutan om jag ger DK. Annars så verkar hon fatta när man kört några gånger. Jag tror att det hela beror på att hon blir trygg med att rutan står på plats. Så nu flyttas rutan lite varje skick. Jag ger inte upp! Rutan ska sitta på tävlingen!
Det är ju det här som är det lilla roliga med hund och att träna hund. Man får en lite klurig grej att grunna över. Och så! en dag! då bara kan hunden det!
Jag hoppas att den dagen infaller före söndag....
Hur som haver. När jag kommer ner på planen så har jag en mycket glad och förväntansfull hund. Att jobba med mig är tydligen så himmla kul! Och jag instämmer med Gaija. Det ÄR kul med hund! Vi är ett team jag och Gaija. Utan varandra funkar vi inte som vi ska...
Nu bara längtar jag till tävlingen! Så SKOJ det ska bli! bara att få vara med och tävla... WOW!
Rutan idag....
Så här tänkte jag: Tisdag vila. Kanske en rutaövning.
Så här blev det: Gick på promenad på förmiddagen och körde en hel del inkallningar med ställande. Mycket stoj och lek. Jättekul enligt Gaija. =O) När vi kom hem så körde vi rutan. Det gick så där... till sist verkade hon fatta vad jag ville. Vi körde mycket boll och lek med rutan.
Nu i kväll så körde ajg rutan igen. Det kändes som om jag hade missat ngt. Och nu har jag kommit på det! När jag riktar in Gaija på rutan så ska jag säga: IN i rutan! Och sen kommenderar jag henne Rutan! Då springer hon in i rutan och ställer sig där... Underliga hund...
Det har inte blivit några fysiska övningar idag. båda två är vi rätt slitna. efter att ha kört spark drygt 1.6 mil på två dagar. ;O) eller det är nog jag som är sliten.. Jag har både migrän och ont i huvudet. Men jag varvar med olika mediciner så då mår ajg ialla fall halvbra. Det enda som hjälper mot min migrän är Treo och det enda som hjälper mot nack/huvudvärken är mina morfinmediciner. Och dom ska jag inte ta tillsammans med Treo... Nåja... I morgon kanske jag mår bättre. Då ska vi ut på bruks på kvällen och köra en låtsas tävling.
Jag ska köra lite rutan på förmiddagen så får vi se om den funkar.... IN i rutan! Hehehe....
Gaija och Lona.... Sover tillsammans. Det var ett tag sedan. =O)
Så här blev det: Gick på promenad på förmiddagen och körde en hel del inkallningar med ställande. Mycket stoj och lek. Jättekul enligt Gaija. =O) När vi kom hem så körde vi rutan. Det gick så där... till sist verkade hon fatta vad jag ville. Vi körde mycket boll och lek med rutan.
Nu i kväll så körde ajg rutan igen. Det kändes som om jag hade missat ngt. Och nu har jag kommit på det! När jag riktar in Gaija på rutan så ska jag säga: IN i rutan! Och sen kommenderar jag henne Rutan! Då springer hon in i rutan och ställer sig där... Underliga hund...
Det har inte blivit några fysiska övningar idag. båda två är vi rätt slitna. efter att ha kört spark drygt 1.6 mil på två dagar. ;O) eller det är nog jag som är sliten.. Jag har både migrän och ont i huvudet. Men jag varvar med olika mediciner så då mår ajg ialla fall halvbra. Det enda som hjälper mot min migrän är Treo och det enda som hjälper mot nack/huvudvärken är mina morfinmediciner. Och dom ska jag inte ta tillsammans med Treo... Nåja... I morgon kanske jag mår bättre. Då ska vi ut på bruks på kvällen och köra en låtsas tävling.
Jag ska köra lite rutan på förmiddagen så får vi se om den funkar.... IN i rutan! Hehehe....
Gaija och Lona.... Sover tillsammans. Det var ett tag sedan. =O)
Måndag...
Så här tänkte jag: Måndag vila. Kanske en ruta övning.
Och så här blev det: 8 km fysträning. Drag med spark. Det var fint före i dag också men nu börjar det att slå igenom mer och mer. Så snart finns det inget vinterföre alls ute på småvägarna. På de större vägarna är det bara slask...
Ingen ruta blev det idag. Jag ahr mycket värk (speciellt när jag har gjort fys 8 km två dagar i rad). It's payback time! Jävla skit att man alltid ska ha ont och måsta äta dessa djävla tabletter! Det som skrämmer mig är att jag blir tvungen att äta dom på tävlingsdagen. jag har svårt att få ihop tankarna när jag har ont. Och inte blir det bättre av att äta flumtabletterna.
Om man jämför en frsik människa som har ont (huvudvärk) så är det så ajg har varje dag. Sen att jag också har ont i axeln och domningar i armarna gör inte saken bättre. Dagar som denna är som att ha huvudvärk x 5!
Det sätter sig på humöret och det är svårt att träna hund när ajg mår så här. Jag trodde att jag var på väg ut ur skovet. men det är jag tydligen inte. Det känns som att jag är på en djupdykning i skovet. Ner.. ner... ner...
Det mest jobbiga är att inte kunna vara mamma så mycket som ajg skulle vilja. Att inte räcka till. Det är då det är skönt att ha hudnen. ta en liten promenad och må gott. Helt för sig själv. Jag kan itne räkna alla nätter då ajg gått ut ensam med hudnen... Tittat på stjärnorna och avundats alla som sover gott. Men... jag har även njutit av att ha min bästis hos mig. Lilla Gaija. vad skulle ajg göra utan henne? Jag hade nog orkat men jag hade nog också varit en mycket arg mamma med ännu kortare stubin.
