Bildbevis!
Numera finns det bildbevis på att jag och gaija har tävlat i agility. Tyvärr ser man klart och tydligt att jag diskar mig själv på första tunneln. Men vi hade roligt ändå! Man kan faktiskt se hur förvirrade både jag och Gaija var. emn som jag sa... Vi hade ROOOOOLIGT!
Tack Ulle för den fina filmen!
http://www.youtube.com/watch?v=5O8T9c64UsE
Se och njut.. Eller nåt... Hahah!
Tack Ulle för den fina filmen!
http://www.youtube.com/watch?v=5O8T9c64UsE
Se och njut.. Eller nåt... Hahah!
Träna... Spåra... Träna... Nya hundkompisar...
Som ni kan läsa i rubriken så är det ungefär vad som händer här just nu.
I måndags så tog jag en rejäl lydnadsträningsstund med Gaija på appellplanen nedan för oss. Jag körde igeom henne i allt! lydnadslydnaden, appelllydnaden... Vi tränade på momenten i eliten och dom börjar bli lite klara nu. ialla fall här hemma. I måndags så funkade dirigeringsapporteringen riktigt bra! Ute i kväll på bruks så var det vimsigt. Men till slut så behärskade sig damen rätt mycket och kunde kontrollera sina impulser. Ja även jag... ;O)
Jag går på mina trallalapiller nu för nu säger kroppen ifrån. Så jag kan vara rätt rejält vimsig just nu. Tur att hundarna har tålamod med mig! =O)
Jag jobbade en del med krypet också och nu har jag och Gaija kommit överenns om att vi kan gå två steg med magen i bakcen! Hurra! två steg..: Snart blir det fyra meter. bäst kryper hon när det finns med halter och svängar. Då kan hon koncentrera sig och behärska sig. Det handlar mycket om att behärska sig nu för damen. ALLT ska gå FORT!
Känner jag Gaija rätt så är det skitbra att träna när hon löper. För hon blir som trög när hon löper. Alltså det är inte fel på farten, det är huvudet det blir lite trögt i. ;O) Och tränar jag under löpen så sitter det i och tusingen också vad bra hon går efter löpet! För då har hjärnan slagits på också och då sitter allt! Har testat för ut och det funkade lika dant. Konstig hund man har. Vissa tikar går inte alls att träna under löp. Gaija blir överlycklig men blir liksom vimsig och lite borta... Som sin matte. Men jag kan ju inte skylla på att jag löper. hahah!
Sen så har vi varit och spårat. Försökte få till ett 1000 meters spår men ajg tror inte det blev så långt. Däremot så hade jag gjort en del överaskningar i spåret. OCh lite trixigt emd en del övergångar, gå bredvid en stig och en ridväg och till och med en spets! Det ahr vi aldrig provat förr tror jag... Gaija plockade alla sex pinnarna, bollen som låg i mitten på spåret och så var det då överasskningen som låg på slutet. Oj... en torkad oxstrupe! Så himmlans gott! Och inte var vi i lätt terräng heller. ialla fallför Gaija. vi var ute på Pitholmshedesn mest torra ställe. Det krashade under fötterna längst hela spåret. Oj så torrt det är i skog och mark nu!
gaija var näjd efter spåret men ville ändå fortsätta. Hon tyckte hon gott kunde ta Zenas spår också. Så hon drog iväg dit. Men det hade vi redan gått så det fanns inga överasskningar kvar. Men det ska bli mer spännande slut nästa spår. Viktigt med roliga slut.
Jag fick dessutom jobba lite med hennes vansinnesfart. Jag orkar bara inte hålla henne när det går fort. Och går det för fort så missar hon apporterna... Så vi har dragit ner farten rätt rejält men ändå har hon behållit sin intensivitet. Det är ju den jag vill ha kvar.Jag vill att hon ska spåra av glädje, nyfikenhet och arbetslust. men bli mer noggrann. Vinklarna gick också jättefint då jag fick ner farten lite. När vi kom till spetsen så gick hon jättefint genom den men ajg var tvungen att få henne att lugna sig lite innan. Men efter spetsen så fick hon nog en aha upplevelse för hon blev ännu mer noggran vid vinklarna!
Sen så har vi gjort en del nya bekantskaper! =O)
Idag när vi tog en långprommis ute i skogen så träffade vi en tervurense tjej med matte. Det visade sig att vi kände varandra matten och jag.. Våra barn har gått i samma klass. Hennes tik håller på att utbilda sig till assistanshund.då hennes son har svår epilepsi. När hon berättade hur duktig hunden blivit så fick jag gåshud! Det är så underbart att höra hur deras hund underlättar livet för hela familjen. Pojken ahr så många epileptiska anfall att dom aldrig kan lämna honom ensam. Så någon måste sova med honom på nätterna. Fint för samlivet... NOPE! men hudnen håller på att lära sig att varna när pojken blir dålig och så sover hon om nätterna i hans rum. Tanken är att hunden ska kunna ta över förälderns roll på nätterna. Bara det måste ju bli en trygghet!
Tervurentjejen är mycket trevlig och söt och mina tjejer blev fina vänner. Hon var lite blyg och ville inte leka men det gick jättebra att gå tillsammans och domkom bra överenns. Även om pilska gaija gärna ville ha sex med henne. Knäppa hund! Hon blir alltid så när hon löper... Spelar ingen roll om hon möter en tik eller hane. För henne går det bra med vilket som!
Sen nu i kväll så har vi börjat jobba för att vi ska kunna ha våra tikar ihop Johan och jag. I helgen testade vi att gå med dom ute på bruks och det gick bra. Troja eller Zoya är en mycket trevlig Rottisdam och otroligt duktig på hundspråk! Så det var inga problem på bruks. Ikväll åkte jag hem tillJohan och vi tog en liten sväng. Då hade jag med Zena också. Zoya är en så fin hund! Zena blev väldans förtust i henne och nästa gång kanske domleker med varandra. Vi gick med dom kopplade och sen kopplade jag loss först Zena som tyckte om Zoya och sen fick Gaija vara lös och Zena kopplad. Till slut hade vi alla tre lösa och inte EN ENDA GÅNG så blev det gruff eller problem! Alla tre var artiga och trevliga med varandra. Så det bådar gott att vi ska kunna leva rätt avslappnat med varandra i tio dagar i en liten husvagn.
Det var inte heller några problem med minstingen Rocka. Johan har blivit halvfodervärd till en liten rottistjej på åtta veckor! Så OTROLIGT söt och underbar! Jag försökte tjuva hem henne men det gick inte. Inget undgår Johans falkögon! ;O) Zena var den som blev mest förtjust i Rocka. Gaija nosade och lät valpen lukta. Sen ville honhem! Hon ville INTE ha med en valp hem... Hon ville helst inte alls vara med valpen. Dom ÄR jobbiga! Hon såg ut som om hon nog allt visste vad dom kan göra med sina sylvassa tänder... Så hon höll sig undan. men nog hade hon allt STOOOORA ögon när hon fick se Rocka! hahah! Men hon dräglade ialla fall inte som när hon fick se Zena första gången. =O)
Sen så ahr jag faktiskt fyndat idag. på COOP av alla ställen hittade jag koner! Fyra st för 40 kr... Och så fick man en värdelös boll med också. Jag köpte två set så nu har vi två värdelösa platta bollar!
Så här ser dom ut:
Sen så har jag gjort enligt barnen världens godaste middag! =O) Jag slängde ihop en Wok med nudlar och så här gott blev det!
Eftersom att jag bestämde igår att jag skulle städa så blev det jätte varmt och skönt ute idag. Så ajg ahr faktiskt inte städat. jag har hittat på tusen olika ursäkter för att slippa. Till slut bestämde ajg mig för att jag skulle städa nrä jag kom hem från träningen. Jo pyttsan! Klockan var ju efter tio... Så det blev inget städande idag. men i morgon ska jag städa! Så räkna med fint och varmt väder i morgon! =O)
Hopp och lek alla!
I måndags så tog jag en rejäl lydnadsträningsstund med Gaija på appellplanen nedan för oss. Jag körde igeom henne i allt! lydnadslydnaden, appelllydnaden... Vi tränade på momenten i eliten och dom börjar bli lite klara nu. ialla fall här hemma. I måndags så funkade dirigeringsapporteringen riktigt bra! Ute i kväll på bruks så var det vimsigt. Men till slut så behärskade sig damen rätt mycket och kunde kontrollera sina impulser. Ja även jag... ;O)
Jag går på mina trallalapiller nu för nu säger kroppen ifrån. Så jag kan vara rätt rejält vimsig just nu. Tur att hundarna har tålamod med mig! =O)
Jag jobbade en del med krypet också och nu har jag och Gaija kommit överenns om att vi kan gå två steg med magen i bakcen! Hurra! två steg..: Snart blir det fyra meter. bäst kryper hon när det finns med halter och svängar. Då kan hon koncentrera sig och behärska sig. Det handlar mycket om att behärska sig nu för damen. ALLT ska gå FORT!
Känner jag Gaija rätt så är det skitbra att träna när hon löper. För hon blir som trög när hon löper. Alltså det är inte fel på farten, det är huvudet det blir lite trögt i. ;O) Och tränar jag under löpen så sitter det i och tusingen också vad bra hon går efter löpet! För då har hjärnan slagits på också och då sitter allt! Har testat för ut och det funkade lika dant. Konstig hund man har. Vissa tikar går inte alls att träna under löp. Gaija blir överlycklig men blir liksom vimsig och lite borta... Som sin matte. Men jag kan ju inte skylla på att jag löper. hahah!
Sen så har vi varit och spårat. Försökte få till ett 1000 meters spår men ajg tror inte det blev så långt. Däremot så hade jag gjort en del överaskningar i spåret. OCh lite trixigt emd en del övergångar, gå bredvid en stig och en ridväg och till och med en spets! Det ahr vi aldrig provat förr tror jag... Gaija plockade alla sex pinnarna, bollen som låg i mitten på spåret och så var det då överasskningen som låg på slutet. Oj... en torkad oxstrupe! Så himmlans gott! Och inte var vi i lätt terräng heller. ialla fallför Gaija. vi var ute på Pitholmshedesn mest torra ställe. Det krashade under fötterna längst hela spåret. Oj så torrt det är i skog och mark nu!
gaija var näjd efter spåret men ville ändå fortsätta. Hon tyckte hon gott kunde ta Zenas spår också. Så hon drog iväg dit. Men det hade vi redan gått så det fanns inga överasskningar kvar. Men det ska bli mer spännande slut nästa spår. Viktigt med roliga slut.
Jag fick dessutom jobba lite med hennes vansinnesfart. Jag orkar bara inte hålla henne när det går fort. Och går det för fort så missar hon apporterna... Så vi har dragit ner farten rätt rejält men ändå har hon behållit sin intensivitet. Det är ju den jag vill ha kvar.Jag vill att hon ska spåra av glädje, nyfikenhet och arbetslust. men bli mer noggrann. Vinklarna gick också jättefint då jag fick ner farten lite. När vi kom till spetsen så gick hon jättefint genom den men ajg var tvungen att få henne att lugna sig lite innan. Men efter spetsen så fick hon nog en aha upplevelse för hon blev ännu mer noggran vid vinklarna!
Sen så har vi gjort en del nya bekantskaper! =O)
Idag när vi tog en långprommis ute i skogen så träffade vi en tervurense tjej med matte. Det visade sig att vi kände varandra matten och jag.. Våra barn har gått i samma klass. Hennes tik håller på att utbilda sig till assistanshund.då hennes son har svår epilepsi. När hon berättade hur duktig hunden blivit så fick jag gåshud! Det är så underbart att höra hur deras hund underlättar livet för hela familjen. Pojken ahr så många epileptiska anfall att dom aldrig kan lämna honom ensam. Så någon måste sova med honom på nätterna. Fint för samlivet... NOPE! men hudnen håller på att lära sig att varna när pojken blir dålig och så sover hon om nätterna i hans rum. Tanken är att hunden ska kunna ta över förälderns roll på nätterna. Bara det måste ju bli en trygghet!
Tervurentjejen är mycket trevlig och söt och mina tjejer blev fina vänner. Hon var lite blyg och ville inte leka men det gick jättebra att gå tillsammans och domkom bra överenns. Även om pilska gaija gärna ville ha sex med henne. Knäppa hund! Hon blir alltid så när hon löper... Spelar ingen roll om hon möter en tik eller hane. För henne går det bra med vilket som!
Sen nu i kväll så har vi börjat jobba för att vi ska kunna ha våra tikar ihop Johan och jag. I helgen testade vi att gå med dom ute på bruks och det gick bra. Troja eller Zoya är en mycket trevlig Rottisdam och otroligt duktig på hundspråk! Så det var inga problem på bruks. Ikväll åkte jag hem tillJohan och vi tog en liten sväng. Då hade jag med Zena också. Zoya är en så fin hund! Zena blev väldans förtust i henne och nästa gång kanske domleker med varandra. Vi gick med dom kopplade och sen kopplade jag loss först Zena som tyckte om Zoya och sen fick Gaija vara lös och Zena kopplad. Till slut hade vi alla tre lösa och inte EN ENDA GÅNG så blev det gruff eller problem! Alla tre var artiga och trevliga med varandra. Så det bådar gott att vi ska kunna leva rätt avslappnat med varandra i tio dagar i en liten husvagn.
