Att träna in rutan.
Rutan är ett himmla kul moment tycker Gaija. En lekzon där man har en massa skoj!
igårkväll på träningen så körde jag igen att ha rutan som externbelöning. Det funkar utmärkt. Nu vet hon att rutan är belöning och att hon ska stå, ivärsta fall tar hon upp sin leksak, och vänta på mig. Funkar skitfint! Hon står mitt i rutan allt som oftast. Jag ahr provat på att dirigera henne också ich det funkar med. Men ibland vill hon sätta sig när jag viftar för mycket med händerna. Jag tror hon blir osäker då.
Jag fick mig ett par mycket glada skratt i går angående rutan. En kompis ville prova skyddsärmen på Gaija. gaija tycker att skyddsärm är skitkul! Tänk att få hoppa upp, morra, bita, skaka och vara våldsam med någon utana tt göra illa denne? Helhäftigt!
När hon fick ta ärmen så kom dom glada skratten. För gaija sprang inte omkring med ärmen och var mallig.... Näää.. hon sprang till rutan med den och var maillig och lycklig.
Så himmla skoj kan rutan vara! =O)
Nu börjar all ringrostighet vara borta. Det jag behöver träna på är att korrigera Gaijas sneda sättanden. Inte belöna dom... Fyyyy mig!
Hopp över hinder tränar vi på också. Och då att få ut henne en bit från hindret. vilket verkar var på gång att lyckas. efter några försök så börjar hon anan vad ajg vill. Jag lägger leksaken en bra bit från hindret, skickar hudnen över hindret och sen kommenderar jag henne att stanna och sätta sig. Precis som när jag började träna. Så nu springer hon fram till leksaken och ställer sig och sen sätter hon sig vänd mot mig. Så jag är på väg där att fixa det.
Gaija är smart och förstår rätt snabbt vad jag vill när jag vill lära in ngt nytt eller förändra hennes moment. Så himmla skoj hund att jobba med!
=O)
igårkväll på träningen så körde jag igen att ha rutan som externbelöning. Det funkar utmärkt. Nu vet hon att rutan är belöning och att hon ska stå, ivärsta fall tar hon upp sin leksak, och vänta på mig. Funkar skitfint! Hon står mitt i rutan allt som oftast. Jag ahr provat på att dirigera henne också ich det funkar med. Men ibland vill hon sätta sig när jag viftar för mycket med händerna. Jag tror hon blir osäker då.
Jag fick mig ett par mycket glada skratt i går angående rutan. En kompis ville prova skyddsärmen på Gaija. gaija tycker att skyddsärm är skitkul! Tänk att få hoppa upp, morra, bita, skaka och vara våldsam med någon utana tt göra illa denne? Helhäftigt!
När hon fick ta ärmen så kom dom glada skratten. För gaija sprang inte omkring med ärmen och var mallig.... Näää.. hon sprang till rutan med den och var maillig och lycklig.
Så himmla skoj kan rutan vara! =O)
Nu börjar all ringrostighet vara borta. Det jag behöver träna på är att korrigera Gaijas sneda sättanden. Inte belöna dom... Fyyyy mig!
Hopp över hinder tränar vi på också. Och då att få ut henne en bit från hindret. vilket verkar var på gång att lyckas. efter några försök så börjar hon anan vad ajg vill. Jag lägger leksaken en bra bit från hindret, skickar hudnen över hindret och sen kommenderar jag henne att stanna och sätta sig. Precis som när jag började träna. Så nu springer hon fram till leksaken och ställer sig och sen sätter hon sig vänd mot mig. Så jag är på väg där att fixa det.
Gaija är smart och förstår rätt snabbt vad jag vill när jag vill lära in ngt nytt eller förändra hennes moment. Så himmla skoj hund att jobba med!
=O)
Nya bilder och andra bilder...
Eftersom att det är så tråkigt att läsa bloggar utan bilder så ska jag kompensera det med lite nya dagsfärska bilder och andra bilder...