Vad gaija gör för mig är så otroligt viktigt! Med henne gör jag upp mål som jag ska klara av. förra året fixade jag flera av mina mål. Tex. så fick vi vårt LP diplom.(fast jag ahr nyss skickat in papprena). Och höftröntga henne. Och att ge Lona en sista fridfull sommar med båten. Sånt värmer mitt hjärta. Även att barnen fick en fin sommar med Lona. Vi ahr många fina minnen att prata om nu. Minns ni när Lona.. OCh kommer ni håg vad knasig hon ar när.. Osv. *ler*
Jag fick höra av ngn ( om du ngn som läser det här så ta gärna åt dig, du kan behöva det) att om man kan jobba så mycket med sin hund, så kan man ta et vanligt jobb. Jag hoppas vid min gud ngn att du slipper känna hur det känns efter ett pass med hunden. Jag betlar med värk. Men jag får betalti så mycket annat när jag tränar min hund. När man har värk så förminskas man som människa. Man börjar misstro sig själv. Man tror till slut att man inget kan. Men vad kan då en hund göra för en? Jo! Min hund kan bygga upp mig mentalt! Hon ser till att jag får lära mig nya saker. Om henne och om mig! Och jag får komam mig ut bland alla dessa underbara hundmänniskor! Jag får komma mig ut från mitt fängelse, mitt eget hem. Jag kan nämligen inte köra bil när jag har ont. men min underbara man skjutsar mig och ställer upp för mig i allt!
Så om du ngn får för dig att snacka bakom min rygg till andra att jag bara hittar på att jag har ont och hotar mig med försäkrignskassan... Så ska du vet att för det första så VET mina vänner hur jag har det. Det andra är att försäkringskassan vet att jag har hund och tränar och jobbar med henne. Som rehabilitering. ÄVen om jag får ont så kommer jag mig ut och rör på mig. Jag skulle med all sannolikhet må lika dant på sjukgymnastik. Men hunden gör såååå mycket mer! Jag har full frihet att göra saker med min hund! Men ring på du... Om du har ett så tråkigt liv!
Såja. nu ahr jag fått vräka ur mig en massa galla. Nu ska veckan bara bli bättre och bättre ju längre den går.
Min målbild för veckan blir så här. Jag ska lära mig lkl2 utantill. ALLA moment ska jag kunna rabbla utantill. Sen ska jag lägga upp tävlingen i huvudet och sedan ska jag och Gaija gå den mentalt. Alltså inte fysiskt utan hon är med mig mentalt när jag låtsastävlar den i mitt huvud.
På Lördag kommer jag att jobba med gaija och då är jag fullt fokuserad på henne. inget annat. Vi ska göra allt förutom lkl2.
På söndag ska vi tävla. =O) Då är jag mentalt förberedd på det och hur det går är beroende på hur det går... Men skoj ska vi ha gaija och jag. Kanske det blir ett helt underbart roligt och spexat programm vi bjuder på.. eller så kommer vi att visa oss från den bästa sidan och visa upp ett snyggt och prydligt programm. Men då blir det helt och hållet från Gaijas förutsättningar. Och då mina vänner... Så ser vi hur långt i kommit i träningen och vad vi måste jobba mer på. Men hur än det går så kommer det att gå bra. För vad annars kan det göra när man har världens bästaste gaija? Det är INTE hon som kommer att shabbla till det. det är jag. Gaija kan jag lita på till 110%. Hon gör sitt bästa. Och det är det som gör henne till världens bästaste Gaija! =O)
Träning söndag.
Så här tänkte jag:
Söndag: Träna rutan och flytta rutan ofta. träna lite olika vinklar och med mycket berömm och leksaker. Hon MÅSTE bli säker på var hon ska vara inne i rutan.
Träna apportering. Få henne att gripa apporten direkt. Och komma med den på en gång. Jag kör med inkallning innan gripandet. Då blir det bäst. Kanske att jag också spirnger ifrån henne.
Linförighet. Positioner, transporter och raka sättanden.
Så här blev det:
Rutan: jag har en mycket konfys hund. Jag måste ha gjort ngt. fel. Så nu har jag ransakat mig själv. Att kasta in belöning i rutan är inte ngt som gagnar Gaija. Det är där jag får henne att stanna upp utanför rutan. *suckar* Så jag är tillbaka på ruta ett *hahahaha*. I morgon blir det bara kort lite rutan och då börjar jag om.
Apportering: Gaija måste bara DÖDA apporten. Alltså hoppa jämnfota på den. Jag orkar itne peta i det mer utan det får vara så till på söndag. Sen får ajg klura ut hur ajg ska få ordning på det hela. Annars så griper hon bra och i dag var det vääääldigt lite tugg. Med eller utan hästskit på apporten. Så kanske hon börjar fatta?
Linförighet. Fick till lite av de sneda sättanden. Men hon har en förmåga att försöka hoppa på mig... Där ska jag försöka fixa också. Det får bli med korrigering av ngt slag. Det ska INTE vara trevligt att hoppa på mig!
Och som en liten extra sprätt på kvällen så fick jag gör mig att göra inkallning med ställande. Det gick käpprätt första inkallningen. Hon bara tokrusade på... Så då körde jag inkallning med många ställande.