Det var inte heller några problem med minstingen Rocka. Johan har blivit halvfodervärd till en liten rottistjej på åtta veckor! Så OTROLIGT söt och underbar! Jag försökte tjuva hem henne men det gick inte. Inget undgår Johans falkögon! ;O) Zena var den som blev mest förtjust i Rocka. Gaija nosade och lät valpen lukta. Sen ville honhem! Hon ville INTE ha med en valp hem... Hon ville helst inte alls vara med valpen. Dom ÄR jobbiga! Hon såg ut som om hon nog allt visste vad dom kan göra med sina sylvassa tänder... Så hon höll sig undan. men nog hade hon allt STOOOORA ögon när hon fick se Rocka! hahah! Men hon dräglade ialla fall inte som när hon fick se Zena första gången. =O)
Sen så ahr jag faktiskt fyndat idag. på COOP av alla ställen hittade jag koner! Fyra st för 40 kr... Och så fick man en värdelös boll med också. Jag köpte två set så nu har vi två värdelösa platta bollar!
Så här ser dom ut:
Sen så har jag gjort enligt barnen världens godaste middag! =O) Jag slängde ihop en Wok med nudlar och så här gott blev det!
Eftersom att jag bestämde igår att jag skulle städa så blev det jätte varmt och skönt ute idag. Så ajg ahr faktiskt inte städat. jag har hittat på tusen olika ursäkter för att slippa. Till slut bestämde ajg mig för att jag skulle städa nrä jag kom hem från träningen. Jo pyttsan! Klockan var ju efter tio... Så det blev inget städande idag. men i morgon ska jag städa! Så räkna med fint och varmt väder i morgon! =O)
Hopp och lek alla!
Valborg i efterhand...
Eftersom att jag missat lägga in bilderna på vår valborg så gör ajg det nu. Det var en helt otorlig valborg och varmt och skönt!
Dimman smög sig in sakta under kvällen men det var en så fridfull stämmning att vra barn vill gärna fira valborg igen uta på gläntan.
Håll till godo!
Så här såg det ut när vi for. Klarblå himmel och varmt och skönt. Vem kunde ana att vädret skulle bli annorlunda? =O) Tur vi tog med oss varma kläder och filtar!
Här har dimman rullat in. Vi myser vid lägerelden. Hundarna väntar på korv.
Värsta snöstormen skulle man kunna tro att det var. Men det är fukt på linsen. var icke oroliga! =O) Tjockan var rätt tät och det var tur att man hade hudnarna. Annars hade vinog haft problem att hitta tillbka till bilen. Nästan... ;O)
Barnen stod för bildtagningen... Som vanligt kommer det med en fot då också. =O)
Ännu en fotbild...
Alltså. Dimmigt var det ja...
Det var svårt att till och med hitta vattnet!
Gaija och Zena smyger omkring. Dom trivs. Vi är de enda ute på Gläntan och de kan fritt vanka omkring. Fast helt höll dom sig så nära korven som möjligt!
Runt lägerelden så samlades vi efter små vedhämtareutflykter för att berätta små trevliga skräckisar. Jag körde som vanligt den om strandvaskarna. *muahahaha*
Gaija tyckte att man skulle vakta både kroven och lägerleden. Zena ville nog helst bara springa och plaska i vattnet. Och sanda ner sig...
Vi ahde hur somhaver en otroligt trevlig kväll och barnen uppskattade det hela massor! Jag tror inte dom hade haft lika kul på grisberget eller i badhusparken.
Nä! Slutdravvlat om Valborg! nu är det sommaren vi ser fram emot.
I morgon ska jag berätta om våra spåräventyr vi haft i dag och om våra träningsmoment som börjar bli klara! =O) t
Tolahoppsansa sa gammelmormor när mameluckerna trilla ner.
Dimman smög sig in sakta under kvällen men det var en så fridfull stämmning att vra barn vill gärna fira valborg igen uta på gläntan.
Håll till godo!
Så här såg det ut när vi for. Klarblå himmel och varmt och skönt. Vem kunde ana att vädret skulle bli annorlunda? =O) Tur vi tog med oss varma kläder och filtar!
Här har dimman rullat in. Vi myser vid lägerelden. Hundarna väntar på korv.
Värsta snöstormen skulle man kunna tro att det var. Men det är fukt på linsen. var icke oroliga! =O) Tjockan var rätt tät och det var tur att man hade hudnarna. Annars hade vinog haft problem att hitta tillbka till bilen. Nästan... ;O)
Barnen stod för bildtagningen... Som vanligt kommer det med en fot då också. =O)
Ännu en fotbild...
Alltså. Dimmigt var det ja...
Det var svårt att till och med hitta vattnet!
Gaija och Zena smyger omkring. Dom trivs. Vi är de enda ute på Gläntan och de kan fritt vanka omkring. Fast helt höll dom sig så nära korven som möjligt!
Runt lägerelden så samlades vi efter små vedhämtareutflykter för att berätta små trevliga skräckisar. Jag körde som vanligt den om strandvaskarna. *muahahaha*
Gaija tyckte att man skulle vakta både kroven och lägerleden. Zena ville nog helst bara springa och plaska i vattnet. Och sanda ner sig...
Vi ahde hur somhaver en otroligt trevlig kväll och barnen uppskattade det hela massor! Jag tror inte dom hade haft lika kul på grisberget eller i badhusparken.
Nä! Slutdravvlat om Valborg! nu är det sommaren vi ser fram emot.
I morgon ska jag berätta om våra spåräventyr vi haft i dag och om våra träningsmoment som börjar bli klara! =O) t
Tolahoppsansa sa gammelmormor när mameluckerna trilla ner.
Grattis på treårsdagen Gaija!
Tänk vad fort tiden går... Det var som om det var nyss jag hämtade hem min lilltjej Gaija. Hon var mina blivande drömmars hund. Fast då visste jag inte om det.
Gaija har verkligen funnit sig i allt jag har hittat på med henne. Ingen hund (förutom Exzena då) har någonsin uppfyllt mina krav för vad en hund för mig ska vara. Hon passar ALLA mina önskemål! Aldrig har jag kännt mig besviken på henne. Aldrig har jag behövt känna ånger över att jag fick just henne.
Jag kan helt enkelt inte tro att det är sant att just jag fick just Gaija!?
Av alla valpar i kullen så har jag när jag jämfört henne inte kunnat hitta någon som jag skulle vilja ha istället. ;O)
Gissa om jag är tacksam mot min uppfödare Mia?
Utan Giaja hade jag aldrig kommit så här långt. Med långt menar jag att jag själv som person har utvecklats massor! Jag har lärt mig otroligt mycket under dessa tre år. Vi har verkligen nått all amål jag satt upp. Vi har nått ännu längre än våra mål! Allt är ju inte bara Gaijas förtjänst. Jag får väl tacka Gaijas uppfödare, mina hundkompisar och min familj som stöttat oss på vår väg genom vårt gemensamma liv. Jag är också säker på att gija tycker det är roligt att få följa min i våra spännande äventyr. För bättre kompis kan man inte ha. Hon skulle aldrig, aldrig svika mig! Det har hon bevisat för mig flera gånger om!
Det finns de som säger att Gaija bara är en hund. Och det är hon! Men inte vilken hund som helst! Hon är min bästaste kompis som kommer att finnas hos mig till den dagen vi blir skllda åt. Men för Gaija blir det ett kort ögonblick. För mig blir det troligen ett långt ögonblick. Men vi är själsfränder och dom hittar alltid tillbaka till varandra.
Att ha en sådan hund som Gaija innebär att man verkligen har roligt. OCh just roligt är vad jag eftersträvar att ha. Gaija är min terapihund och i de jobbigaste situationerna så finns hon alltid till hands. Alltid redo att ställa upp för mig. Alltid glad och snäll.
Vi har spännande år framför oss och dom kommer absolut att innehålla alla möjliga och omöjliga uppdrag. En sak som jag är säker på är att allt vi kommer att prova på så kommer det mesta att gå bra. För med Gaija är jag trygg. Jag kan lita på henne och hon litar tydligen på mig. Och det bästa av allt. Vi tycker om att ha roligt tillsammans!
För visst är det väl så en bästa kompis ska vara?
Tack Mia för att du gav mig denna möjlighet och att jag fick nöjet att bli Gaijas bästis. Jag vet... Jag har tackat hundra gånger förut. Men det här är verkligen från hjärtat! Helt ärligt så är jag så nöjd över min kompis så att jag pöser över av stolthet och jag är säkert urjobbig och tjatig om min hund och över att jag är så göad över att jag har henne som bästa kompis. Men det kan faktiskt inte sägas nog många gånger. Jag har ALDRIG varit besviken över min hund! Och det tycker jag att alla kan få höra!
Jag skryter över henne. Men det är hon värd. Det är nog bara de som har upplevt samma sak som mig och haft en sådan perfekt hund (i våra ögon sett) som kan förstå känslan somjag bär på. Att varje dag vakna och ha henne där är som att ha en underbar dröm och den bara fortsätter fast man vaknat!
Visst har Gaija fel och brister. Men hade hon inte haft dom så hade hon aldrig varit en riktig hund. Men hon är en riktig hund. en drömhund för mig!
Grattis lilla vännen på treårsdagen! Du förtjänar det bästa och tillsammans ska vi nå det! Du och jag Gaija.. Du och jag...
Din mamma.
Yogamatta.
Idag blev jag lite ovanligt smart...
Jag var på Dollar och skulle köpa lite smått och gott. Så hamnade min blick på en bunt yogamattor! Dom är ju bra om man ska göra yoga ngn gång tänkte jag och tog ett steg ifrån dom. Dessa mattor formligen SKREK efter mig: Kom till baka!!!!
Så jag var lydig och gick tillbaka. Sen fick jag en vision... Jag såg framför mig hur fint dom skulle passa i hudnarnas bur... Och inte bara det! hudnarna skulle kunna göra lite yoga på dom också! Eller nääää.... Hundarna kommer att ha bra fäste på dom och slippa tyckskador! Men man bör nog ha en sådan där billig IKEA trasmatta för 15 kr ovanpå också så att hunden inte får brännskador av gummit ifall man gör 100 knyck i en kurva.
Fast som om jag skulle göra 100 knyck i en kurva? Med min turbo? ;O)
Det blev så att jag följde min vision och mycket riktigt! hundarna ligger fint på sina yogamattor och även mattorna. Dom ligger inte längre som små bollar i ett hörn! Och tro det elller ej. men när jag kikade i backspegeln idag så såg jag båda hundarna ligga och göra konstiga rörelser.... ;O)
Jag var på Dollar och skulle köpa lite smått och gott. Så hamnade min blick på en bunt yogamattor! Dom är ju bra om man ska göra yoga ngn gång tänkte jag och tog ett steg ifrån dom. Dessa mattor formligen SKREK efter mig: Kom till baka!!!!
Så jag var lydig och gick tillbaka. Sen fick jag en vision... Jag såg framför mig hur fint dom skulle passa i hudnarnas bur... Och inte bara det! hudnarna skulle kunna göra lite yoga på dom också! Eller nääää.... Hundarna kommer att ha bra fäste på dom och slippa tyckskador! Men man bör nog ha en sådan där billig IKEA trasmatta för 15 kr ovanpå också så att hunden inte får brännskador av gummit ifall man gör 100 knyck i en kurva.
Fast som om jag skulle göra 100 knyck i en kurva? Med min turbo? ;O)
Det blev så att jag följde min vision och mycket riktigt! hundarna ligger fint på sina yogamattor och även mattorna. Dom ligger inte längre som små bollar i ett hörn! Och tro det elller ej. men när jag kikade i backspegeln idag så såg jag båda hundarna ligga och göra konstiga rörelser.... ;O)
Högt uppe på berget.
Ikväll bestämde jag att fara ngåonstans där jag inte brukar gå med hundarna. Så vi for till Degerberget och även där bestämde jag att Herr Huggorm skulle vara inne i ngn varm håla och sova. Och mycket riktigt. Herr Huggorm höll sig borta från oss! Inga ormar så långt ögat kan nå!
Zena var som galen sista biten upp på Degerberget. Hon ylade! Så brukar hon aldrig göra. Hon är en tyst hund i bilen när man kör.
Så här såg ialla fall vår härliga kväll ut.
Utsikt från Degerberget.
Söder.
Norr.
Öster.
Mys på berget.
Jag tror att hundarna också beundrar utsikten.
Vackra Gaija.
Det vanliga pinnbuset.
En go kramstund med Jossan. Precis vad två underbara tjejer behöver!
Tittut!
Spring på klipporna!
Ännu mera spring...
Spring på klapperstensfält. Här gäller det att hålla munnen rätt på tungan. ;O)
Pinnkamp.
På torsdag så planerar jag en liten middag uppe på berget. Där ska vi sitta och grilla och äta gott medans hundarna gör hundiga saker. Kanske dom får äta sin middag genom att söka upp den i skogen? Skulle vara kul... Så nu ber jag till vädergudarna att vi får SOOOOL på torsdag! Hjälper det om man gör en soldans också?
Hust det ja! Jag upplevde en traumatisk händelse i dag på COOP... Jag stod och pratade med en bekant när jag och min mamma skulle handla. Så min mamma gick i förväg för hon skulle ha en miljon saker. Jag skulle ha fem saker... Sen gick ajg efter pratstunden glatt iväg för att hitta min mamma. Men jag hittade henne inte! Jag gick FYRA varv på COOP och letade henne. Sen kom jag på att man ska alltid gå till kundtjänst om man tappar bort sin mamma. Så då gjorde ajg det... Och dom ropade snällt ut: Vera! Din dotter Veronica saknar sin mamma. Kom till kundtjänst.