Tittut i skogen....
Solt...
stor....
klok....
och vacker!
Måste du fota mig heeela tiden matte? Kan vi inte leka nu?
Här har Gaija nyss lekt doktor. Nu har hon fått en tröstnapp i munnen. Myyysigt!
Ertappad glasstjuv! Han trodde det inte men det syns kring nosen att han tjuvätit från husses glass.
Booooring! Boring!!! Är man en klok schäfer så behöver man hjärngympa. Ingen som vill ta ett parti?
Tittut i skogen....
Solt...
stor....
klok....
och vacker!
Måste du fota mig heeela tiden matte? Kan vi inte leka nu?
Här har Gaija nyss lekt doktor. Nu har hon fått en tröstnapp i munnen. Myyysigt!
Ertappad glasstjuv! Han trodde det inte men det syns kring nosen att han tjuvätit från husses glass.
Booooring! Boring!!! Är man en klok schäfer så behöver man hjärngympa. Ingen som vill ta ett parti?
Vi har inte frysit inne...
Datorn hvererade ju lagmot före jul. Tack o lov så fick vi låna en dator av johan. en otroligt SNÄLL och bussig kompis1 Men han ville sälja den och såld blev den. Så nu har vi varit utan dator en tid. Så det har bara blivit snabba kollar här inne på lånade datorer. Men NU är datorn lagad och hel och går som en DRÖM! =O)
Gaija och jag tränar i ridhusen varje helg. Blir kanske nog så jobbigt både för mig och Gaija. Men vi har vilodagar och då är vi i form igen. Eller om jag ska vara älrig så är det jag som måste komma i form. Gaija har en naturlig form så att säga. ;O)
Fjärren går rätt bra. Så länge hon har en leksak bakom sig. Få se hur vi ska lösa det eller kanske bara vänta ut att hon måste ha en leksak bakom sig för att inte förflytta sig. Jag tror på att träna mer med leksak men variera mig med avstånden. Hon ska vara trygg där hon ligger trotts att ajg står långt bort. målet är att stå längre bort än tio meter. Sen tänkte ajg börja att ta bort lekaken varannan gång osv. när hon är säker på fjärren med långa avstånd. Som det är nu så är vi uppe i nästan tio meter och hon går rätt bra på enbart handtecken eller på rösten. eller båda. Jag varierar där också.
Hopp över hinder jobbar vi inte med just nu då vi inte har tillgång till ngt hinder. Att hoppa ute på stenhård och frusen mark är inte riktigt min grej... Men jag ska ta med mitt hemma snickrade hinder till nästa lördag.
Framförgåendet går rätt bra också. vi har precis börjat med det och då använder ajg mig av att ngn står och håller en leksak bakom ryggen. När hon stannar så kastar människan leksaken till henne. hon får inte gå fram. Jag ska också ha hunnit komma fram till henne och ge berömm. Det varkar då funka bra och hon stretar inte när vi jobbar så. Kommandot börjar komma på plats ialla fall.
Inkallning med ställande går ibland och ibland inte? Vissa dagar är det som om hon aldrig gjort annat. stannar utan att jag ens behöver göra ngt handtecken. Andra dagar så fortsätter hon fast att jag till och med låtsaskastar hennes leksak... Konstiga jycke...
Jag varierar detta med att verkligen kasta leksaken till henne. Men det lyckas ändå inte alltid. Någonstans är jag otydlig och gaija är osäker... Vi får se om jag kommer på ngt sätt att lösa det hela på.
Jag kanske gör som jag gjorde härmom natten. drömmer om lösning på problem. verkar vara en speciallite jag har.
Som rutan tex.
Kom på en natt att ajg använder rutan som extern belöning. Så jag ahr testat det. Gaija vet numera vad rutan är, att den är ROLIG och att man ska stå inne i den.