En trevlig kille väckte upp mig från min hemmablindhet... Jag berömmer hudnen även när det itne är så bra. Hmmm.. bra eller bra? Det är INTE bra! Så det ska jag komma ihåg!
Tack killen! =O)
Jag gillar kritik. =O)
Vi har jobbat med lite fys i dag också. Gaija fick dra mig och sparken ca 8 km. Jag tänkte att hon skulle få en liten rast vid 5 km. Men det ville inte hon. Hon var busig... Så jag fick itne vila heller utan vi fortsatte. Vi sparkade ut till timviken som ligger ca 4 km hemmifrån. En gammal skogsväg leder digt Det var hur bra före som helst. lätt att sparka och inte halkigt åt gaija. Perfekt! Speciellt nu när solen skiner så fint. =O) Och varmt var det också... Snart kan jag nog inte fara på vägen där mer. för vägen börjar komma fram. Snart är det dax för cykeln kanske?
Nä. Nu är det dags för värktabletter (har skitont efter dagens goda gärningar) och sen ska jag stupa i säng!
Söndag: Träna rutan och flytta rutan ofta. träna lite olika vinklar och med mycket berömm och leksaker. Hon MÅSTE bli säker på var hon ska vara inne i rutan.
Träna apportering. Få henne att gripa apporten direkt. Och komma med den på en gång. Jag kör med inkallning innan gripandet. Då blir det bäst. Kanske att jag också spirnger ifrån henne.
Linförighet. Positioner, transporter och raka sättanden.
Så här blev det:
Rutan: jag har en mycket konfys hund. Jag måste ha gjort ngt. fel. Så nu har jag ransakat mig själv. Att kasta in belöning i rutan är inte ngt som gagnar Gaija. Det är där jag får henne att stanna upp utanför rutan. *suckar* Så jag är tillbaka på ruta ett *hahahaha*. I morgon blir det bara kort lite rutan och då börjar jag om.
Apportering: Gaija måste bara DÖDA apporten. Alltså hoppa jämnfota på den. Jag orkar itne peta i det mer utan det får vara så till på söndag. Sen får ajg klura ut hur ajg ska få ordning på det hela. Annars så griper hon bra och i dag var det vääääldigt lite tugg. Med eller utan hästskit på apporten. Så kanske hon börjar fatta?
Linförighet. Fick till lite av de sneda sättanden. Men hon har en förmåga att försöka hoppa på mig... Där ska jag försöka fixa också. Det får bli med korrigering av ngt slag. Det ska INTE vara trevligt att hoppa på mig!
Och som en liten extra sprätt på kvällen så fick jag gör mig att göra inkallning med ställande. Det gick käpprätt första inkallningen. Hon bara tokrusade på... Så då körde jag inkallning med många ställande.
En trevlig kille väckte upp mig från min hemmablindhet... Jag berömmer hudnen även när det itne är så bra. Hmmm.. bra eller bra? Det är INTE bra! Så det ska jag komma ihåg!
Tack killen! =O)
Jag gillar kritik. =O)
Vi har jobbat med lite fys i dag också. Gaija fick dra mig och sparken ca 8 km. Jag tänkte att hon skulle få en liten rast vid 5 km. Men det ville inte hon. Hon var busig... Så jag fick itne vila heller utan vi fortsatte. Vi sparkade ut till timviken som ligger ca 4 km hemmifrån. En gammal skogsväg leder digt Det var hur bra före som helst. lätt att sparka och inte halkigt åt gaija. Perfekt! Speciellt nu när solen skiner så fint. =O) Och varmt var det också... Snart kan jag nog inte fara på vägen där mer. för vägen börjar komma fram. Snart är det dax för cykeln kanske?
Nä. Nu är det dags för värktabletter (har skitont efter dagens goda gärningar) och sen ska jag stupa i säng!
Tränat tävlingsmässigt.
Idag har vi varit och tränat ute på bruks. Lite hastigt och lustigt så bestämdes det att vi skulle träna lite mer tävlingsmässigt och jag hade med mig kameran och stativet. Så filmat har jag gjort! =O)
Vi var fyra ekipage och jag tycker att alla gjorde en lika fin insats som vädret blev. Strålande! Även om vi gjorde om vissa moment och finslipade.
Det är ju oerhört värdefullt att kunna träna tävlingsmässigt med en tävlingledare. Sen att bli filmad är en plus i kanten. Då kan man titta på vilka fel och brister man gör. Samt att man faktiskt gör endel riktigt snygga grejjer!
Här kommer dagens summering.
Platsliggning 3 min utan synlig förare:
Gaija ligger kloss. Hakan fint i backen och riktigt stilla. Härligt!
Frittfölj:
Gaija går bra. Men det kan vara bättre. Ibland vill hon hoppa och hon kan sätta sig snett. Positionen kan variera också vid helomvändningar.
Läggande under gång:
Inget att kommentera. Prickfritt! =O)
Inkallning med ställande:
Jag behöver lära mig mer! Jag visste inte att det är jag som tar initiativet när man skulle kommendera ställandet. men nu vet jag. Innan hunden är framme vid konen ska jag ha fått henne att stanna tydligen... Hmmm... Men stannar gör hon rätt snabbt. Där är jag ganska nöjd. Men jag kan finslipa lite till där också.
Rutan:
Första skicket gick inte bra. Hon sprang till höger i rutan och ut ur rutan. Sen fick jag dirigera in henne dit...