Min mamma hittade mig där... Tack o lov! Annars hade vi nog fortfarande gått runt COOP utan att hitta varandra.
Vill passa på att tacka personalen för att ni hjälpte mig att hitta min mamma. =O)
Zena var som galen sista biten upp på Degerberget. Hon ylade! Så brukar hon aldrig göra. Hon är en tyst hund i bilen när man kör.
Så här såg ialla fall vår härliga kväll ut.
Utsikt från Degerberget.
Söder.
Norr.
Öster.
Mys på berget.
Jag tror att hundarna också beundrar utsikten.
Vackra Gaija.
Det vanliga pinnbuset.
En go kramstund med Jossan. Precis vad två underbara tjejer behöver!
Tittut!
Spring på klipporna!
Ännu mera spring...
Spring på klapperstensfält. Här gäller det att hålla munnen rätt på tungan. ;O)
Pinnkamp.
På torsdag så planerar jag en liten middag uppe på berget. Där ska vi sitta och grilla och äta gott medans hundarna gör hundiga saker. Kanske dom får äta sin middag genom att söka upp den i skogen? Skulle vara kul... Så nu ber jag till vädergudarna att vi får SOOOOL på torsdag! Hjälper det om man gör en soldans också?
Hust det ja! Jag upplevde en traumatisk händelse i dag på COOP... Jag stod och pratade med en bekant när jag och min mamma skulle handla. Så min mamma gick i förväg för hon skulle ha en miljon saker. Jag skulle ha fem saker... Sen gick ajg efter pratstunden glatt iväg för att hitta min mamma. Men jag hittade henne inte! Jag gick FYRA varv på COOP och letade henne. Sen kom jag på att man ska alltid gå till kundtjänst om man tappar bort sin mamma. Så då gjorde ajg det... Och dom ropade snällt ut: Vera! Din dotter Veronica saknar sin mamma. Kom till kundtjänst.
Min mamma hittade mig där... Tack o lov! Annars hade vi nog fortfarande gått runt COOP utan att hitta varandra.
Vill passa på att tacka personalen för att ni hjälpte mig att hitta min mamma. =O)
Utkast: Ikväll bestämde ...
Ikväll bestämde jag att fara ngåonstans där jag inte brukar gå med hundarna. Så vi for till Degerberget och även där bestämde jag att Herr Huggorm skulle vara inne i ngn varm håla och sova. Och mycket riktigt. Herr Huggorm höll sig borta från oss! Inga ormar så långt ögat kan nå!
Zena var som galen sista biten upp på Degerberget. Hon ylade! Så brukar hon aldrig göra. Hon är en tyst hund i bilen när man kör.
Så här såg ialla fall vår härliga kväll ut.
Utsikt från Degerberget.
Söder.
Norr.
Öster.
Mys på berget.
Jag tror att hundarna också beundrar utsikten.
Vackra Gaija.
Det vanliga pinnbuset.
En go kramstund med Jossan. Precis vad två underbara tjejer behöver!
Tittut!
Spring på klipporna!
Ännu mera spring...
Spring på klapperstensfält. Här gäller det att hålla munnen rätt på tungan. ;O)
Pinnkamp.
På torsdag så planerar jag en liten middag uppe på berget. Där ska vi sitta och grilla och äta gott medans hundarna gör hundiga saker. Kanske dom får äta sin middag genom att söka upp den i skogen? Skulle vara kul... Så nu ber jag till vädergudarna att vi får SOOOOL på torsdag! Hjälper det om man gör en soldans också?
Hust det ja! Jag upplevde en traumatisk händelse i dag på COOP... Jag stod och pratade med en bekant när jag och min mamma skulle handla. Så min mamma gick i förväg för hon skulle ha en miljon saker. Jag skulle ha fem saker... Sen gick ajg efter pratstunden glatt iväg för att hitta min mamma. Men jag hittade henne inte! Jag gick FYRA varv på COOP och letade henne. Sen kom jag på att man ska alltid gå till kundtjänst om man tappar bort sin mamma. Så då gjorde ajg det... Och dom ropade snällt ut: Vera! Din dotter Veronica saknar sin mamma. Kom till kundtjänst.
Min mamma hittade mig där... Tack o lov! Annars hade vi nog fortfarande gått runt COOP utan att hitta varandra.
Vill passa på att tacka personalen för att ni hjälpte mig att hitta min mamma. =O)
Zena var som galen sista biten upp på Degerberget. Hon ylade! Så brukar hon aldrig göra. Hon är en tyst hund i bilen när man kör.
Så här såg ialla fall vår härliga kväll ut.
Utsikt från Degerberget.
Söder.
Norr.
Öster.
Mys på berget.
Jag tror att hundarna också beundrar utsikten.
Vackra Gaija.
Det vanliga pinnbuset.
En go kramstund med Jossan. Precis vad två underbara tjejer behöver!
Tittut!
Spring på klipporna!
Ännu mera spring...
Spring på klapperstensfält. Här gäller det att hålla munnen rätt på tungan. ;O)
Pinnkamp.
På torsdag så planerar jag en liten middag uppe på berget. Där ska vi sitta och grilla och äta gott medans hundarna gör hundiga saker. Kanske dom får äta sin middag genom att söka upp den i skogen? Skulle vara kul... Så nu ber jag till vädergudarna att vi får SOOOOL på torsdag! Hjälper det om man gör en soldans också?
Hust det ja! Jag upplevde en traumatisk händelse i dag på COOP... Jag stod och pratade med en bekant när jag och min mamma skulle handla. Så min mamma gick i förväg för hon skulle ha en miljon saker. Jag skulle ha fem saker... Sen gick ajg efter pratstunden glatt iväg för att hitta min mamma. Men jag hittade henne inte! Jag gick FYRA varv på COOP och letade henne. Sen kom jag på att man ska alltid gå till kundtjänst om man tappar bort sin mamma. Så då gjorde ajg det... Och dom ropade snällt ut: Vera! Din dotter Veronica saknar sin mamma. Kom till kundtjänst.
Min mamma hittade mig där... Tack o lov! Annars hade vi nog fortfarande gått runt COOP utan att hitta varandra.
Vill passa på att tacka personalen för att ni hjälpte mig att hitta min mamma. =O)
Blev biten av Rottisar igår...
Det var sååå hemskt! Jag for och hälsade på kompisar i går och en hel massa Rottisar började genast tugga på mig. en Massa små Rottisar med vassa perforerande små tänder. Små söta bebismagar som bara väntade på att få bli plättade!
Ja det var också vuxna och halvvuxna Rottisar också. Men dom försökte pussaihjäl mig. *ler*
Nu ärjag valpsjuk igen... *suckar* Men det går nog över... För när vi far till Gällivare så kommer vi ju att sällskapa med en av dessa små Rottisänglar som försökte bita ihjäl mig igår. Ja just det... Gällivare... det verkar som att det inte blir ngn tävling för mig och Gaija. Hon som skulle börja löpa i slutet av aprill har inte börjat löpa ännu. Fast det verkar som att hon är på g då hennes murva svällt upp.
Jaja.. Vi får väl hoppas på att hon börjar löpa och hunnit klart lagomt till tävlingen. Vi ska ialla fall träna som om viska tälva så vi är redo ifall att...
Krypet har börjat tjorva igen. Jag hade ett fint kryp på henne för ngn vecka sedan. Men nu? Nope! Vi får börja om igen... Hon hukar bara sig eller så springkryper hon igen. Fattar inte varför det ska vara så himmla kul att göra på det där sättet? Knäppa hund.
Så nuom ngn minut så ska jag ut och jobba ute på grässlänten få se om hon börjar fatta tekniken igen? Hon följer ialla fall mitt vänstra ben vid krypet och det är ju ngt ialla fall. Vinklar jag åt ngn håll så hänger hon med. Mycket svårare är det ialla fall att krypa rakt fram. lustig hund det här.. Men jag skulle tro att hennes kryp frammåt gör henne inte lika fokuserad på mig som när hon ska svänga osv...
Återkommer senare idag om hur träningen gick. ;O)
Ja det var också vuxna och halvvuxna Rottisar också. Men dom försökte pussaihjäl mig. *ler*
Nu ärjag valpsjuk igen... *suckar* Men det går nog över... För när vi far till Gällivare så kommer vi ju att sällskapa med en av dessa små Rottisänglar som försökte bita ihjäl mig igår. Ja just det... Gällivare... det verkar som att det inte blir ngn tävling för mig och Gaija. Hon som skulle börja löpa i slutet av aprill har inte börjat löpa ännu. Fast det verkar som att hon är på g då hennes murva svällt upp.
Jaja.. Vi får väl hoppas på att hon börjar löpa och hunnit klart lagomt till tävlingen. Vi ska ialla fall träna som om viska tälva så vi är redo ifall att...
Krypet har börjat tjorva igen. Jag hade ett fint kryp på henne för ngn vecka sedan. Men nu? Nope! Vi får börja om igen... Hon hukar bara sig eller så springkryper hon igen. Fattar inte varför det ska vara så himmla kul att göra på det där sättet? Knäppa hund.
Så nuom ngn minut så ska jag ut och jobba ute på grässlänten få se om hon börjar fatta tekniken igen? Hon följer ialla fall mitt vänstra ben vid krypet och det är ju ngt ialla fall. Vinklar jag åt ngn håll så hänger hon med. Mycket svårare är det ialla fall att krypa rakt fram. lustig hund det här.. Men jag skulle tro att hennes kryp frammåt gör henne inte lika fokuserad på mig som när hon ska svänga osv...
Återkommer senare idag om hur träningen gick. ;O)
Vad mycket jag har hunnit!
Idag har det varit en flitens dag.
I går så fick ajg lust att fara ut till gläntan. I förmiddags så ringde Sofia. Perfa! Vi följdes åt ut till Gläntan och hade ett par underbara timmar med våra doggs där. Jag bjöd Sofia på kycklinglår, festis och som efterätt en chokladboll och en filmrulle åt mig. Helmysigt! Hundarna var som galna och sprang och busade i stort sett hela tiden. Att springa i vattnet var också en höjdare!
Som vanligt så jagade Gaija (med en pinne i munnen) Ludde och Zena. Ser lite småtöntigt ut när två schäfrar blir jagade av en annan hund med en pinne i munnen... Normalt? Tror inte det. Det brukar ju vara den som har pinnen som blir jagad.
Väl hemma så torkade ajg hundarna och lät dom vara ute en stund. Dom kan gott få sanda ner ute istället för inne. Sen blev det tvätt och så tog jag tag i dammtorkningen. Jösses vad damm och hundhår! Men nu är det rent och fint i vardagsrummet. Till och med sofforna har blivit dammsugade och rengjorda under dynorna. Det var ett kilo sand i soffan.
Hör du det STEFAN! Ett kilo sand!
Amanda fick inte vara på datorn så hon hade tråkit. Så hon fick hänga tvätt, damsuga övervåningen och laga middagen. Tänk vad mycket de små kan uträtta när de inte får vara på datorn?
Sen vid 17.30 så susade jag iväg till "grönan". Vi skulle träna sök där... Jag var tidig och inte en levande själ var där... Så ajg tog hundarna på en rastrunda i skogen och smög ner till badpölen. Den var lika grön och glittrande som vanligt. Oj vad ajg längtar tills det går att bada! Gaija ruuuusade ner till pölen och stod sedan och bad om lov att få hoppa i. Det fick hon inte då jag trodde att vi skaulle träna sök. Vem vill jobba med en blöt hund i onödan? Inte jag! ;O) Hon har ju redan varit blöt en sväng idag.
När vi kom tillbaka till bilen så fanns bara en av mina kurskamrater där. det blev ett redigt bortfall i kväll! Ingen orkade komma. bara jag och min kurskompis... Men vi var hurtiga och la spår istället. En åt lilla söta boxerbruden Doris... Hon är bara sex månader men såååå duktig! Hon spårade jättebra opch tog spåret fint. Det hade blåst lite sidvind just där spåret blev lagt men det gjorde inget. hon spårade å och hittade sin lilla kamp. =O)
Zena fick också ett. Hon fick ett rakt spår med en liten böj på slutet och leksak. Liggetiden blev en halvtimme och Zena spårade rätt bra. Hon var lite vinglig i början men sen så fickhon till det och spårade jättefint. Böjen var inga problem. Och leksaken var en fullträff! älskade bollen! Men den var jag så bussig med så den kastade jag rakt upp i en tall! Får se om den blåst ner nu ngn dag. *hoppas på blåst*
Jag måste verkligen gå i en "Hur man kastar föremål" kurs!
Gaija fick ett roligt spår. Jag och min kurskompis gick ut den tillsammans. Vi fick efter varandra och dleade på oss då och då. Jag tänkte att det skulle bli kul att se hur hon valde. Det blev sex apporter i spåret och några vinklar. en av apporterna la jag precis i slutet av en vinkel. lite småjävlig måste Jag vara ibland! Vi gick även efter sidan på en bredare stig och sedan korsade vi den.
Gaija spårade som vanligt med en glad iver. Hon gillar verkligen att spåra! Hon gillar ALLT!
När vi delade på spåret så gick hon först i mitt spår för att sedanleta upp det andra spåret. Sedan följde hon det tills vi återförenades igen. I vinkeln med apporten så tog hon apporten utan att ens blinka. Plättlätt! Vid den blreda stigen gick hon först över (vi har ju alltid gjort så matte!). Men hon gick raskt tillbaka när hon upptäckte att det fanns inget på andra sidan. Alla apporterna tog hon och hon spårade exakt i alla vinklar. Inget sökande eller bökande!
