Äta...
Gaija älskar mat!
På hennes favoritlista finns följande:
Rå köttfärs.
Klass.
Purina torrfoder.
Ägg.
Lunga och andra div. slaktavfall.
Hårdbröd.
Banan.
Äpple.
Päron.
Apelsn.
Mandarin.
Gurka.
Sallad.
Glass (isglass och vanlig glass).
Div. mjölkprodukter.
Sånt som rammlar från bordet.
Kattbajs.
Jag har nog ett matvrak till hund! Fast det är skönt på samma gång att hon aldrig nekar sitt torrfoder. Och skulle hon göra det så skulle jag veta att hon mår dåligt.
Ser först nu att det liksom är fel datum på bilden...
Vi har tränat lite apportering idag. Hon är som en dröm lill tjejen här. Vi har ingången och att inte tugga på apporten och avlämmnadet kvar. Känns skönt att hon har en så possetiv attityd till apporten. Jag behöver ju inte känna ngn jäkt precis med att lära in den då hon tycker den är kul. När det börjar närma sig för apportering och tävling kan ajg bara finslipa detaljerna. Oj... vad optimistisk jag är! ;O)
Ska fara iväg till hunddagis/bruks i morgon och träna hopp över hinder. Nu har det kommit lite nysnö så nu är det inte halt heller. Jag ska köra igenom lite lydnad också. Bara för att ha kul och för att se hur fokuserad hon är på mig när det är en massa hundar som kan störa. Ska bli skoj. En liten egen utflykt.
På hennes favoritlista finns följande:
Rå köttfärs.
Klass.
Purina torrfoder.
Ägg.
Lunga och andra div. slaktavfall.
Hårdbröd.
Banan.
Äpple.
Päron.
Apelsn.
Mandarin.
Gurka.
Sallad.
Glass (isglass och vanlig glass).
Div. mjölkprodukter.
Sånt som rammlar från bordet.
Kattbajs.
Jag har nog ett matvrak till hund! Fast det är skönt på samma gång att hon aldrig nekar sitt torrfoder. Och skulle hon göra det så skulle jag veta att hon mår dåligt.
Ser först nu att det liksom är fel datum på bilden...
Vi har tränat lite apportering idag. Hon är som en dröm lill tjejen här. Vi har ingången och att inte tugga på apporten och avlämmnadet kvar. Känns skönt att hon har en så possetiv attityd till apporten. Jag behöver ju inte känna ngn jäkt precis med att lära in den då hon tycker den är kul. När det börjar närma sig för apportering och tävling kan ajg bara finslipa detaljerna. Oj... vad optimistisk jag är! ;O)
Ska fara iväg till hunddagis/bruks i morgon och träna hopp över hinder. Nu har det kommit lite nysnö så nu är det inte halt heller. Jag ska köra igenom lite lydnad också. Bara för att ha kul och för att se hur fokuserad hon är på mig när det är en massa hundar som kan störa. Ska bli skoj. En liten egen utflykt.
Apporten...
I morse så tog jag med apporten ut. En ny fräch apportbock. Inte den gamla halvuppätna saken. Så nu testade jag apportering med Gaija. Jag har aldrig gjort det utomhus föruom med leksaker osv.
Inga problem. Hon bara sprang fram så glatt, hämtade den, Tuggade liiiite lätt på den, och lämnade den till mig.
Så nu har jag jobbat lite med att hon ska komma på min vänstra sida. Utan att släppa. Och tror ni att det funkade?
JAAAAAAA!!!!! Hon är så otroligt duktig!
Snart kanske jag kan få henne att sitta ner också utan att släppa? Hon har ju lätt för att hålla kvar saker i munnen så jag tänker itne brålka med henne om att hålla fast saker. It comes natureally.
Jag har ju knappt kört apporten med henne och ändå funkar det så bra! Jag håller det hela på en låg nivå för att det ska vara kul att apportera och att apporten ska fortsätta vara en kul grej.
Det verkar vara lika mycket skojladdat i apporten som i hennes kamprulle.
Jag har ju knappt kört apporten med henne och ändå funkar det så bra! Jag håller det hela på en låg nivå för att det ska vara kul att apportera och att apporten ska fortsätta vara en kul grej.
Det verkar vara lika mycket skojladdat i apporten som i hennes kamprulle.
Till nästa vecka ska jag till Jens och köpa en den nya saker. Tex en tung apport, stålapport och ett tvillningkoppel.
Jag har nämligen upptäckt hur tjorvigt det är med två koppel på två hudnar som alltid vill gå bredvid varandra. Loan ska alltid gå längst ut till vnäster. Får hon inte det så går hon runt Gaija så hon kommer på rätt sida. gör jag inkallning på dom samtidigt så sätter sig Lona på Gaijas vänstra sida. Så ska det tydligen vara! =O)
Jag har nämligen upptäckt hur tjorvigt det är med två koppel på två hudnar som alltid vill gå bredvid varandra. Loan ska alltid gå längst ut till vnäster. Får hon inte det så går hon runt Gaija så hon kommer på rätt sida. gör jag inkallning på dom samtidigt så sätter sig Lona på Gaijas vänstra sida. Så ska det tydligen vara! =O)
Vi tränade i går...
Måndag hela veckan?