Andra skicket blev perfekt!
Apportering:
FÖRARFEL! Alltså.. Jag har svårt att kasta apporten med min onda högra arm. Jag kan absolut inte kasta med vänster.. Då far den var som helst.... Nåja. När jag väl fått iväg apporten så funkar apporteringen kanske inte till full belåtenhet. Gaija springer ut och hämtar apporten men lattjar fortfarande lite med den. Låg fart in...
Andra skicket gick bättre men då spottade hon ut apporten istället.
Hopp över hinder:
Gick galant! hon hoppar sitter och hoppar tillbaka utan problem. Ngt snett åt sidan sättande blev det. Men ajg skickade henne en gång till och då blev det minsann skitbra!
Fjärrdirigering:
Hon bryr sig inte alls om skyltmänniskan. Om inte snö hade varit så gott så hade hon fixat det rejält snyggt! Men jag röt till åt henne och hon fattade vinken. så efter vinkfattningen så gick det som en dans.
Summan blir att jag är rätt nöjd men hunden är inte klar. Nästa söndag får visa hur bra hon är med lite tävlingsnerver. Det lustiga är att när det blir lite mer tävlingslikt så skärper sig gaija. Vilket jag tycker är beundransvärt... Hon bara älskar detta... *ler* Men då har vi också roligt ihop. Jag får mig många glada skratt tillsammans med Gaija.
Vi får fila lite till på momenten. Jag hade tänkt lägga upp sista veckan så här:
Söndag: Träna rutan och flytta rutan ofta. träna lite olika vinklar och med mycket berömm och leksaker. Hon MÅSTE bli säker på var hon ska vara inne i rutan.
Träna apportering. Få henne att gripa apporten direkt. Och komma med den på en gång. Jag kör med inkallning innan gripandet. Då blir det bäst. Kanske att jag också spirnger ifrån henne.
Linförighet. Positioner, transporter och raka sättanden.
Måndag vila. Kanske en ruta övning.
Tisdag vila. Kanske en rutaövning.
Onsdag. Träning ute på bruks. Vi tränar tävlingsmässigt igen. Lite momentträning också. Och rutan så klart!
Torsdag. Momentträning. De moment som inte gick så bra i onsdags ska tränas på.
Fredag. Momentträning samt att jag går igenom hela programmet.
Lördag. viodag. Behövs det så tar ajg rutan. Den är rolig och jag tror att hon fixar att träna den även på siin lediga dag.
Söndag. TÄVLING! Då ska jag vara ute på klubben kl 10.00. Ska köra igenom hela lkl2 och sen rasta Gaija ordentligt. Vila i bilen och när det är dags för platsliggning så värmer jag upp henne lite snabbt. Beroende på var jag hamnar i lottningen så värmer jag upp snabbt strax innan vi ska in. Lite positioner och sånt.
Jag och Linda testade sittande i grupp. Gaija var som en ängel. Satt stilla i en hel minut. Hur enkelt som helst. Det börjar bli dags att introducera lkl3 nu... Inkallning med ställande och läggande kan hon redan rätt bra. Men det kommer fler moment. Så fort hon är helt klar över rutan så ska vi börja med treans ruta. Men hon får inte vara det minsta osäker. Annars skiter det sig för mig i både tvåan och trean...
Nu har jag ialla fall en nöjd hund. En bra och kreativ dag. En kvalitetsdag känns det som!
Vi var fyra ekipage och jag tycker att alla gjorde en lika fin insats som vädret blev. Strålande! Även om vi gjorde om vissa moment och finslipade.
Det är ju oerhört värdefullt att kunna träna tävlingsmässigt med en tävlingledare. Sen att bli filmad är en plus i kanten. Då kan man titta på vilka fel och brister man gör. Samt att man faktiskt gör endel riktigt snygga grejjer!
Här kommer dagens summering.
Platsliggning 3 min utan synlig förare:
Gaija ligger kloss. Hakan fint i backen och riktigt stilla. Härligt!
Frittfölj:
Gaija går bra. Men det kan vara bättre. Ibland vill hon hoppa och hon kan sätta sig snett. Positionen kan variera också vid helomvändningar.
Läggande under gång:
Inget att kommentera. Prickfritt! =O)
Inkallning med ställande:
Jag behöver lära mig mer! Jag visste inte att det är jag som tar initiativet när man skulle kommendera ställandet. men nu vet jag. Innan hunden är framme vid konen ska jag ha fått henne att stanna tydligen... Hmmm... Men stannar gör hon rätt snabbt. Där är jag ganska nöjd. Men jag kan finslipa lite till där också.
Rutan:
Första skicket gick inte bra. Hon sprang till höger i rutan och ut ur rutan. Sen fick jag dirigera in henne dit...
Andra skicket blev perfekt!
Apportering:
FÖRARFEL! Alltså.. Jag har svårt att kasta apporten med min onda högra arm. Jag kan absolut inte kasta med vänster.. Då far den var som helst.... Nåja. När jag väl fått iväg apporten så funkar apporteringen kanske inte till full belåtenhet. Gaija springer ut och hämtar apporten men lattjar fortfarande lite med den. Låg fart in...
Andra skicket gick bättre men då spottade hon ut apporten istället.
Hopp över hinder:
Gick galant! hon hoppar sitter och hoppar tillbaka utan problem. Ngt snett åt sidan sättande blev det. Men ajg skickade henne en gång till och då blev det minsann skitbra!