Det är ju ett halvår sedan vi spårade sist. Men den här hunden är en naturbegåvning. Träna på spår? Det kan hon ju redan hahah! Nädå... Vi ska ta och öka spårkondisen lite. Nu blev det inte så långt men hon blev lite flåsig efteråt.
efter spåret for jag ut till bruks. tänkte träna lite men nu började ryggen att säga ifrån. Så det blev itnså mycket träning. Jag jobbade lite med positioner med Zena och frittfölj., Inkallningar och platsliggning. Samt lite fjärrdirigering. Hon börjar bli riktigt duktig på det minsann! Däremot så är koncetnrationen urkass. Vad som händer på andra ställen är ointressant. Jag måste skärpa mig med lydnaden nu. Jag har faktiskt spårat mer än tränat lydnad med lilla damen!
Gaija fick en dust i friaföljet och där började hon pipa. Vi kvartsamtalade lite och sen höll hon tyst. Sen så körde jag lite inkallningar och så blev det lite fjärrdirigering också. Hopp över hinder fick hon också testa. Men då stod jag med ryggen eller sidan mot hindret. Jösses vad svårt det är att hoppa när man inte står mot hindret hälsar Gaija.
Efter träningen for jag hem till min mamma och kraschade i hennes soffa. ryggen vill inte alls mer! Men efter en god bulla så kände jag mig mycket piggare. hudnarna sov som små stockar och det var sååå fridfullt! Vid nio kom ena dottern till mamma och sen for vi hem så nu sitter jag häääär! =O)
Känner mig faktiskt nöjd över dagen. både hemmet och hundarna har fått det dom behöver. Massor bra!
I morgon ska vi shoppaloss på kläder jag och barnen. Dom behöver kläder till examen. Känner jag dom rätt så kommer dom att vela så det blir inte så mycket klädköt. För tillfället billigt men närmare examen så blir det panik och då MÅSTE jag köpa ngt som kan bli dyyyyrt! Jäkla ungar! Dom ska få arbeta sig till sina kläder snart. Det kostar... Dom behöver också sommarjackor. Alla har vuxit ur sina jackor och de som går att ärva är i för dåligt skick.
Money, money, money!
I går så fick ajg lust att fara ut till gläntan. I förmiddags så ringde Sofia. Perfa! Vi följdes åt ut till Gläntan och hade ett par underbara timmar med våra doggs där. Jag bjöd Sofia på kycklinglår, festis och som efterätt en chokladboll och en filmrulle åt mig. Helmysigt! Hundarna var som galna och sprang och busade i stort sett hela tiden. Att springa i vattnet var också en höjdare!
Som vanligt så jagade Gaija (med en pinne i munnen) Ludde och Zena. Ser lite småtöntigt ut när två schäfrar blir jagade av en annan hund med en pinne i munnen... Normalt? Tror inte det. Det brukar ju vara den som har pinnen som blir jagad.
Väl hemma så torkade ajg hundarna och lät dom vara ute en stund. Dom kan gott få sanda ner ute istället för inne. Sen blev det tvätt och så tog jag tag i dammtorkningen. Jösses vad damm och hundhår! Men nu är det rent och fint i vardagsrummet. Till och med sofforna har blivit dammsugade och rengjorda under dynorna. Det var ett kilo sand i soffan.
Hör du det STEFAN! Ett kilo sand!
Amanda fick inte vara på datorn så hon hade tråkit. Så hon fick hänga tvätt, damsuga övervåningen och laga middagen. Tänk vad mycket de små kan uträtta när de inte får vara på datorn?
Sen vid 17.30 så susade jag iväg till "grönan". Vi skulle träna sök där... Jag var tidig och inte en levande själ var där... Så ajg tog hundarna på en rastrunda i skogen och smög ner till badpölen. Den var lika grön och glittrande som vanligt. Oj vad ajg längtar tills det går att bada! Gaija ruuuusade ner till pölen och stod sedan och bad om lov att få hoppa i. Det fick hon inte då jag trodde att vi skaulle träna sök. Vem vill jobba med en blöt hund i onödan? Inte jag! ;O) Hon har ju redan varit blöt en sväng idag.
När vi kom tillbaka till bilen så fanns bara en av mina kurskamrater där. det blev ett redigt bortfall i kväll! Ingen orkade komma. bara jag och min kurskompis... Men vi var hurtiga och la spår istället. En åt lilla söta boxerbruden Doris... Hon är bara sex månader men såååå duktig! Hon spårade jättebra opch tog spåret fint. Det hade blåst lite sidvind just där spåret blev lagt men det gjorde inget. hon spårade å och hittade sin lilla kamp. =O)
Zena fick också ett. Hon fick ett rakt spår med en liten böj på slutet och leksak. Liggetiden blev en halvtimme och Zena spårade rätt bra. Hon var lite vinglig i början men sen så fickhon till det och spårade jättefint. Böjen var inga problem. Och leksaken var en fullträff! älskade bollen! Men den var jag så bussig med så den kastade jag rakt upp i en tall! Får se om den blåst ner nu ngn dag. *hoppas på blåst*
Jag måste verkligen gå i en "Hur man kastar föremål" kurs!
Gaija fick ett roligt spår. Jag och min kurskompis gick ut den tillsammans. Vi fick efter varandra och dleade på oss då och då. Jag tänkte att det skulle bli kul att se hur hon valde. Det blev sex apporter i spåret och några vinklar. en av apporterna la jag precis i slutet av en vinkel. lite småjävlig måste Jag vara ibland! Vi gick även efter sidan på en bredare stig och sedan korsade vi den.
Gaija spårade som vanligt med en glad iver. Hon gillar verkligen att spåra! Hon gillar ALLT!
När vi delade på spåret så gick hon först i mitt spår för att sedanleta upp det andra spåret. Sedan följde hon det tills vi återförenades igen. I vinkeln med apporten så tog hon apporten utan att ens blinka. Plättlätt! Vid den blreda stigen gick hon först över (vi har ju alltid gjort så matte!). Men hon gick raskt tillbaka när hon upptäckte att det fanns inget på andra sidan. Alla apporterna tog hon och hon spårade exakt i alla vinklar. Inget sökande eller bökande!
Det är ju ett halvår sedan vi spårade sist. Men den här hunden är en naturbegåvning. Träna på spår? Det kan hon ju redan hahah! Nädå... Vi ska ta och öka spårkondisen lite. Nu blev det inte så långt men hon blev lite flåsig efteråt.
efter spåret for jag ut till bruks. tänkte träna lite men nu började ryggen att säga ifrån. Så det blev itnså mycket träning. Jag jobbade lite med positioner med Zena och frittfölj., Inkallningar och platsliggning. Samt lite fjärrdirigering. Hon börjar bli riktigt duktig på det minsann! Däremot så är koncetnrationen urkass. Vad som händer på andra ställen är ointressant. Jag måste skärpa mig med lydnaden nu. Jag har faktiskt spårat mer än tränat lydnad med lilla damen!
Gaija fick en dust i friaföljet och där började hon pipa. Vi kvartsamtalade lite och sen höll hon tyst. Sen så körde jag lite inkallningar och så blev det lite fjärrdirigering också. Hopp över hinder fick hon också testa. Men då stod jag med ryggen eller sidan mot hindret. Jösses vad svårt det är att hoppa när man inte står mot hindret hälsar Gaija.
Efter träningen for jag hem till min mamma och kraschade i hennes soffa. ryggen vill inte alls mer! Men efter en god bulla så kände jag mig mycket piggare. hudnarna sov som små stockar och det var sååå fridfullt! Vid nio kom ena dottern till mamma och sen for vi hem så nu sitter jag häääär! =O)
Känner mig faktiskt nöjd över dagen. både hemmet och hundarna har fått det dom behöver. Massor bra!
I morgon ska vi shoppaloss på kläder jag och barnen. Dom behöver kläder till examen. Känner jag dom rätt så kommer dom att vela så det blir inte så mycket klädköt. För tillfället billigt men närmare examen så blir det panik och då MÅSTE jag köpa ngt som kan bli dyyyyrt! Jäkla ungar! Dom ska få arbeta sig till sina kläder snart. Det kostar... Dom behöver också sommarjackor. Alla har vuxit ur sina jackor och de som går att ärva är i för dåligt skick.
Money, money, money!
Makabert skogsfynd.
Jag har under årens lopp hittat en del underliga saker i skogen (bland annat en fyllegubbe).
Ikväll har jag nog hittat ngt som gett mig mycket huvudbry... Två skjutan rävar låg vid vägkanten. Dom har inte legat där hela vintern och dom var inte likstela... Däremot såg dom ut att ha börjat ruttna. Ena räven hade ett rätt stort utgångshål i bröstet.
Alltså... Är inte rävjakten på hösten? Och VARFÖR lämnar man två fina rävar så där vid dikeskanten? Dom såg ut att ha varit friska och välmående ut. Pälsen såg riktigt fin ut och dom hade lagom hull för årstiden. Varken mager eller välgödd.
Typiskt att man inte hade med sig kameran....
For och fotade stackarna innan jag hämtade barnen från diverse kompisar...
Skulle tro att det är en hane och en hona.
Har nu på morgonen ( 13/5) ringt polisen (ringde i gårkväll men det blev bara blahaj av det hela) och beskrivit rävarna och fyndplatsen. Så dom skulle kontakta jägmästaren för det aktuella området. det var en mycket trevlig polis som blev beklämd över det jag berättade... Förmodligen ska jag få visa var rävarna ligger.
Ikväll har jag nog hittat ngt som gett mig mycket huvudbry... Två skjutan rävar låg vid vägkanten. Dom har inte legat där hela vintern och dom var inte likstela... Däremot såg dom ut att ha börjat ruttna. Ena räven hade ett rätt stort utgångshål i bröstet.
Alltså... Är inte rävjakten på hösten? Och VARFÖR lämnar man två fina rävar så där vid dikeskanten? Dom såg ut att ha varit friska och välmående ut. Pälsen såg riktigt fin ut och dom hade lagom hull för årstiden. Varken mager eller välgödd.
Typiskt att man inte hade med sig kameran....
For och fotade stackarna innan jag hämtade barnen från diverse kompisar...
Skulle tro att det är en hane och en hona.
Har nu på morgonen ( 13/5) ringt polisen (ringde i gårkväll men det blev bara blahaj av det hela) och beskrivit rävarna och fyndplatsen. Så dom skulle kontakta jägmästaren för det aktuella området. det var en mycket trevlig polis som blev beklämd över det jag berättade... Förmodligen ska jag få visa var rävarna ligger.
Att tävla agility...
Idag har verkligen varit en intressant dag.
I morse så packade vi oss in i bilen. Jag, barnen och hundarna. Vi drog till Luleå BK och väl där så fick mina döttrar en uppgift. =O) Stå och sälja fika! Dom är ju duktiga på att räkna och jag tror dom klarade av det med bravur!
Själv så blev jag hastigt anmäld till agilityn också. Vi var redan anmälda till hoppklass och det var nog så spännande. Sepciellt med tanke på hur träningen var i går...
Innan en agilitytävling börjar så gör amn en banvandring. Om man som åskadare sitter och tittar på en banvandring så ser det himmla kul ut. Folk flaxar och far och springer med låtsashudnar. det ser ut som värsta matrusningen i en hönsgård! Jag skrattade lite rått själv åt dom.. Men det skulle jag itne ha gjort. för när jag klev in på plan så blev jag lika dan! Jag följde så fint siffrorna på plan och försökte memorera hindren. Pratade för mig själv och gjorde underliga rörelser... Lovar! Ska aldrig skratta mer åt banvandringar! Eler..hehe.. om jag är deppig ska jag leta upp en agilitytävling. För man blir hemskt glad av dom. Hahah!
Nåja. Vi värmde upp och rastade oss och var klara lagomt till vår tur. Från att ha varit helt borta och upptrissad till att bli lite loj just innan vi skulle in så kändes det rätt skönt att hon blev just lite loj. Men hon blev lite okontaktbar också... *ryser* Väl ute på plan s¨å gck dom första hindren rätt bra. Men sen såg Gaija alla hinder! WOW liksom! En massa tunnlar! Och oj! Man kunde ju få springa in i dom också!
Behöver jag tala om att vi blev rätt snabbt diskade?
Men vi fortsatte runt hela banan (man får det i den snälla agilityn). OCh till slut fattade gaija poängen. Jag och inte hon ska bestämma vilka hinder hon ska hoppa och hur hon ska hoppa dom. Hon fortsatte ändå att försöka hoppa över stativen iställer för bommarna på hindren. underlig schäferflicka?!
Nåja. Jag får trösta mig med att vi bara tränat en gång och att vi gjorde det för skojs skull... =O)
Men allt var ju inte slut där! Vi kunde ta revanch nu när Gaija fattat galoppen! =O) Själva agilityklassen var ju på G! Sagt och gjort så värmde vi upp och äntrade banan. Gaija var väldigt fokuserad på mig den här gången och hoppade och for som om hon aldrig gjort ngt annat. Jag hörde ett liiiitet sus från publiken minsann! Men tyvärr så ställde jag till det! Jag skickade in stackars gaija fel väg genom tunneln! Sånt är viktigt! Så vi blev ännu en gång diskade denna dagen! Men det gjorde oss inget. vi hade ROLIGT! Så jag fortsatte ännu en gång att tävla utom tävlan så att säga... Slalomet gick som en dröm, balanshindret också... Til loch med däcket som hon nästan fick för sig att börja kampa med i hoppklassen blev snabbt genomhoippad! Och A hindret var också super! Alla tunnlar är bland det roligaste Gaija vet.. Så dom klarades ju av galant!
