gaijasblog

Just det behövde jag idag. Förn att ha farit runt som ett roll på diverse vårdinrättningar, skolor och en massa annat smat faktiskt itne mått bra så behövde och själen sin medicin. Så jag drig iväg till gläntan där jag alltid hittar sinnesfrid. Det är min plats på jorden där jag kan hitta det jag söker och framför allt tanka mina batterier. Hade jag varit religös så hade jag nog sagt att man hittar guds underverk där ute också...
Nu är jag inte religös men jag är så nära det man kan bli efter en dag där ute. Det är så vacker, stillsamt och helt underbart där ute så jag finner knappt ord!

Jag tror hundarna håller med mig. I kväll har jag knappt sett till dom. Zena ligger under sängen min och sover. Gaija har krypit ihop i vardagsrummet. Ingen av dom vill gå ut i onödan och de är inte intresserade av att leka. Jag har gjort en omorganisering i hjärnan föressten! =O) Jag har beslutat att tömma hundarnas lekkrog och slänga alla småbitar av leksaker som är kvar. Just det... Småbitar! det blir liksom bara det av allt de har där. Så idag har jag köpt en kampknut till dom. En lagom som de båda kan hålla i ordentligt och som även håller för deras eviga kamplekar. Jag avskyr dessa repleksaker men ajg har insett att de är nog de enda som håller?
Pipleksaker är redan bannlysta. Och de stackare som är kvar är bara en hel förutom pipmojjen. Alla andra är i små bitar. Blåboy som vi haft nu några år gav upp i vintras. Då blev han dekapiterad. Alltså inget huvud. Svansen följde raskt efter. Ingen vacker syn. OCh sen allt det där vita luddet som var innuti men som hamnade utanför.. Det såg ut som vinter både ute och inne!
Sen köpte jag i min stora enfald två roliga bääbääfår... Det tog en minut sen hade dom plockat ut pipgrejjen idom. OCh sen var det mer vitt ludd.
Zena har en Ettkorre (ekorre). Den var fin tills nyligen. Då åkte ansiktet bort och så blev det mer vitt ludd...
Gaija fick en spindel av mormor när hon var bebis. Lopna tyckte den var så vidrig att hon lämnade den ifred och Gaija har varit rädd om den. Tills Zena och Gaija började kampa med den! Den har gått av på hälften. en vänster och en högersida är det numer...
Så nu blir det bara rejäla hållbara leksaker i fortsättningen. Små töntiga pipsaker och mjukisjur är bannlysta!

Nåja. Nu går vi raskt vidare till dagens underbara bilder. Se och njut och överaskas!



Jag trodde hon stod så vackert... Men hon ser mer skitnödig ut.




Gaija försöker gömma en pinne i sanden. Men det ville inte pinnen. Dumma pinnen!




Zena tror att hon är en känguru...




Visst ser det drömlikt ut? Gaija ÄR min drömhund! =O)





Nu ser hon mindre skitnödig ut! =O) Snygghunden Zena med snygghunden Gaija bakom... Gaija ligger som vanligt och håller i en pinne.



SnyggZena! (mer behöver väl inte sägas)




Gaija gör som vanligt... Har en pinne som ingen får ta...




Ni ser rätt! Vatten! I en vik i slutet på gläntan så finns det öppet vatten. Iskallt trodde jag. Men det var faktiskt varmt! Zena står och funderar på om man verkligen kan kiva ner i vattnet?




Men..kom igen nu då fegis! Det är ju bara vatten!




Ok... Jag testar Gaija... Det är ju...det är ju... BLÖTT!




Weeehooooo! Man kan ju springa i vattnet! Det är här var ju superkul!




Spring! Spring! Spring! Släpp hundarna friiia!




Man blir ju då snurrig, tycker Gaija...  (hon ser nu så snäll ut, men det beror på att hon ÄR snäll)




Man kan HOPPA också! Fyrfotahopp!




Kom på att jag haft fel inställning påkameran (tack barnen). Så därför är de första bilderna bleka.
Visst ser det skönt ut i vattnet?  Vill du också bada?




Letar en pinne som envisas med att drunkna.




Sen så måste man bara fånga vattenplasket. Fast svårt är det!




Massor med plask alltså...




Mer fånga vattenplask...  Kolla bakbenen va.. Dom är över vattenlinjen.. Som vanligt. ;O)




Man kan väl tro att hon inte har vattuskräck.  Men hon ser då galen ut ialla fall!




Gaija säger: Kom inte och ta min pinne! Zena säger: Kom inte och ta mitt vatten!




Blöt och lycklig... 10 min i vattnet och hunden blir äntligen trött.. ;O)




Nöjd Gaija. Hon har slutat bada nu Zena så nu slipper Gaija vara yr. Se vilka glada ögon!




Dom stod så fint.. Helt spontant...  OCh så blev det mer sjömärket som kom i fokus.. typiskt.




Så jag försökte ta en till bild. Men då sprang Zena iväg så där står Gaija ensam och undrar vad hon ska göra.




Det som göms i snö... Vågorna finns kvar sedan i vintras innan isen la sig.




Sist men itne minst. En hyllining till våren! Isen smälter och sanden kommer fram! =O)