Fjärrdirigering:
Hon bryr sig inte alls om skyltmänniskan. Om inte snö hade varit så gott så hade hon fixat det rejält snyggt! Men jag röt till åt henne och hon fattade vinken. så efter vinkfattningen så gick det som en dans.
Summan blir att jag är rätt nöjd men hunden är inte klar. Nästa söndag får visa hur bra hon är med lite tävlingsnerver. Det lustiga är att när det blir lite mer tävlingslikt så skärper sig gaija. Vilket jag tycker är beundransvärt... Hon bara älskar detta... *ler* Men då har vi också roligt ihop. Jag får mig många glada skratt tillsammans med Gaija.
Vi får fila lite till på momenten. Jag hade tänkt lägga upp sista veckan så här:
Söndag: Träna rutan och flytta rutan ofta. träna lite olika vinklar och med mycket berömm och leksaker. Hon MÅSTE bli säker på var hon ska vara inne i rutan.
Träna apportering. Få henne att gripa apporten direkt. Och komma med den på en gång. Jag kör med inkallning innan gripandet. Då blir det bäst. Kanske att jag också spirnger ifrån henne.
Linförighet. Positioner, transporter och raka sättanden.
Måndag vila. Kanske en ruta övning.
Tisdag vila. Kanske en rutaövning.
Onsdag. Träning ute på bruks. Vi tränar tävlingsmässigt igen. Lite momentträning också. Och rutan så klart!
Torsdag. Momentträning. De moment som inte gick så bra i onsdags ska tränas på.
Fredag. Momentträning samt att jag går igenom hela programmet.
Lördag. viodag. Behövs det så tar ajg rutan. Den är rolig och jag tror att hon fixar att träna den även på siin lediga dag.
Söndag. TÄVLING! Då ska jag vara ute på klubben kl 10.00. Ska köra igenom hela lkl2 och sen rasta Gaija ordentligt. Vila i bilen och när det är dags för platsliggning så värmer jag upp henne lite snabbt. Beroende på var jag hamnar i lottningen så värmer jag upp snabbt strax innan vi ska in. Lite positioner och sånt.
Jag och Linda testade sittande i grupp. Gaija var som en ängel. Satt stilla i en hel minut. Hur enkelt som helst. Det börjar bli dags att introducera lkl3 nu... Inkallning med ställande och läggande kan hon redan rätt bra. Men det kommer fler moment. Så fort hon är helt klar över rutan så ska vi börja med treans ruta. Men hon får inte vara det minsta osäker. Annars skiter det sig för mig i både tvåan och trean...
Nu har jag ialla fall en nöjd hund. En bra och kreativ dag. En kvalitetsdag känns det som!
Vi började om.
Det blev en omstart idag på rutan. Vissa dagar fattar hon den så bra så... Och andra dagar springer hon bara fram till dom första konerna och står där som en dumstrut. I alla fall ser öronen ut som strutar.
Så idag tänkte jag till lite. Hon fick springa till rutan. Men när hon inte sprang in i rutan så uteblev belöning. Jag bara stod där och väntade. svaret blev att hon antingen kom tillbaka till mig eller sprang in i rutan. Det behövdes inte många gånger för henne att förstå att inne i rutan ska hon vara. Varje gång hon sprang in i rutan så kastade jag en boll över henne och bakom rutan.
Jag tror jag måste jobba mer på just den punkten. Hon VET vad hon ska göra, bara inte vart tydligen. Eller ialla fall varannan dag. Andra dagar är hon klockren. Rutan är inte färdig. Hunden gör det hon kan man jag måste vara tydligare tydligen.
Apporteringen blev väldigt bra idag. Jag fick en ide på morgonen hur jag skulle göra. En riktig gaija ide! När hon springer fram mot apporten så kallar jag in henne. tanken var att hon skulle vända och komma direkt. Men så blev det inte. Det blev ännu bättre. Gaija är noga med att fullfölja sina uppgifter. Har ajg sagt apport så är det apport. Men lite olydnad blev det i och med att hon inte tvärvände till mig när jag kallade in. Men som jag sa tidigare så blev det ännu bättre än jag hade tänkt mig.
Inkallningen funkade som en broms. Hon saktade in lagomt till apporten, hade bråttom att lyda inkallningen så hon greppade apporten direkt. Sen full kareta tillbaka till mig!
Precis så vill jag ju att hennes apportering ska se ut!
Gjorde ett par sådana apporteringar och när jag inte kallade in sista gången gick det utmärkt! Ska fortsätta så. Jag kanske har hittat lösningen?
Tränade lite inkallning också. Om jag gör en vanlig inkallning utan ställande det sista jag gör när vi har tränat så stannar hon inte nästa gång. viktigt att komma ihåg när vi ska täval! Då måste jag köra ngn inkallning med stlllande. Annars stannar hon nog inte.
Men hon stannar snabbt när hon väl stannar. Och hon vet vad hon ska göra. Så det känns skönt.
Lite hopp blev det också. Hon blir ju bara så GLAD över att få hoppa! Varför förstår jag inte... Men hon blir det ialla fall.
Grannarna här omkring har sett mig träna med hunden nu. Jag kan ju träna medans det är ljust ute och då syns jag ju ordentligt. Så flera grannar har påpekat att jag nog allt har en lydig hund..
Hahah! They should only know....