Synd att jag sabbade det hela.. för annars så tror jag faktiskt att vi hade fått en placering.
Kan ju nämna att de flesta belv diskade och att banan var tydligen rätt svår....? Inte för att jag fattar det.. haha! Jag tyckte inte det var så svårt att memorera den... Konstigt nog. men jag hade ju gått där och flaxat med armarna och haft mig tre ggr/bana...
Hur som haver så har vi haft en strålande solig dag med massor med glada hundkompisar och nya bekantsakper! SKITKUL med andra ord! Gaija är halvdöd. Det är jobbigt att hoppa och lära sig nya saker och att dessutom göra det på en tävling! Jag är impad av henne! Allt vi testar funkar på denna hunden! Jag är (som jag tjatat om tidigare) hur nöjd som helst med min lilla tjej... Hon är super!
Mia! Du kanske ska satsa på agilityhundar ala schäfer? Hahah! gaija duger då till det och barnen ska få äran att träna och tävla med henne. Jag håller mig nog i fortsättningen till brukset och lydnaden. Men jag kommer absolut att jobba med agiltyn också! För jag tror det är nyttigt för hunden att få testa ngt nytt och göra ngt annorlunda ibland. Ja även för föraren också..Haha! Jag har då tränat kondisen idag... ;O)
Jag får verkligen tacka Ulle och Lelle som lurat in mig i det här. Rolig sport och absolut ngt för Gaija! Hon har stormtrivts idag! Vi fick ju till och med ett rätt snyggt slalom! Även om hon inte är så snabb så är hon duktig min lilla tjej! ;O) Även tack Luleå agilitysektor som gett oss chansen att få prova på sporten och öva på skarpt läge! =O)
Vill även tacka Lena (Norpatorps Crydda) som bjöd in mig till en liten föreläsning om Servicehundar. Det ligger mig varmt om hjärtat och jag jobbar ju lite med gaija som tex plocka av mig sockarna när jag är dålig osv. Hon kan även plocka upp saker åt mig.
Guuuud vad rolig dag vi haft!
I morse så packade vi oss in i bilen. Jag, barnen och hundarna. Vi drog till Luleå BK och väl där så fick mina döttrar en uppgift. =O) Stå och sälja fika! Dom är ju duktiga på att räkna och jag tror dom klarade av det med bravur!
Själv så blev jag hastigt anmäld till agilityn också. Vi var redan anmälda till hoppklass och det var nog så spännande. Sepciellt med tanke på hur träningen var i går...
Innan en agilitytävling börjar så gör amn en banvandring. Om man som åskadare sitter och tittar på en banvandring så ser det himmla kul ut. Folk flaxar och far och springer med låtsashudnar. det ser ut som värsta matrusningen i en hönsgård! Jag skrattade lite rått själv åt dom.. Men det skulle jag itne ha gjort. för när jag klev in på plan så blev jag lika dan! Jag följde så fint siffrorna på plan och försökte memorera hindren. Pratade för mig själv och gjorde underliga rörelser... Lovar! Ska aldrig skratta mer åt banvandringar! Eler..hehe.. om jag är deppig ska jag leta upp en agilitytävling. För man blir hemskt glad av dom. Hahah!
Nåja. Vi värmde upp och rastade oss och var klara lagomt till vår tur. Från att ha varit helt borta och upptrissad till att bli lite loj just innan vi skulle in så kändes det rätt skönt att hon blev just lite loj. Men hon blev lite okontaktbar också... *ryser* Väl ute på plan s¨å gck dom första hindren rätt bra. Men sen såg Gaija alla hinder! WOW liksom! En massa tunnlar! Och oj! Man kunde ju få springa in i dom också!
Behöver jag tala om att vi blev rätt snabbt diskade?
Men vi fortsatte runt hela banan (man får det i den snälla agilityn). OCh till slut fattade gaija poängen. Jag och inte hon ska bestämma vilka hinder hon ska hoppa och hur hon ska hoppa dom. Hon fortsatte ändå att försöka hoppa över stativen iställer för bommarna på hindren. underlig schäferflicka?!
Nåja. Jag får trösta mig med att vi bara tränat en gång och att vi gjorde det för skojs skull... =O)
Men allt var ju inte slut där! Vi kunde ta revanch nu när Gaija fattat galoppen! =O) Själva agilityklassen var ju på G! Sagt och gjort så värmde vi upp och äntrade banan. Gaija var väldigt fokuserad på mig den här gången och hoppade och for som om hon aldrig gjort ngt annat. Jag hörde ett liiiitet sus från publiken minsann! Men tyvärr så ställde jag till det! Jag skickade in stackars gaija fel väg genom tunneln! Sånt är viktigt! Så vi blev ännu en gång diskade denna dagen! Men det gjorde oss inget. vi hade ROLIGT! Så jag fortsatte ännu en gång att tävla utom tävlan så att säga... Slalomet gick som en dröm, balanshindret också... Til loch med däcket som hon nästan fick för sig att börja kampa med i hoppklassen blev snabbt genomhoippad! Och A hindret var också super! Alla tunnlar är bland det roligaste Gaija vet.. Så dom klarades ju av galant!
Synd att jag sabbade det hela.. för annars så tror jag faktiskt att vi hade fått en placering.
Kan ju nämna att de flesta belv diskade och att banan var tydligen rätt svår....? Inte för att jag fattar det.. haha! Jag tyckte inte det var så svårt att memorera den... Konstigt nog. men jag hade ju gått där och flaxat med armarna och haft mig tre ggr/bana...
Hur som haver så har vi haft en strålande solig dag med massor med glada hundkompisar och nya bekantsakper! SKITKUL med andra ord! Gaija är halvdöd. Det är jobbigt att hoppa och lära sig nya saker och att dessutom göra det på en tävling! Jag är impad av henne! Allt vi testar funkar på denna hunden! Jag är (som jag tjatat om tidigare) hur nöjd som helst med min lilla tjej... Hon är super!
Mia! Du kanske ska satsa på agilityhundar ala schäfer? Hahah! gaija duger då till det och barnen ska få äran att träna och tävla med henne. Jag håller mig nog i fortsättningen till brukset och lydnaden. Men jag kommer absolut att jobba med agiltyn också! För jag tror det är nyttigt för hunden att få testa ngt nytt och göra ngt annorlunda ibland. Ja även för föraren också..Haha! Jag har då tränat kondisen idag... ;O)
Jag får verkligen tacka Ulle och Lelle som lurat in mig i det här. Rolig sport och absolut ngt för Gaija! Hon har stormtrivts idag! Vi fick ju till och med ett rätt snyggt slalom! Även om hon inte är så snabb så är hon duktig min lilla tjej! ;O) Även tack Luleå agilitysektor som gett oss chansen att få prova på sporten och öva på skarpt läge! =O)
Vill även tacka Lena (Norpatorps Crydda) som bjöd in mig till en liten föreläsning om Servicehundar. Det ligger mig varmt om hjärtat och jag jobbar ju lite med gaija som tex plocka av mig sockarna när jag är dålig osv. Hon kan även plocka upp saker åt mig.
Guuuud vad rolig dag vi haft!
Billig bil och galenskap!
Så sammanfattar jag mig och mitt liv just nu... Bilen fick jag hem igår morse och den blev inte så dyr. Det var en slang lös... Jag har sagt åt både min man och min kompis Johan att det kunde kanske vara en slang lös? Men nääääähhh. Inte det! Det var det dära gasspjällshusventilengrejen... Men det var det inte! Räcker ut tungan! Det var en slangklammer som rostat sönder. Ialla fall så var verkstadspersonalen helt underbara och lät mig få vara med i undersökningen av bilen... Det var intressant och nu vet jag hur man gör för att lägga in ny mjukvara i bilen. =O)
Det hela gick på 533 kr... Det ÄR lite skillnad mot en nolla till! Så HERE WE COME GÄLLIVARE!
Sen så har jag låtit galenskapen styra mig. Jag och Gaija ska TÄVLA!!!!!! Japp! i morgon så ska alla som kan komma till Måttsund och se mig och gaija vara sämst i en tävling! Vi ska slå rekordet i sämsthet och dåligskap! Vi ska tävla i agility! jag ahr väl aldrig tränat agility med Gaija. ännu mindre med mig själv. Jag komemr itne veta var jag står eller hur man gör och inga regler kan jag heller. Men vi har varit och tränat i kväll ute på bruks. Intressant liksom... Så här gick det. =O)
Platta tunneln: Den ska man bara springa genom. kanske det komer en boll på andra sidan? Jaja.. gaija. man kan ju alltid hoppas! ;O)
A-hindret: Upp fort som satan och vänta. Sen snyggt ner på andra sidan.
Gungbrädan: Den skulle jag inte alls träna då jag helst vill ha en till som hjälper mig med det hindret. Gaija löste det själv. hon sprang upp på hindret. Väntade tills den for ner och sen hoppade hon av den. Sen upp igen osv... Är hon inte riktigt navlad?
Däcket: Den ska man helst kampa med när man samtidigt som man hoppar igenom den. Och man måste absolut röra i däcket med heeeela kroppen samtidigt. Det gör inget om den nästan rasar över en... men hoppar ändå. Gång på gång...
Vanliga hopphinder: Helst ska man hoppa över högsta punkten. Alltså stativen som håller bommarna... Inte över bommarna. Dom ska man krypa under.
Långa hindret: Lätt som en plätt! man bara flyyyyyger över! eller så försöker man placera ALLA tassar på någon av brädorna.
Slalom. Vi har ju gjort det förr med liknande resultat... Man ska gärna bita i pinnarna så kanska dom ger med sig. Dom där jäkla pinnarna är ju i vägen!
Så hur ska det då gå i morgon? Ingen aning. Men ni som kommer och kikar kommer säkert att få er ett gott skratt. som ni förstår så gör vi det här bara på skoj. =O)
Det hela gick på 533 kr... Det ÄR lite skillnad mot en nolla till! Så HERE WE COME GÄLLIVARE!
Sen så har jag låtit galenskapen styra mig. Jag och Gaija ska TÄVLA!!!!!! Japp! i morgon så ska alla som kan komma till Måttsund och se mig och gaija vara sämst i en tävling! Vi ska slå rekordet i sämsthet och dåligskap! Vi ska tävla i agility! jag ahr väl aldrig tränat agility med Gaija. ännu mindre med mig själv. Jag komemr itne veta var jag står eller hur man gör och inga regler kan jag heller. Men vi har varit och tränat i kväll ute på bruks. Intressant liksom... Så här gick det. =O)
Platta tunneln: Den ska man bara springa genom. kanske det komer en boll på andra sidan? Jaja.. gaija. man kan ju alltid hoppas! ;O)
A-hindret: Upp fort som satan och vänta. Sen snyggt ner på andra sidan.
Gungbrädan: Den skulle jag inte alls träna då jag helst vill ha en till som hjälper mig med det hindret. Gaija löste det själv. hon sprang upp på hindret. Väntade tills den for ner och sen hoppade hon av den. Sen upp igen osv... Är hon inte riktigt navlad?
Däcket: Den ska man helst kampa med när man samtidigt som man hoppar igenom den. Och man måste absolut röra i däcket med heeeela kroppen samtidigt. Det gör inget om den nästan rasar över en... men hoppar ändå. Gång på gång...
Vanliga hopphinder: Helst ska man hoppa över högsta punkten. Alltså stativen som håller bommarna... Inte över bommarna. Dom ska man krypa under.
Långa hindret: Lätt som en plätt! man bara flyyyyyger över! eller så försöker man placera ALLA tassar på någon av brädorna.
Slalom. Vi har ju gjort det förr med liknande resultat... Man ska gärna bita i pinnarna så kanska dom ger med sig. Dom där jäkla pinnarna är ju i vägen!
Så hur ska det då gå i morgon? Ingen aning. Men ni som kommer och kikar kommer säkert att få er ett gott skratt. som ni förstår så gör vi det här bara på skoj. =O)
Oboy har kommit hem! =O)
Han kom hem idag tre dygn ganska precis efter det att han försvann. Han är hel och ren men mager och hungrig. Men mest tror jag han var hungrig efter oss. Han varit såå go och mjuk och trevlig med oss! Han har mjukat sig med oss och kramats och krullat sig i solen. Nu njuter han av att vi alla rår om honom. Hundarna har fått sig sin dos av kramar och svanskillningar.
Slutet gott allting gott. =O)
Slutet gott allting gott. =O)
Vi saknar Oboy...
Med tungt hjärta är det bara att konstatera att vår bästaste lillpojk Oboy har försvunnit! Han kom aldrig hem i går eftermiddag efter sin lilla dagsprommis runt kvarteret. Han tillbringar sin tid mest ute på ängarna eller i skogen. han är för skygg för människor för att vistas kring hus (ibland är det en fördel).
Han fattas oss! *gråter*
Jag vet mycket väl att en katt som får vistas ute lever farligt. att en katt kan bli överkörd, dräpt, stulen, uppäten av vilt, instängd osv... Oboy är en raskatt och ska egentligen vistas innomhus. Men... Han har sedan han var mycket liten alltid varit fashinerad av utelivet. Han har alltid lyckats smita ut och vi har fått jaga honom. Just det är en av anledningarna till att han är så pass skygg utomhus. att han blivit lite av utekatt är på grund av att han mår mycket dåligt när han vistas inne. han vistas ju inne hela vintern och när det är kallt ute men när solen börjar värma så blir längtan ut för stor för honom! Då tar han sig ut vare sig vi vill eller inte... Jag kan inte tivnga honom att vara inne och må dåligt. därför har vi tagit beslutet att han ska få vara ute och få ett sådant liv han vill ha. Även om ngt kan hända honom.