Det hela funkade på ett enda träningspass i ridhuset1 Wow säger jag bara... Så enkelt... Och tänk om hunden upplever rutan som en belöning på tävlingar?
Jag tycker överhuvud taget att all inlärning ska vara rolig. Hunden ska tycka att det är roligt att jobba tillsammans med mig. Vi är ett team Gaija och jag....
Sen när hunden lärt sig kan man ställa krav (det har Mia lärt mig) ;O)
Apporteringen går också hyffsat. Hon gör det hon ska och kommer snällt med apporten. Det enda är att hon ibland har lite låg fart tillbaka. emn det kan man nog också fixa. på ngt sätt. Kanske med en ruta som extern belöning kanske? Hehe...
Nåja. vi jobbar på på det mentala planet och lika så med det fysiska.
Gaija drar spark några gånger i veckan: Ajg ahr också fått min man att förstå att han itne kan vara ute med henne i 20 minuter. jag upptäckte nämligen att han fuskar... Han är ute och går korta sträckor bara.... så nu har jag visat honom på ett mycket snällt och finkännsligt sätt var ahn sak gå med hudnen och hur han ska gå. Och se där... Både han och hudnen mår bra av dom promenaderna. han går till och med FRIVILLIGT ut med hudnen på stigarna i skogen. Han tycker om det!
Så det är inte bara hunden jag kan lära sitta.
Gaija och jag tränar i ridhusen varje helg. Blir kanske nog så jobbigt både för mig och Gaija. Men vi har vilodagar och då är vi i form igen. Eller om jag ska vara älrig så är det jag som måste komma i form. Gaija har en naturlig form så att säga. ;O)
Fjärren går rätt bra. Så länge hon har en leksak bakom sig. Få se hur vi ska lösa det eller kanske bara vänta ut att hon måste ha en leksak bakom sig för att inte förflytta sig. Jag tror på att träna mer med leksak men variera mig med avstånden. Hon ska vara trygg där hon ligger trotts att ajg står långt bort. målet är att stå längre bort än tio meter. Sen tänkte ajg börja att ta bort lekaken varannan gång osv. när hon är säker på fjärren med långa avstånd. Som det är nu så är vi uppe i nästan tio meter och hon går rätt bra på enbart handtecken eller på rösten. eller båda. Jag varierar där också.
Hopp över hinder jobbar vi inte med just nu då vi inte har tillgång till ngt hinder. Att hoppa ute på stenhård och frusen mark är inte riktigt min grej... Men jag ska ta med mitt hemma snickrade hinder till nästa lördag.
Framförgåendet går rätt bra också. vi har precis börjat med det och då använder ajg mig av att ngn står och håller en leksak bakom ryggen. När hon stannar så kastar människan leksaken till henne. hon får inte gå fram. Jag ska också ha hunnit komma fram till henne och ge berömm. Det varkar då funka bra och hon stretar inte när vi jobbar så. Kommandot börjar komma på plats ialla fall.
Inkallning med ställande går ibland och ibland inte? Vissa dagar är det som om hon aldrig gjort annat. stannar utan att jag ens behöver göra ngt handtecken. Andra dagar så fortsätter hon fast att jag till och med låtsaskastar hennes leksak... Konstiga jycke...
Jag varierar detta med att verkligen kasta leksaken till henne. Men det lyckas ändå inte alltid. Någonstans är jag otydlig och gaija är osäker... Vi får se om jag kommer på ngt sätt att lösa det hela på.
Jag kanske gör som jag gjorde härmom natten. drömmer om lösning på problem. verkar vara en speciallite jag har.
Som rutan tex.
Kom på en natt att ajg använder rutan som extern belöning. Så jag ahr testat det. Gaija vet numera vad rutan är, att den är ROLIG och att man ska stå inne i den.
Det hela funkade på ett enda träningspass i ridhuset1 Wow säger jag bara... Så enkelt... Och tänk om hunden upplever rutan som en belöning på tävlingar?