Nädå hon är en lydig liten princessa. När jag bestämmer att hon är det. ;O)
Så idag tänkte jag till lite. Hon fick springa till rutan. Men när hon inte sprang in i rutan så uteblev belöning. Jag bara stod där och väntade. svaret blev att hon antingen kom tillbaka till mig eller sprang in i rutan. Det behövdes inte många gånger för henne att förstå att inne i rutan ska hon vara. Varje gång hon sprang in i rutan så kastade jag en boll över henne och bakom rutan.
Jag tror jag måste jobba mer på just den punkten. Hon VET vad hon ska göra, bara inte vart tydligen. Eller ialla fall varannan dag. Andra dagar är hon klockren. Rutan är inte färdig. Hunden gör det hon kan man jag måste vara tydligare tydligen.
Apporteringen blev väldigt bra idag. Jag fick en ide på morgonen hur jag skulle göra. En riktig gaija ide! När hon springer fram mot apporten så kallar jag in henne. tanken var att hon skulle vända och komma direkt. Men så blev det inte. Det blev ännu bättre. Gaija är noga med att fullfölja sina uppgifter. Har ajg sagt apport så är det apport. Men lite olydnad blev det i och med att hon inte tvärvände till mig när jag kallade in. Men som jag sa tidigare så blev det ännu bättre än jag hade tänkt mig.
Inkallningen funkade som en broms. Hon saktade in lagomt till apporten, hade bråttom att lyda inkallningen så hon greppade apporten direkt. Sen full kareta tillbaka till mig!
Precis så vill jag ju att hennes apportering ska se ut!
Gjorde ett par sådana apporteringar och när jag inte kallade in sista gången gick det utmärkt! Ska fortsätta så. Jag kanske har hittat lösningen?
Tränade lite inkallning också. Om jag gör en vanlig inkallning utan ställande det sista jag gör när vi har tränat så stannar hon inte nästa gång. viktigt att komma ihåg när vi ska täval! Då måste jag köra ngn inkallning med stlllande. Annars stannar hon nog inte.
Men hon stannar snabbt när hon väl stannar. Och hon vet vad hon ska göra. Så det känns skönt.
Lite hopp blev det också. Hon blir ju bara så GLAD över att få hoppa! Varför förstår jag inte... Men hon blir det ialla fall.
Grannarna här omkring har sett mig träna med hunden nu. Jag kan ju träna medans det är ljust ute och då syns jag ju ordentligt. Så flera grannar har påpekat att jag nog allt har en lydig hund..
Hahah! They should only know....
Nädå hon är en lydig liten princessa. När jag bestämmer att hon är det. ;O)
Finslipning av rutan del 3.
Idag ahr jag haft publik. Min älskade mamma tittade på. tårögd och allt. hon tycker det ser så fint ut när vi tränar. vi har ngt speciellt ihop... Och vi har så ROLIGT ihop! Säger hon. =O)
Just nu är gaija i toppform. Både fysiskt och psykiskt verkar det som. Oj vad hon vill mycket! Man ser på henne att hon tänker: Vad ska vi göra nu? Hon bara väntar på order från mig när vi tränar.
det är skönt att hon kan koppla av inne. Även om hon får sina studner av bus. Men då får hon gå ut med ngt av barnen. Tur man har tre som kan skämma bort henne. Amanda har tydligen livit min konkurrent när det gäller att dra sparken. gaija drar henne med lätthet och hon bara älskar det! Så idag har hon farit två kortare turer... OCh båda kommer hem lyckliga. Och pli har hon på hunden. Gaija såg våran bil i går och skulle springa över vägen. *hemskt!* Men Amanda bara röt STANNA! och hunden fryser!
Nåja. till träningen då...
Rutan. Jag har nu kört med synlig leksak i flera dagar nu. så hon får en synretning fram i rutan. hon har börjat stanna just framför rutan och det vill jag inte. Idag gömde ajg leksaken under snön och det gick lika bra som förut med synlig leksak. så ajg ska fortsätta så. ha leksak synlig och sen gömma den ett par dagar till. Hon stannar väldigt snabbt och vet att hon ska vara inne i rutan. Så där är det inga problem.
Fria följet. Lite pip har det varit nu ett par dagar. Jag har kommit fram till att jag måste dra ner belöningarna så att hennes förväntningar minskar. Då minskar pipet också. Jag vill INTE lära in beteenden med pip! Hon är lite ivrig också. Så hon hamnar framför mig. så jag kan inte dra upp henne på friaföljet.
Läggande under gång. Funkar skitfint! sitter som ett smäck!
Inkallning med ställande. JA där har det gått frammåt. Hon vet precis vad hon ska göra och har inte längre så bråttom. Kul!
Apport. Nja... Lite lattjande med apporten när hon ska ta den men hon har lugnat sig. Hon travar tillbaka men med god fart. Jag tänker inte börja trassla med det ännu. Jag ska gå kurs snart och då kan jag kanske få hjälp av kursledaren. Annars så griper hon den fint men med liiite tugg.. hmmm?
Hopp över hinder. Det är så KUL! Det är så HIMMLA kul att hoppa tycker gaija! För henne är hopp en belöning... Men hon sätter sig på ett lagomt avstånd. Hon läser hindret själv numera. så är det högt så blir det längre avstånd. Och lågt då blir det nära. det enda är att hon kan sätta sig själv utan kommando efter första hoppet.