Ändå mal tankarna kring honom. Är han stulen? Vad ska dom med honom till? En raskatt utan stamtavla. En raskatt som är kastrerad. Han är inte värd många korvören för ngn annan än oss.
Det mal även att någon har varit dum mot honom. Att han blivit dräpt av ngn katthatare... Att han har fått lida eller kanske han lider fortfarande? Det gör så ONT att tänka så!
Eller så har han blivit påkörd. Lider han nu också? Eller gick det fort? Varför hittar vi honom inte? Är det ngn som tagit hand om honom redan?
Har ngn duvhök eller räv tagit honom? Men upp till Pitholmsskogen brukar han aldrig gå. han går överhuvudtaget aldrig långt från sitt hem. Från sin mamman... Från sin Gaija... Han har alltid kommit hem snabbt. Har jag ropat så har han kommit också. Jag har fatksit bara behövt tänka tanken att han behöver komma hem så har han varit hemma!
Nu har jag ingen som värmer knäet vid datorn. Som sitter i handfatet och låter som en liten kattunge då han vill ha vatten... Ingen glad oboy när man kommer hem. ingen glad oboy när han kommer hem och ropar "Hello!" Med sin gälla och tjocka röst.
Ingen som pockar på att få sitt kvällsgodis eller sin blötmat.
Ingen som kommer om natten och transar på min axel för att sedan krypa under täcket för att somna varm och mjuk i mina knäveck eller helst i min famn med huvudet på kudden.
ingen liten Oboy som kramar om sin älskade Gaija och visar på alla sätt hur mycket han äslkar henne! Dom två har varit oskiljaktiga sedan hon kom hem till oss.
Jag och Gaija har letat efter honom överallt omkring oss. Jag har mitt i natten gått runt och lyssnat och ropat lågt efter honom ifall han varit instängd i ngt garage. Min lilla pojk... Han som älskar att få åka bil och brukar fååka runt kvarteret bara för att det är så skoj.. Tänk om han hoppat in i någons bil och sedan hoppat ut på en plats långt bort från oss? Tänk om han vill men inte kan hitta hem? Tänk om han springer omkring och ropar på sin "mamman" och "gaijan"
Om ni som läser min blogg och bor i närheten, ser eller hör ngt om en silvergrå Cornish rex kille som är kastrerad. Hör av er till mig! Om ni som läser min blogg får höra talas om försäljning av en som liknar Oboy så hör av er!
Vad som än hänt vår älskade lille pojk så vill vi veta vad som hänt honom. Död eller levande. Jag och min familj vill kunna ta adjö av honom och kunna leva vidare i visshet att han har det bra och inte lider...
Gaija har letat och letat honom. Men nu har hon slutat. Hon saknar honom och går till hans favoritställen för att hitta honom. Men hon hittar ingen liten Oboy. Och det gör ont att se. Det gör även så ont att se barnen sakna sin goskompis. Att svara på deras frågor. Värst är det för Jossan som mist sin första och enda riktigt levande katt. Hon som är kattälskaren i huset. Hon som alltid velat ha en katt. Nu har hon ingen liten pojk längre... Det är så tomt utan honom. Han fyllt en stor plats i våra hjärtan och han fattas oss!
Det blir ingen fler katt efter Oboy. Han är och förblir den enda kattkillen jag någonsin kommer att ha. För Oboy är en sådan katt som ingen annan katt kan mäta sig med. Han är vår Herr Oboy! Den mjukaste och goaste och snällaste katt man kan önska sig!
Något har hänt för han skulle inte frivilligt lämna oss. Inte för ngt i världen. Vår lille pojk... KOM HEM!
Han fattas oss! *gråter*
Jag vet mycket väl att en katt som får vistas ute lever farligt. att en katt kan bli överkörd, dräpt, stulen, uppäten av vilt, instängd osv... Oboy är en raskatt och ska egentligen vistas innomhus. Men... Han har sedan han var mycket liten alltid varit fashinerad av utelivet. Han har alltid lyckats smita ut och vi har fått jaga honom. Just det är en av anledningarna till att han är så pass skygg utomhus. att han blivit lite av utekatt är på grund av att han mår mycket dåligt när han vistas inne. han vistas ju inne hela vintern och när det är kallt ute men när solen börjar värma så blir längtan ut för stor för honom! Då tar han sig ut vare sig vi vill eller inte... Jag kan inte tivnga honom att vara inne och må dåligt. därför har vi tagit beslutet att han ska få vara ute och få ett sådant liv han vill ha. Även om ngt kan hända honom.
Ändå mal tankarna kring honom. Är han stulen? Vad ska dom med honom till? En raskatt utan stamtavla. En raskatt som är kastrerad. Han är inte värd många korvören för ngn annan än oss.
Det mal även att någon har varit dum mot honom. Att han blivit dräpt av ngn katthatare... Att han har fått lida eller kanske han lider fortfarande? Det gör så ONT att tänka så!
Eller så har han blivit påkörd. Lider han nu också? Eller gick det fort? Varför hittar vi honom inte? Är det ngn som tagit hand om honom redan?
Har ngn duvhök eller räv tagit honom? Men upp till Pitholmsskogen brukar han aldrig gå. han går överhuvudtaget aldrig långt från sitt hem. Från sin mamman... Från sin Gaija... Han har alltid kommit hem snabbt. Har jag ropat så har han kommit också. Jag har fatksit bara behövt tänka tanken att han behöver komma hem så har han varit hemma!
Nu har jag ingen som värmer knäet vid datorn. Som sitter i handfatet och låter som en liten kattunge då han vill ha vatten... Ingen glad oboy när man kommer hem. ingen glad oboy när han kommer hem och ropar "Hello!" Med sin gälla och tjocka röst.
Ingen som pockar på att få sitt kvällsgodis eller sin blötmat.
Ingen som kommer om natten och transar på min axel för att sedan krypa under täcket för att somna varm och mjuk i mina knäveck eller helst i min famn med huvudet på kudden.
ingen liten Oboy som kramar om sin älskade Gaija och visar på alla sätt hur mycket han äslkar henne! Dom två har varit oskiljaktiga sedan hon kom hem till oss.
Jag och Gaija har letat efter honom överallt omkring oss. Jag har mitt i natten gått runt och lyssnat och ropat lågt efter honom ifall han varit instängd i ngt garage. Min lilla pojk... Han som älskar att få åka bil och brukar fååka runt kvarteret bara för att det är så skoj.. Tänk om han hoppat in i någons bil och sedan hoppat ut på en plats långt bort från oss? Tänk om han vill men inte kan hitta hem? Tänk om han springer omkring och ropar på sin "mamman" och "gaijan"
Om ni som läser min blogg och bor i närheten, ser eller hör ngt om en silvergrå Cornish rex kille som är kastrerad. Hör av er till mig! Om ni som läser min blogg får höra talas om försäljning av en som liknar Oboy så hör av er!
Vad som än hänt vår älskade lille pojk så vill vi veta vad som hänt honom. Död eller levande. Jag och min familj vill kunna ta adjö av honom och kunna leva vidare i visshet att han har det bra och inte lider...
Gaija har letat och letat honom. Men nu har hon slutat. Hon saknar honom och går till hans favoritställen för att hitta honom. Men hon hittar ingen liten Oboy. Och det gör ont att se. Det gör även så ont att se barnen sakna sin goskompis. Att svara på deras frågor. Värst är det för Jossan som mist sin första och enda riktigt levande katt. Hon som är kattälskaren i huset. Hon som alltid velat ha en katt. Nu har hon ingen liten pojk längre... Det är så tomt utan honom. Han fyllt en stor plats i våra hjärtan och han fattas oss!
Det blir ingen fler katt efter Oboy. Han är och förblir den enda kattkillen jag någonsin kommer att ha. För Oboy är en sådan katt som ingen annan katt kan mäta sig med. Han är vår Herr Oboy! Den mjukaste och goaste och snällaste katt man kan önska sig!
Något har hänt för han skulle inte frivilligt lämna oss. Inte för ngt i världen. Vår lille pojk... KOM HEM!
Beställde fint väder idag...
När jag vaknade i morse så regnade det. Jag vaknade strax före sex. Vill bara tacka min man som inte tömt kattlådorna som han lovat. Oboy blev som galen. Han kunde inte kissa i sin skitiga låda och att gå ut i regnet var långt under hans värdighet! Så han stämde upp till en hög klagolåt. Det var bara att masa sig upp, tömma kattlådan skölja ur den och fylla på nytt strö. Och se glad ut. måndagmorgon och det regnade. Fyra timmars sömn och jag kände att livet inte precis lekte... Så jag bestämde att vi skulle få fint väder och att molnen skulle blåsabort!
Strax efter sju så slutade det att regna och banne mig så såg himmlen mycket ljusare ut!
När barnen for till skolan så såg man till och med blått på himelen! Jag ringde Forslunds och hamnade i en slags kö.... OCh sen fick ajg veta att ingen ville svara och att de skulle ringa upp mig under dagen. Jag ville bara avbeställa mina däck juh.... Men se det gick inte. jag var tvungen att prata med ngn på verkstan om det... Inte kan man skriva en lapp och be dom avbeställa heller. visst ajg förstår. det finns säkert galningar som luskar ut att ngn köpt en vara och sen avbeställer varan för dom... Liiite långsiktigt kanske...
Strax före elva så tantkörde jag till jossans skola och till skolsyster. Ryggkoll. Man måste tantköra bilen annars får den astmaatacker. Skolsyster kom på i samma stund som vi kom att vi redan ahr kollat ryggen på jossan i år... ?! Jaha. men ajg kom på en bra sak med besöket. läkaren skulle få kika i hennes öra för att se hur bra den såg ut. nu slapp jag beställa tid på VC för koll! Smart tyckte skolsyster och läkaren såg att allt var bra med öronen. Kollen på ryggen gjordes också och det konstaterades att hennes ryggrad har ca 2-3% krökning. Inget alarmerande tack o lov!
Sen tog jag doggsen på en strandprommis på norrstrand. Jag blir alltid lite nostalgisk när jag går där. Där gick jag och Lona varje dag när vi bodde på Deepbay. Vi hittade en jättebraig stock att balansera på också. Gaija lovade Zena att om hon gick på heeela stocken så skulle hon få hennes inne. Så då gjorde Zena det och det var liiite läskigt att hålla reda på alla ben. men det gick bra och den utlovade pinnen hamnade i Zenas mun. Snäll Gaija!
Ingen ringde under dagen så jag for iväg till Forslunds vid ett och avbokade raskt däcken, pratade om felet på bilen och fick behålla min tid på onsdag. Klockan ett på onsdag ska min älskade bil bli frisk igen! Förmodligen så går det inte att ladda in ny mjukvara... Om det går så kostar det kring 500... Om det INTE går så får jag snällt lägga på en nolla till.
Sedan for jag snabbt iväg till mormor och lämnade doggsen där i hennes ömma vård. mormor blev jätteglad! Det är inte ofta numer jag hinner förbi henne och då är det ofta bara korta stunder. Sen susade jag iväg i tantfart till Jossans skola igen och gick på utvecklingssamtal. Samma visa som vanligt. en duktig tjej i skolan som tar hand om både sina kompisar och fröknar och är skitduktig på skolarbetet. Toppbetyg för Jossan! Jag ahr alltså tre döttrar som är duktiga i skolan! Kan man bli stoltare än mig? =O) Ja även pappan till våra barn är stolt skulle ajg tro! ;O)
efter en dryg timmes utveckloingssamtal så for jag tillbaka till mormor för att hämta nöjda dosggs. mormor skämmer bort dom och dom trivs vanvettigt bra hos henne! =O) Sen bestämdes det att mormor skulle få middag i utbyte mot att hon skjutsade Emelie till sångpedagogen. När hon kom tillbaka med Emelie (hon följde med och lyssnade och hänfördes) så kom hon hem med VRÅLFIKA! Jag fick mina favoritwienerbröd också! Med pecannötter och caramellsås... OCh så systerkakor. MUMS! Allt bara slank ner i magen på mig och det känndes helbra. Sen blev det prommis i skogen där vi försökte skrämma en hund. 'suckar* Jag såg inte människan som stod still bakom träden.. Så hundarna upptäckte dom först. Men ajg bad om ursäkt och numer så kommer dom alltid att gå kopplade just där. Det rä rätt tjockt med träd just där... Och när vi kom hem så jobbade jag lite i trädgården. hudnarna busade som bara den och var som galna! Men inte jag.. JAg mådde bara gott. Nu har ajg hämtat barnen som varit utspridda i kommunen och håller på att övertala dom att gå och lägga sig.
Och jag är dötrött!
Så snart ska jag gå och lägga mig. Har fått ont i halsen... Men det gör inget. Det blev en solig måndag. =O) Även om jag hade häcken full.
I morgon blir det lite lugnare och då ska jag försöka komma mig ut på bruks och träna lite med hundarna. Kanske att jag tränar på onsdag också. Hoppas dom har skottträning. Zena skulle behöva det.
