gaijasblog

Vi tävlade lydnadselit i söndags. Här är resultaten.

Sittande i grupp: 10 
Platsliggande: 10
Fritt följ vid sidan: 5     Sent sättande,dk, bus, gnäll, tränger
Stå, sitt, ligg under marsch: 6     gnäller, sätter sig ej
Ink med ställ och lägg: 6     kryper lite, ställde sig sent
Sändande med inkall: 9     
Apportering med dirigering: 0     lydnad/dressyr
Apportering metall o hopp över hinder: 0     hoppar fel väg
Vittringsprov: 0     fel föremål
Fjärrdirigering: 8.5     dk, liten förflyttning

Summa: 177 poäng.

Inte så upplyftande. Men ser man posetivt på det hela så har vi en nolla mindre och mer poäng än sist. Men helheten säger att Gaija och jag är inte redo för eliten ännu. Vi har en del vi måste jobba mer på. Vet inte vad som händer på tävlingen.
Men när vi tränar så kan hon faktiskt ta rätt vittringsapport. Hon tar den nio av tio ggr. Den här gången luktade hon inte ens på apporterna. Hon bara tog upp en, släppte och så tog hon nästa och kom. Liksom: Äh... Jag tar den här... Eller den här! Då blir nog mamma nöjd...

Dumrutan var mitt fel. Jag var torr i munnen på grund av mediciner så jag fick liksom inte ut S:et i sitt. Hur lätt är det att säga S när man har en torr faukrov i munnen?

Inkallningen med ställandet har funkat bara så fint nu på sistone! Hon stannar snabbt och snyggt och slänger sig ner på läggandet. tydligen så kröp hon efter mig när jag hade gått. Det har hon aldrig gjort förr.

Rutan gick faktiskt riktigt bra! Äntligen så kunde hon visa att hon fattade! hon letade upp rutan med en vid båge och den bågen drog väl ner ett poäng. Annars låg hon fint i rutan.

Fjärren bestod av en liten upplevelse av koncentrationssvårigheter. Hon upptäckte att Petter stod nära och höll i ngt. Så hon kastade blickar mot honom. Vilket resulterade i att jag fick säga om kommandona. Vi ahr haft det problemet förr och det avhjälptes raskt med att jag började viska till henne.

Nu till det absolut värsta. Jag ahr ALDRIG varit med om ett så dåligt fritt följ! ALDRIG! Det var bus, hopp, bita i jackan (inte i murvan den här gången) och en massa annat ttrams. Vad som hänt är väl att ajg har inte tränat så mycket på transportsträckor. Petter(tävlingsledaren) sa det också till mig att det är på transporterna som hon blir så. Annars så har hon koncentrerat sig rätt bra på mig. Så nu blir det rejäla tag! Jag har fått kasnke lite för lite dirigering på fria följet. Så jag behöver nog mer hjälp där. Sen måste jag också rätta till dessa busgrejjer. Gaija är tre år. Inte ett. Så det blir korrigeringar och det blir belöningar allt efter vad som är bra eller dåligt. Fokus ska läggas på fria följet. Vi ska få ett SNYGGT friafölj! Så nu ska det tränas och sen får vi se när vi tävlar igen hur det går.

Vem vet när vi tävlar igen. Men vi ska få till dessa idiotgrejjer jag och Gaija. Om jag så ska träna i åratal Jag VET att hon kan betydligt bättre!