Fjärrdirigering. Mamma fick stå med plakatet bakom gaija. hon skiter om ngn såtr där bakom. Gaija är niog färdig för fjärren. för hon sitter och ligger med och utan handtecken och eller med kommando. rätt duktig tycker jag. :) Och hon rör sig inte ur fläcken heller. =O)
Jaaa... Jag vet då inte riktigt vad som ska hända p tävlingen. men fortsätter hon så här så gissar jag att vi kommer ialla fall att få en andra placering. =O) Men det spelar ingen roll. vi ska ut och tävla och ha ROLIGT! =O)
Just nu är gaija i toppform. Både fysiskt och psykiskt verkar det som. Oj vad hon vill mycket! Man ser på henne att hon tänker: Vad ska vi göra nu? Hon bara väntar på order från mig när vi tränar.
det är skönt att hon kan koppla av inne. Även om hon får sina studner av bus. Men då får hon gå ut med ngt av barnen. Tur man har tre som kan skämma bort henne. Amanda har tydligen livit min konkurrent när det gäller att dra sparken. gaija drar henne med lätthet och hon bara älskar det! Så idag har hon farit två kortare turer... OCh båda kommer hem lyckliga. Och pli har hon på hunden. Gaija såg våran bil i går och skulle springa över vägen. *hemskt!* Men Amanda bara röt STANNA! och hunden fryser!
Nåja. till träningen då...
Rutan. Jag har nu kört med synlig leksak i flera dagar nu. så hon får en synretning fram i rutan. hon har börjat stanna just framför rutan och det vill jag inte. Idag gömde ajg leksaken under snön och det gick lika bra som förut med synlig leksak. så ajg ska fortsätta så. ha leksak synlig och sen gömma den ett par dagar till. Hon stannar väldigt snabbt och vet att hon ska vara inne i rutan. Så där är det inga problem.
Fria följet. Lite pip har det varit nu ett par dagar. Jag har kommit fram till att jag måste dra ner belöningarna så att hennes förväntningar minskar. Då minskar pipet också. Jag vill INTE lära in beteenden med pip! Hon är lite ivrig också. Så hon hamnar framför mig. så jag kan inte dra upp henne på friaföljet.
Läggande under gång. Funkar skitfint! sitter som ett smäck!
Inkallning med ställande. JA där har det gått frammåt. Hon vet precis vad hon ska göra och har inte längre så bråttom. Kul!
Apport. Nja... Lite lattjande med apporten när hon ska ta den men hon har lugnat sig. Hon travar tillbaka men med god fart. Jag tänker inte börja trassla med det ännu. Jag ska gå kurs snart och då kan jag kanske få hjälp av kursledaren. Annars så griper hon den fint men med liiite tugg.. hmmm?
Hopp över hinder. Det är så KUL! Det är så HIMMLA kul att hoppa tycker gaija! För henne är hopp en belöning... Men hon sätter sig på ett lagomt avstånd. Hon läser hindret själv numera. så är det högt så blir det längre avstånd. Och lågt då blir det nära. det enda är att hon kan sätta sig själv utan kommando efter första hoppet.
Fjärrdirigering. Mamma fick stå med plakatet bakom gaija. hon skiter om ngn såtr där bakom. Gaija är niog färdig för fjärren. för hon sitter och ligger med och utan handtecken och eller med kommando. rätt duktig tycker jag. :) Och hon rör sig inte ur fläcken heller. =O)
Jaaa... Jag vet då inte riktigt vad som ska hända p tävlingen. men fortsätter hon så här så gissar jag att vi kommer ialla fall att få en andra placering. =O) Men det spelar ingen roll. vi ska ut och tävla och ha ROLIGT! =O)
Kåbdalis i repris. Och en blurrig måne.
I går (lördag) for vi iväg till Kåbdalis. Min svärmor följde också med. Hon ville njuta av den tidiga vårsolen. OCh sol fick vi! oCh gaija var som vanligt en liten duracellkanin som sprang i djupsnön och fick leta lite pinnar och lite krov. Jättekul!
Korvletning... Snön är just nu ca 140 cm djup i terrängen i Kåbdalis. Jag kan lova att hon fick motion.
Gaija pustar ut... Ca fem minuter...
Mys i backen.
Jossan! Jossan! Ta pinnen dååå... Sluta leka med dina egna pinnar! Min är mycket bättre!
Nöjd och glad. Får åka slalom från nio till fyra. ;O)
Vackra Kåbdalis. Jag står ungefär en femtedel högt upp i backen...
Det här ska föreställa månen som är skuggad av solen. nästan helt och hållet. Men eftersom att jag inte kan styra slutartiden så blev den ... blurrig... Stor besvikelse!
Korvletning... Snön är just nu ca 140 cm djup i terrängen i Kåbdalis. Jag kan lova att hon fick motion.
Gaija pustar ut... Ca fem minuter...
Mys i backen.
Jossan! Jossan! Ta pinnen dååå... Sluta leka med dina egna pinnar! Min är mycket bättre!
Nöjd och glad. Får åka slalom från nio till fyra. ;O)
Vackra Kåbdalis. Jag står ungefär en femtedel högt upp i backen...
Det här ska föreställa månen som är skuggad av solen. nästan helt och hållet. Men eftersom att jag inte kan styra slutartiden så blev den ... blurrig... Stor besvikelse!
Finslipning av rutan del2.