Såg förresten att det är rätt lite snö i skogen nu. Så jag ska försöka hinna lägga ett spår också. Sen så sk ajag jobba lite med pinnövningar åt Zena. Hon ska få liggmarkera pinnarna. Inget pinnflisande här inte! ;O)
Må så gott alla. Solen ska skina även i morgon! =O)
Det underbara förbyttes till det förfärliga!
Efter en helt underbar valborgshelg med mycket hunderi och underbart väder så har min tillvaro nu vänt till ytterligheter!
Jag har haft min sökkurs nu i helgen. Bråttom, bråttom var ordet dit. Äldsta dottern med snigelgener skulle med till busstationen och som vanligt blev vi sena... =O(
Så jag drog iväg med min älskade turbo mot skogarna och insåg att jag skulle nog missa uppsamlingsplatsen. Men ajg visste precis vart vi skulle så det var ju inga probem.. Jag han bara tänka tanken problem... Då ville min turbovolvo inget mer... Den fick astma och ryckte och stånkade och stönade. Jag komm upp i ca 70 km/h. Nu blev jag ännu senare men jag ville inte stanna bilen och starta om den med risken att den itne ville starta alls. Så vi stånkade och stönade oss fram till sökkursen i skogen.
Väl framme så såg jag att ETS (electric tolling system) lampan lyste. Illavarslande lyste den mig rakt i ansiktet. Jag slet fram instruktionsboken och snabbt hittade jag vad det var... Det jag läste gjorde att jag såg en hel massa dollartecken fladdra framför mina ögon. Och jag hade då så rätt så rätt. Enligt Johan som också haft en likadan volvo så är det gasspjällshuset som gett upp. OCh alla symptom visar också på det... 'gråter' Alltså väntar oss en kostnad på dryga 5000 kr!!! 'suckar djupt* Vi beställde två nya sommardäck i fredags... Jahapp. I morgon avbeställer ajg dom. Det finns inte en chans i världen att vi har råd att köpa dom. Vi får tacka våra gudar att vi inte sålt de gammla vinterdäcken. Vi gör om två av dom till sommardäck genom att peta bort dubb...
Så i morgon har jag inte tid att varken svara på telefon eller vara trevlig. I morgon så ska har jag detta schema:
1. Ringa Forslunds och avboka däcken snabbt som ögat! Samt be dom att inte skifta fälg på de däck jag lämmnat in. Om jag ahr tur har dom itne hunnit skifta dom...
2. Ta ut hundarna direkt barnen farit till skolan för att sen ska jag...
3. Till Jossans skola. Hon ska träffa läkaren och kika på hennes scolios. Den ser inte så bra ut och dom är oroliga för den... *suckar* stackars barn...
4. Fara ut till Forslunds och möta upp Johan vid tolv. Han hjälper mig med biljävlen. Måste få fixarfolket att fösrtå att jag vill ha bilen fixad men betalningen måste ske med en avbetalningsplan. Ekonomin fixar itne att vi delar upp så mycket pengar på fyra ynka månader!
5. Äta ngt... Förhoppningsvis...
6. utvecklingssamtal klockan två... jossan är sist ut i år. Skönt nu är det över! =O)
7. Hem och göra middag... Mamma kommer över och skjutsar Emelie...
8. Till sångpedagogen fem. Sen ska jag hämta henne kvart i sex...
ndoch tömma hjärnan. Kanske det blir gläntan? Jag måste få mer energi.. Jag tror att vi d den här tiden så är jag slut, trött och finito!
I helgen har jag fixat räkningarna. Insåg att vi har ca 2000 kr att röra oss med. Barnen ska ha examenskläder... Samt biljäveln då... Vi behöver mat också och Stefan ska betala sin hyra... HJÄÄÄÄLP!!!!
Jag har insett at den där underbara Gällivareresan som jag längtar så efter blir bara ngt jag längtat efter... Iinte har vi råd med att resa dit?! Och det där med att Stefan får två underbara långa veckor ledigt är baa bullskit. Vi kommer att nöta på som vanligt här hemma. Kanske fara och bada om det är sol och varmt.. Men regnar det så är vi liksom fast. Att resa ngn stans är en utopi. Jag var såå glad över att jag skulle få tillbaka på skatten... Liksom tillräckligt för att vi ska fixa att betala av krediten på datorn. *ryser* Jag hatar kredit!!!
*muahahaha* Så engligt mina beräkningar så kommer jag att A. kunna betala tillbaka krediten. Men biljäveln måste också betalas... Vad väljer jag? B. Svärmor har lånat oss pengar för 1000 år sedan.. Jag hade velat betala tillbaka dom pengarna ngn gång.. Känns inte bra att hon ska ligga ute med pengar liksom.
C. Emelie som fyllt femton har fått inse att en moped blir alrig mer ngt annat än en dröm. Sorry tjejen. Du får cykla och andas friskluft från bilarna istället för frisk luft från mopeden... D. Jossan får inte fara till Stockholm för en billig slant. Pengarna räcker inte även om det är billigt.
Säger bara det... TUR är väl att vi kan fara till exklusiva Grönan ochbada! Då akn även hundarna följa med... Eller så blir det underbara Gläntan som drar. =O) Så om nu min otur håller i sig (den brukar det när den sätter igång) så kommer ni alla som läser min glädjestrålande blogg att inse att sommaren kommer att bli...
KALL OCH REGNING!!!
Skyll på mig... Allt är mitt fel. ;O)
På hundträningsfronten så verkar det ialla fall att gå frammåt. ikväll så tränade vi lite platsliggning under kvällsprommisen. Zena reste sig inte en gång! Hon låg så fint! gaija var sin vana trogen en fast punkt här i mitt liv. Henne litar jag på till 110%! Skulle hon resa sig så är det mycket till!
Jo!!! det ahr såkat! Jag har köpt en ny räfsa och bara för det så blev det åska och regn (vad trodde ni?). men innan regnet hann komma så jobbade jag på med räffsan. den är inte så skön. stenhård. men den tar allt soms ka tas. Hudnarna låg ute och gaija som aldrig visat minsta teckeon på oro för åska och blixtrar är perfekt för en unghund. Hon bryr sig itne alls så hon bara låg där och bet sönder en basketboll som torkat sönder udner vintern. Zena tog också åskan med ro. Hon låg och flisade en stackars bortglömd pinne. Vi har ju fyllt på vedförrådet vid grillen nu. Det blev en redig hög.
Inte en min fast det dundrade och brakade rejält över oss. Preciiiis när jag var klar med min vårstädning på utsidan av staketet så började det att regna. Snacka om tur! =O) Ibland har jag faktiskt lite tur också, och det är jag glad över! Hahah!
Jag har haft min sökkurs nu i helgen. Bråttom, bråttom var ordet dit. Äldsta dottern med snigelgener skulle med till busstationen och som vanligt blev vi sena... =O(
Så jag drog iväg med min älskade turbo mot skogarna och insåg att jag skulle nog missa uppsamlingsplatsen. Men ajg visste precis vart vi skulle så det var ju inga probem.. Jag han bara tänka tanken problem... Då ville min turbovolvo inget mer... Den fick astma och ryckte och stånkade och stönade. Jag komm upp i ca 70 km/h. Nu blev jag ännu senare men jag ville inte stanna bilen och starta om den med risken att den itne ville starta alls. Så vi stånkade och stönade oss fram till sökkursen i skogen.
Väl framme så såg jag att ETS (electric tolling system) lampan lyste. Illavarslande lyste den mig rakt i ansiktet. Jag slet fram instruktionsboken och snabbt hittade jag vad det var... Det jag läste gjorde att jag såg en hel massa dollartecken fladdra framför mina ögon. Och jag hade då så rätt så rätt. Enligt Johan som också haft en likadan volvo så är det gasspjällshuset som gett upp. OCh alla symptom visar också på det... 'gråter' Alltså väntar oss en kostnad på dryga 5000 kr!!! 'suckar djupt* Vi beställde två nya sommardäck i fredags... Jahapp. I morgon avbeställer ajg dom. Det finns inte en chans i världen att vi har råd att köpa dom. Vi får tacka våra gudar att vi inte sålt de gammla vinterdäcken. Vi gör om två av dom till sommardäck genom att peta bort dubb...
Så i morgon har jag inte tid att varken svara på telefon eller vara trevlig. I morgon så ska har jag detta schema:
1. Ringa Forslunds och avboka däcken snabbt som ögat! Samt be dom att inte skifta fälg på de däck jag lämmnat in. Om jag ahr tur har dom itne hunnit skifta dom...
2. Ta ut hundarna direkt barnen farit till skolan för att sen ska jag...
3. Till Jossans skola. Hon ska träffa läkaren och kika på hennes scolios. Den ser inte så bra ut och dom är oroliga för den... *suckar* stackars barn...
4. Fara ut till Forslunds och möta upp Johan vid tolv. Han hjälper mig med biljävlen. Måste få fixarfolket att fösrtå att jag vill ha bilen fixad men betalningen måste ske med en avbetalningsplan. Ekonomin fixar itne att vi delar upp så mycket pengar på fyra ynka månader!
5. Äta ngt... Förhoppningsvis...
6. utvecklingssamtal klockan två... jossan är sist ut i år. Skönt nu är det över! =O)
7. Hem och göra middag... Mamma kommer över och skjutsar Emelie...
8. Till sångpedagogen fem. Sen ska jag hämta henne kvart i sex...
ndoch tömma hjärnan. Kanske det blir gläntan? Jag måste få mer energi.. Jag tror att vi d den här tiden så är jag slut, trött och finito!
I helgen har jag fixat räkningarna. Insåg att vi har ca 2000 kr att röra oss med. Barnen ska ha examenskläder... Samt biljäveln då... Vi behöver mat också och Stefan ska betala sin hyra... HJÄÄÄÄLP!!!!
Jag har insett at den där underbara Gällivareresan som jag längtar så efter blir bara ngt jag längtat efter... Iinte har vi råd med att resa dit?! Och det där med att Stefan får två underbara långa veckor ledigt är baa bullskit. Vi kommer att nöta på som vanligt här hemma. Kanske fara och bada om det är sol och varmt.. Men regnar det så är vi liksom fast. Att resa ngn stans är en utopi. Jag var såå glad över att jag skulle få tillbaka på skatten... Liksom tillräckligt för att vi ska fixa att betala av krediten på datorn. *ryser* Jag hatar kredit!!!
*muahahaha* Så engligt mina beräkningar så kommer jag att A. kunna betala tillbaka krediten. Men biljäveln måste också betalas... Vad väljer jag? B. Svärmor har lånat oss pengar för 1000 år sedan.. Jag hade velat betala tillbaka dom pengarna ngn gång.. Känns inte bra att hon ska ligga ute med pengar liksom.
C. Emelie som fyllt femton har fått inse att en moped blir alrig mer ngt annat än en dröm. Sorry tjejen. Du får cykla och andas friskluft från bilarna istället för frisk luft från mopeden... D. Jossan får inte fara till Stockholm för en billig slant. Pengarna räcker inte även om det är billigt.
Säger bara det... TUR är väl att vi kan fara till exklusiva Grönan ochbada! Då akn även hundarna följa med... Eller så blir det underbara Gläntan som drar. =O) Så om nu min otur håller i sig (den brukar det när den sätter igång) så kommer ni alla som läser min glädjestrålande blogg att inse att sommaren kommer att bli...
KALL OCH REGNING!!!
Skyll på mig... Allt är mitt fel. ;O)
På hundträningsfronten så verkar det ialla fall att gå frammåt. ikväll så tränade vi lite platsliggning under kvällsprommisen. Zena reste sig inte en gång! Hon låg så fint! gaija var sin vana trogen en fast punkt här i mitt liv. Henne litar jag på till 110%! Skulle hon resa sig så är det mycket till!
Jo!!! det ahr såkat! Jag har köpt en ny räfsa och bara för det så blev det åska och regn (vad trodde ni?). men innan regnet hann komma så jobbade jag på med räffsan. den är inte så skön. stenhård. men den tar allt soms ka tas. Hudnarna låg ute och gaija som aldrig visat minsta teckeon på oro för åska och blixtrar är perfekt för en unghund. Hon bryr sig itne alls så hon bara låg där och bet sönder en basketboll som torkat sönder udner vintern. Zena tog också åskan med ro. Hon låg och flisade en stackars bortglömd pinne. Vi har ju fyllt på vedförrådet vid grillen nu. Det blev en redig hög.
Inte en min fast det dundrade och brakade rejält över oss. Preciiiis när jag var klar med min vårstädning på utsidan av staketet så började det att regna. Snacka om tur! =O) Ibland har jag faktiskt lite tur också, och det är jag glad över! Hahah!
Hur underbart som helst!
Just nu känns livet helt fantastiskt! =O)
Nu igår då det var Valborgsmässoafton så bestämde vi att heeeela familjen utom katten skulle spendera valborgs utan en massa folk omkring oss. Yes!
Hur gör man då undrar n? Jooo.. Man far dit ingen annan är! eftersom att folk under valborgsmässofirande dras som flugor mot skit till en massa eldar och dyligt så gjorde vi tvärt om. Vi for ut till haaaaavet! Nu blev ni inte förvånade va? Vem fanken far till havet, isen, kylan när man kan värma sig vid en våreld? Jo! Vi!
Vi köpte en säck ved, grillkorv, mys, dricka osv och drog ut till vårt älskade Gläntan. Där hade någon varit fantastiskt snäll och fixat en massa stockar och gjort iordning en eldhärd åt oss. Den som gjort det ska ha mången tack! Så vi behövde bara packa upp vår medhavda gotta och sätta igång en eld. en edna bil var där när vi kom. Men dom var påväg hem mot den varma sköna majbrasan när vi anlände. Så vi var helt ensamma där ute... Tyst och skönt... Inga människor som störde. Hundarna var yra av glädje och galna av vårspring i benen, så dom rusade omkring likt galna gatuhundar från karibien.