Så känns det nu... Det är sååå kallt! Och jag har ont i hela kroppen. Rygg, nacke och axel mår sämst. Får man fortfarande sjukresor till varmare länder om man har en sjukdom som är godkänd av FK? Isåfall så ska jag söka. Orkar snart inte mer...
Jag gick ialla fall 40 minuter i skogen med hundarna i förmiddags. Givetvis så var det en tant som nödvändigt vis skulle gå framför oss. Jag ropade till henne att vi ville gå förbi. Men hon ville inte. Hon tyckte det var otäckt när vi skulle gå förbi. Så jag fick anpassa farten efter henne. Som tur var så vek hon av. Till slut.
Sen har det varit barnmottaginingen för en av flickorna i dag. Hon har kisseriproblem vilket resutlerar i att vi måste göra en ultraljudsundersökning på henne. Tur att det är en enkel åtgärd. :O)
Gaija hon är fortfarande helt underbar. Jag har liksom väntat på att hon ska sluta vara underbar sedan jag fick hem henne. Men icke! Hur snäll och trevlig som helst. Varje dag. Visst gör hon bus. Men det är liksom ngt man räknar med. Som tex. när hon visar mormor att vi har skitiga strumpor. Eller äter bajs ute... Fast i går kväll var hon riktigt duktig. Hon åt på ngt när jag skulle ta in henne och Lona efter en pinksväng. Så jag höll handen under hennes mun och sa Loss! Och mycket riktigt så släppte hon det hon hade i munnen ner i min hand.... det var en bajskorv! Jag HAR tvättat händerna...
Igår var vi i ridhuset. Piteå brukshundsklubb har anordnat det s bra att vi kan vara där och träna varje söndag. Så jag och Eva-Lena for dit med våra hudnar coh tränade. Skitskoj! Både jag och Gaija hade det helkul! Gaija är en sådan där hund som verkligen trivs med att jobba. Hon blir inte heller trött efter tio min. Känns underligt då jag är van vid det. Så jag blir trött före henne. Ngt jag måste tänka på sen när hon blir äldre och vi kan träna lite längre stunder.
Vi tränade en del passivitetsträning. Vilket jag tycker är jätteviktigt när man ska vara på tävlingar tex. Att kunna se, höra och vara bland en massa hundar utan att byr sig. Sen tränade vi en platsliggning och den gick hyffsat. Jag var tydligen otydlig när jag lämmnade henne så hon följde efter mig. Men sen gick allt bra.
Lite "följaövningar" gjorde vi och sedan så ngn inkallning. Men hon är så bra på inkallning så jag vill inte nöta på det. Enda jag behöver nöta lite på är avstånd. att lämna henne lite längre sträckor. Överhuvudtaget är hon verkligen en härlig hund!
Lite "följaövningar" gjorde vi och sedan så ngn inkallning. Men hon är så bra på inkallning så jag vill inte nöta på det. Enda jag behöver nöta lite på är avstånd. att lämna henne lite längre sträckor. Överhuvudtaget är hon verkligen en härlig hund!
Om nyåret...
Gaija är inte rädd för smällare. Dagen innan nyårsafton så var vi på promenad. Jag körde lite roliga inkallningar osv... Plötsligt, sekunden efter jag gett Gaija kommandot "hit" så smäller det till!
Pang!!!!
Jättelyckat... Min första tanke var att nu har jag förstört inkallningen. min andra tanke var att min hund blir rädd.
Jag bara stod där och fortsatte se glad ut och låtsas som om inget hänt. Men nog ryckte jag till lite... Lovar...
Gaija då? Min lilla prinsessa... Hon titade sig snabbt först åt höger och sen åt vänster. Fokuserade på mig och kom glad i hågen fram till mig. Jag skyndade mig att göra en lyckad inkallning på kortsträcka och gv massor av beröm. Hon var ialla fall som vanligt. Lika glad och lika snabb på att komma som vanligt.
Nu i dagarna har ajg testat en ny inkallning och hon gör som vanligt. Så hon tog ialla fall inte åt sig.
gaija har inte heller visat sig rädd för smällare över hela nyåret. det känns otroligt skönt. En trygg och klok liten tjej är hon. Och vem kan bli nöjader än mig? Ingen!!!
Gaija är en helt underbar liten tjej.
Lona och Gaija på bron över bäcken... Varför vickar alltid Lona på huvudet?
Hehe... frost i skägget!
Jättelyckat... Min första tanke var att nu har jag förstört inkallningen. min andra tanke var att min hund blir rädd.
Jag bara stod där och fortsatte se glad ut och låtsas som om inget hänt. Men nog ryckte jag till lite... Lovar...
Gaija då? Min lilla prinsessa... Hon titade sig snabbt först åt höger och sen åt vänster. Fokuserade på mig och kom glad i hågen fram till mig. Jag skyndade mig att göra en lyckad inkallning på kortsträcka och gv massor av beröm. Hon var ialla fall som vanligt. Lika glad och lika snabb på att komma som vanligt.
Nu i dagarna har ajg testat en ny inkallning och hon gör som vanligt. Så hon tog ialla fall inte åt sig.
gaija har inte heller visat sig rädd för smällare över hela nyåret. det känns otroligt skönt. En trygg och klok liten tjej är hon. Och vem kan bli nöjader än mig? Ingen!!!
Gaija är en helt underbar liten tjej.
Lona och Gaija på bron över bäcken... Varför vickar alltid Lona på huvudet?
Hehe... frost i skägget!