Nu har jag testat att ha en gömd leksak bakom rutan. Första gången så hade jag den halvsynlig och tillslut så grävde jag över den med snö. Jag skickar henne med antingen "rutan" eller "frammåt" (vill helst ha ordet frammåt till rutan). Hon får springa ungefär tre till fyra gånger till rutan innan hon får hämta sin leksak.
tanken med det hela är att på tävling så ska hon tro att hon springer in i rutan flera gånger men jag bryter redan efter första skicket. Det finns ju ingen leksak på tävlingen därför döljer ajg leksaken. Det blir ju samma på tävlingen för Gaija. Leksaken är ju som vanligt gömd bakom rutan.
Resultatet jag har i dag är att Gaija springer in i rutan med glad förväntan och ställer sig mitt i rutan. Otroligt enkelt enligt henne och mig.
Apporteringen är fortfarande ett litet osäkert kort. Hon vill gärna latja med apporten. Men sist vi tränade så röt jag till åt henne. Jag blev bara så less. Då tittade hon på mig, greppade apporten och kom sedan direkt till mig utan att släppa den. Jag tror på att ha lite mer krav på henne. Sedan dess har hon apporterat riktigt bra. Förutom att hon gallopperar ut och travar in. så det enda jag gör nu är att ropa sakta åt henne innan apporten. Då tar hon ner farten lite och hinner greppa apporten ordentligt.
Ställande under gång går rätt bra. Samma där. Lite mera krav och hon funkar skitbra! Hon rusade till mig med den sedvanligt snabba farten. Men stannade inte. Så jag röt till åt henne. Nästa gång stannade hon snabbt och snyggt. Alla fyra fötterna i marken.
Hopp över hinder är inga problem alls. Hon har hoppat snyggt och fint över hindret och satt sig när jag sagt till. Jag förstår bara inte varför hon inte fixar det i ridhuset. Ute går det bra. Där det är mycket halkigare. Hon sätter sig också en bit från hindret så som jag ville att hon skulle göra.
Fjärrdirigeringen funkar cokså kanon. Hon ligger och sitter utan att förflytta sig en enda milimeter. Snyggt! Jag ahr kört med att en person står bakom henne med ett plakat där det står SITT och LIGG på. Precis som på tävling. Så nu får hon vänja sig vid det också.
Det är två veckor kvar till vår första lydnadsklass två tävling. Och som det käns idag så lär vi fixa det. ialla fall få godkända poäng!
Jag blir så glad över att få jobba med Gaija. Hon är så otroligt duktig och hon ger mig precis den utmaningen jag behöver!
tanken med det hela är att på tävling så ska hon tro att hon springer in i rutan flera gånger men jag bryter redan efter första skicket. Det finns ju ingen leksak på tävlingen därför döljer ajg leksaken. Det blir ju samma på tävlingen för Gaija. Leksaken är ju som vanligt gömd bakom rutan.
Resultatet jag har i dag är att Gaija springer in i rutan med glad förväntan och ställer sig mitt i rutan. Otroligt enkelt enligt henne och mig.
Apporteringen är fortfarande ett litet osäkert kort. Hon vill gärna latja med apporten. Men sist vi tränade så röt jag till åt henne. Jag blev bara så less. Då tittade hon på mig, greppade apporten och kom sedan direkt till mig utan att släppa den. Jag tror på att ha lite mer krav på henne. Sedan dess har hon apporterat riktigt bra. Förutom att hon gallopperar ut och travar in. så det enda jag gör nu är att ropa sakta åt henne innan apporten. Då tar hon ner farten lite och hinner greppa apporten ordentligt.
Ställande under gång går rätt bra. Samma där. Lite mera krav och hon funkar skitbra! Hon rusade till mig med den sedvanligt snabba farten. Men stannade inte. Så jag röt till åt henne. Nästa gång stannade hon snabbt och snyggt. Alla fyra fötterna i marken.
Hopp över hinder är inga problem alls. Hon har hoppat snyggt och fint över hindret och satt sig när jag sagt till. Jag förstår bara inte varför hon inte fixar det i ridhuset. Ute går det bra. Där det är mycket halkigare. Hon sätter sig också en bit från hindret så som jag ville att hon skulle göra.
Fjärrdirigeringen funkar cokså kanon. Hon ligger och sitter utan att förflytta sig en enda milimeter. Snyggt! Jag ahr kört med att en person står bakom henne med ett plakat där det står SITT och LIGG på. Precis som på tävling. Så nu får hon vänja sig vid det också.
Det är två veckor kvar till vår första lydnadsklass två tävling. Och som det käns idag så lär vi fixa det. ialla fall få godkända poäng!
Jag blir så glad över att få jobba med Gaija. Hon är så otroligt duktig och hon ger mig precis den utmaningen jag behöver!
En busig dag...
I fredags var det en busig dag för Gaija. Det var tänkt att jag och Gaija skulle gå ut och gå en långis med Eva-Lena och Morre och Qvicken i skogen. Men jag hade så mycket värk att jag inte orkade. Så vi gick en tur som normalt tar drygt en halvtimme. Men för mig tog den en dryg timme. Passade på att fota också. Så här kommer lite bilder på vår evighetsprommis... Och lite bilder på Rex som var dagbarn halva dagen hos oss i går...
Sätt muspekaren över fotot så står det ngt där... ;O)
Och nu till sist lite bevis på Gaijas kärlek till frukt.
Skiter i benet. Päronet är godare. =O)
Sätt muspekaren över fotot så står det ngt där... ;O)
Och nu till sist lite bevis på Gaijas kärlek till frukt.
Skiter i benet. Päronet är godare. =O)