Där satt vi och såg på allt det underbara naturen hade att bjuda på medans vi stoppade ansiktena fulla med danska wienerbröd och korv och chips och läsk. Hundarna var de mest nyttiga av oss alla. Dom fick var sin stoooor morot att mumsa på.
Det var så vackert att hjärtat kunde brista. Först solen som höll på att gå ner... Solen lyste så havet blev alldeles gult. Det var nästan totalt vindstilla så det såg ut som om havet och himmelen smälte ihop... Längst ner mot säder där Jävre ligger så kom dimman smygande. Så vackert! Så kom alltså dimman till slut mot oss också och omslöt oss kallt i sin famn. Men det rådde vi bot på snabbbt. Jag hade med mig varma kläder till alla och vi frös inte alls! Eftersom att det varit nära 20 grader varmt där vi bor så känndes det lite rått när tempen kröp ner mot noll vid elvatiden. Vår ved samt strandveden vi sammlat ihop hade tagit slut och vi kunde i halvmörkret skönja lysnea från haraholmen som ligger nästan bredvid gläntan. Det var otroligt vackert med alla ljusen som glimmrade i dimman.
Till slut slet vi oss från allt det vackra. Alla var vi trötta och nöjda. Vi sommnade nog bland dom första denna valborg. Men vi somnade med friska röda kinder och med ett stort leende. Alla i familjen var nöjda. Hundar, barn och vuxna.
Lite imponerasd blir ajg faktiskt av våra barn. De är ju i början av tonåren och ska enligt etiketten vara på stan och ställa till med ofog. Dra sitt första ciggbloss... Supa sig full och bli hämtad av polisen osv. Men inte våra barn! de vill hellre dra iväg med sina parenteser till en enslig strand och njuta av naturen. Och ja! Berätta spökhistorier! För et gör vi alltid vid våra lägereldar!
Nåja, vi sov ialla fall till elva i morse. ALLA! memn vi masade ialla fall upp oss ur sängarna och jag kokade ägg och varm mjölkchoklad och vi åt limpmackor. Jättemumsigt! Mitt i allt ihopa ringde Kennelmamma Marianne! =O) Hon hade tråkigt och ville göra ngt roligt. Så jag bjöd henn3e på äggmacka...
Och sen så kom jag på toppeniden att fara ut till gläntan. Dit har hon aldrig varit och nu älskar hon också den platsen! Så nu ska hon flytta hit. *muahahaha*
Jag beslöt att Zena skulle få en riktig mamma dag med mig. Hon b3ehöver lite kvalitetstid med mig. Gaija fick följa Jossan till stan. Dom gick hem till mormor. En prommis på fyra km. =O)
Men vi for till gläntan! Där la vi var sitt valpspår paralellt med varandra. Jag la en boll åt Zena i slutet. Sen gick vi längst stranden. ett gäng glana motorkrosskillar kom plötsligt ner på stranden och levde rövare. Kanske bra det. för de som var på stranden blev inte störda av våra hundar som levde rövare... ;O) Dom passade på att skita ett flertal gånger ckså så vi såg ut som bajstomten till slut med massor med bajspåsar i händerna...
Men så underbart det var att gå med dessa vilddjur! De sprang, hoppade, busade, bråkade och var helt överlyckliga över våra strandvidder. Vi gick till Farmors soffa och satt där och njöt av vårsolen och värmen. Hudnarna fick för sig att bada och Zena som alltid vill vara galen la sig i vattnet.... japp! Hon låg där i vattnet och såg ut som om hon tänkte att hon minsann inte bara springer i vatten. Hon kan ligga i vatten också! =O)
Till slut så vände vi och gick tillbaka. Och då fick Zena och Exza sina spår... Zena tog ett rätt bra spårupptag och fick själv bestämma riktningen. vilket också var rätt riktning. =O) Men hon var såååå nyfiken på vad Exza höll på med så att hon tappade spåret och koncentrationen hela tiden. Alltså.. Vad SMART av oss att lägga spår bredvid varandra och gå dom samtidig`? Jaja.. Zena spårade bitvis väldigt bra och biollen hittade hon också. Hon ser alltid lika förvånad ut när hon hittar ngt i spåret. Jag ska ialla fall lära henne att göra liggande markeringar när hon hittar ngt i såret. För hon stannar alltid upp och står stilla när hon hittar föremål.
Ialla fall så beslöt vi att lägga lite korta spår som våra busungar skulle kunna klara. Och Zena klarade sitt galant! Och buset efteråt blev nog så spännande. Jag lyckades min vana trogen att kasta upp bolleni en tall. Så ajg fick klättra och ha mig för att få ner den. Jag stod på en torr gammal kvist och den höll för mina imponerande dryga 80 kilo! WOW liksom!
Nu ska ni inte tro att den härliga dagen var över... Vi for nämligen rakst iväg till bruks efter Gläntanupplevelsen. Ett snabbt stopp på diversa matställen för lite påfyllning av kalorier och sedan for vi ut på bruks för att trääää....Nä! FIKA!
Men efter fikat så tränade vi lite och Zena var sååå duktig! Nu hade hon full koll på mig och flaxade iväg med koncentrationenbara ett fåtal gånger. Massor bra och lyckad träning kändes det som. Även om hon vill tjuva lite på inkallningarna. Jag får träna mera blindinkallningar. ;O)
Och sen.. efter träningen så bar det äntligen hem igen. När vi kom hem så har ajg liksom inte sett Zena mycket. Bara när hon blev hungrig och kom för att få mat. Då hade redan Gaija hunnit äta. Hon måste ha blivit lite trött. ;O) Jag med. Jag slocknade i soffan medans pannkakan gräddades. Jag kom faktiskt hem till en middag som nästan var klar. =O) Härligt!
Nu så ska vi bara slappa hela kvällen och ta det lungt. I morgon blir det grilla av. =O) Det ska bli mumsigt! Hittade billig entrecot som faktiskt var kravmärkt! Inte illa! Så nu ska den skäras upp i skivor och marineras. Mums!
Ha det gott! bilder komemr senare. Jag är för trött för att leverera sådant i kväll. Må gott i vårsolen! =O)
Nu igår då det var Valborgsmässoafton så bestämde vi att heeeela familjen utom katten skulle spendera valborgs utan en massa folk omkring oss. Yes!
Hur gör man då undrar n? Jooo.. Man far dit ingen annan är! eftersom att folk under valborgsmässofirande dras som flugor mot skit till en massa eldar och dyligt så gjorde vi tvärt om. Vi for ut till haaaaavet! Nu blev ni inte förvånade va? Vem fanken far till havet, isen, kylan när man kan värma sig vid en våreld? Jo! Vi!
Vi köpte en säck ved, grillkorv, mys, dricka osv och drog ut till vårt älskade Gläntan. Där hade någon varit fantastiskt snäll och fixat en massa stockar och gjort iordning en eldhärd åt oss. Den som gjort det ska ha mången tack! Så vi behövde bara packa upp vår medhavda gotta och sätta igång en eld. en edna bil var där när vi kom. Men dom var påväg hem mot den varma sköna majbrasan när vi anlände. Så vi var helt ensamma där ute... Tyst och skönt... Inga människor som störde. Hundarna var yra av glädje och galna av vårspring i benen, så dom rusade omkring likt galna gatuhundar från karibien.
Där satt vi och såg på allt det underbara naturen hade att bjuda på medans vi stoppade ansiktena fulla med danska wienerbröd och korv och chips och läsk. Hundarna var de mest nyttiga av oss alla. Dom fick var sin stoooor morot att mumsa på.
Det var så vackert att hjärtat kunde brista. Först solen som höll på att gå ner... Solen lyste så havet blev alldeles gult. Det var nästan totalt vindstilla så det såg ut som om havet och himmelen smälte ihop... Längst ner mot säder där Jävre ligger så kom dimman smygande. Så vackert! Så kom alltså dimman till slut mot oss också och omslöt oss kallt i sin famn. Men det rådde vi bot på snabbbt. Jag hade med mig varma kläder till alla och vi frös inte alls! Eftersom att det varit nära 20 grader varmt där vi bor så känndes det lite rått när tempen kröp ner mot noll vid elvatiden. Vår ved samt strandveden vi sammlat ihop hade tagit slut och vi kunde i halvmörkret skönja lysnea från haraholmen som ligger nästan bredvid gläntan. Det var otroligt vackert med alla ljusen som glimmrade i dimman.
Till slut slet vi oss från allt det vackra. Alla var vi trötta och nöjda. Vi sommnade nog bland dom första denna valborg. Men vi somnade med friska röda kinder och med ett stort leende. Alla i familjen var nöjda. Hundar, barn och vuxna.
Lite imponerasd blir ajg faktiskt av våra barn. De är ju i början av tonåren och ska enligt etiketten vara på stan och ställa till med ofog. Dra sitt första ciggbloss... Supa sig full och bli hämtad av polisen osv. Men inte våra barn! de vill hellre dra iväg med sina parenteser till en enslig strand och njuta av naturen. Och ja! Berätta spökhistorier! För et gör vi alltid vid våra lägereldar!
Nåja, vi sov ialla fall till elva i morse. ALLA! memn vi masade ialla fall upp oss ur sängarna och jag kokade ägg och varm mjölkchoklad och vi åt limpmackor. Jättemumsigt! Mitt i allt ihopa ringde Kennelmamma Marianne! =O) Hon hade tråkigt och ville göra ngt roligt. Så jag bjöd henn3e på äggmacka...
Och sen så kom jag på toppeniden att fara ut till gläntan. Dit har hon aldrig varit och nu älskar hon också den platsen! Så nu ska hon flytta hit. *muahahaha*
Jag beslöt att Zena skulle få en riktig mamma dag med mig. Hon b3ehöver lite kvalitetstid med mig. Gaija fick följa Jossan till stan. Dom gick hem till mormor. En prommis på fyra km. =O)
Men vi for till gläntan! Där la vi var sitt valpspår paralellt med varandra. Jag la en boll åt Zena i slutet. Sen gick vi längst stranden. ett gäng glana motorkrosskillar kom plötsligt ner på stranden och levde rövare. Kanske bra det. för de som var på stranden blev inte störda av våra hundar som levde rövare... ;O) Dom passade på att skita ett flertal gånger ckså så vi såg ut som bajstomten till slut med massor med bajspåsar i händerna...
Men så underbart det var att gå med dessa vilddjur! De sprang, hoppade, busade, bråkade och var helt överlyckliga över våra strandvidder. Vi gick till Farmors soffa och satt där och njöt av vårsolen och värmen. Hudnarna fick för sig att bada och Zena som alltid vill vara galen la sig i vattnet.... japp! Hon låg där i vattnet och såg ut som om hon tänkte att hon minsann inte bara springer i vatten. Hon kan ligga i vatten också! =O)
Till slut så vände vi och gick tillbaka. Och då fick Zena och Exza sina spår... Zena tog ett rätt bra spårupptag och fick själv bestämma riktningen. vilket också var rätt riktning. =O) Men hon var såååå nyfiken på vad Exza höll på med så att hon tappade spåret och koncentrationen hela tiden. Alltså.. Vad SMART av oss att lägga spår bredvid varandra och gå dom samtidig`? Jaja.. Zena spårade bitvis väldigt bra och biollen hittade hon också. Hon ser alltid lika förvånad ut när hon hittar ngt i spåret. Jag ska ialla fall lära henne att göra liggande markeringar när hon hittar ngt i såret. För hon stannar alltid upp och står stilla när hon hittar föremål.
Ialla fall så beslöt vi att lägga lite korta spår som våra busungar skulle kunna klara. Och Zena klarade sitt galant! Och buset efteråt blev nog så spännande. Jag lyckades min vana trogen att kasta upp bolleni en tall. Så ajg fick klättra och ha mig för att få ner den. Jag stod på en torr gammal kvist och den höll för mina imponerande dryga 80 kilo! WOW liksom!
Nu ska ni inte tro att den härliga dagen var över... Vi for nämligen rakst iväg till bruks efter Gläntanupplevelsen. Ett snabbt stopp på diversa matställen för lite påfyllning av kalorier och sedan for vi ut på bruks för att trääää....Nä! FIKA!
Men efter fikat så tränade vi lite och Zena var sååå duktig! Nu hade hon full koll på mig och flaxade iväg med koncentrationenbara ett fåtal gånger. Massor bra och lyckad träning kändes det som. Även om hon vill tjuva lite på inkallningarna. Jag får träna mera blindinkallningar. ;O)
Och sen.. efter träningen så bar det äntligen hem igen. När vi kom hem så har ajg liksom inte sett Zena mycket. Bara när hon blev hungrig och kom för att få mat. Då hade redan Gaija hunnit äta. Hon måste ha blivit lite trött. ;O) Jag med. Jag slocknade i soffan medans pannkakan gräddades. Jag kom faktiskt hem till en middag som nästan var klar. =O) Härligt!
Nu så ska vi bara slappa hela kvällen och ta det lungt. I morgon blir det grilla av. =O) Det ska bli mumsigt! Hittade billig entrecot som faktiskt var kravmärkt! Inte illa! Så nu ska den skäras upp i skivor och marineras. Mums!
Ha det gott! bilder komemr senare. Jag är för trött för att leverera sådant i kväll. Må gott i vårsolen! =O)