Jag tycker överhuvud taget att all inlärning ska vara rolig. Hunden ska tycka att det är roligt att jobba tillsammans med mig. Vi är ett team Gaija och jag....
Sen när hunden lärt sig kan man ställa krav (det har Mia lärt mig) ;O)
Apporteringen går också hyffsat. Hon gör det hon ska och kommer snällt med apporten. Det enda är att hon ibland har lite låg fart tillbaka. emn det kan man nog också fixa. på ngt sätt. Kanske med en ruta som extern belöning kanske? Hehe...
Nåja. vi jobbar på på det mentala planet och lika så med det fysiska.
Gaija drar spark några gånger i veckan: Ajg ahr också fått min man att förstå att han itne kan vara ute med henne i 20 minuter. jag upptäckte nämligen att han fuskar... Han är ute och går korta sträckor bara.... så nu har jag visat honom på ett mycket snällt och finkännsligt sätt var ahn sak gå med hudnen och hur han ska gå. Och se där... Både han och hudnen mår bra av dom promenaderna. han går till och med FRIVILLIGT ut med hudnen på stigarna i skogen. Han tycker om det!
Så det är inte bara hunden jag kan lära sitta.
Ridhusträningen har börjat!
Oj så kul! Vi är ett gäng som hyrt ett ridhus. Så nu kan vi äntligen träna på allvar! Det känns som evigheter sedan jag tränade sist. och då har det gått bara en månad drygt sedan vi tävlade sista gången. Nu under julen har det blivit väldigt lite lydnad. Men det ska vi ta igen nu!
Julgrisen (Gaija) har krympt ihop och blivit riktigt smal! Jag vet itne hur det gick till men hon förlorade två kilo..Och jag fick dom! Så nu måste jagockså börja springa framför sparken...
Just nu mår jag riktigt dåligt i kroppen. Äter en hel del starka värktabletter som gör mig lummig i huvudet och hemskt trött. både i kropp och själ. Jag kan inte sova ordentligt heller. Så nu har ajg fått ännu mera tabletter! Jippi! Eller nåt sånt... Så i morgon börjar jag med antideppresivt. Det ska göra att jag sover bättre och minska värken är det tänkt. Jag hoppas verkligen att det hjälper. För jag måste och VILL komma igång med mitt liv! Just nu står jag och stampar på samma ställe känns det som. Inget funkar och försöker jag med att röra mig mer så åker jag på muskleinflammationer. Som det där med att Gaija drar sparken. Hopplöst. Jag fick muskelinflammation kring armbågarna. Så just nu står på min önskelista en ordentlig dragsläde för en hund!
Om någon läser det här och har en sådan till salu så säg till! Jag behöver en sådan!
I går när vi tränade i ridhuset så körde jag igenom Gaija lite med lkl1 moment samt inkallning med ställande, rutan coh fjärrdirigering. Kvällens träningspass ska jag bjuda på hopp över hinder. Samt rutan igen då och fjärren. Fjärren börjar sitta rätt bra. Men ajg har itne ökat avståndet ännu utan hon sitter/ligger ca tre meter fån mig. Jag vill få in läggandet och sättandet perfekt först innan ajg ökar avståndet och dragningskraften till mig.
Jag lägger också hennes favvogrej bakom henne för att hon inte ska komma frammåt. Ett tag ahde jag problem med det men nu när den ligger bakom henne så går det utmärkt. belöning bakåt alltså. Senare tar ajg bort snörbollen och kastar denbakom henne. Men det gör jag efter jag ökat avståndet till tio meter...
Rutan tränar jag in som så att jag leker med henne inne i rutan och säger "rutan" flera gånger. Sen lämmnar jag snörbollen i rutan, går ut ur den med hunden och sätter henne på ca fem meters avstånd. Sedan visar jag henne rutan och säger kommandot. Hon springer in och så fort hon ska ta snörbollen så kommenderar jag "stanna" Där står hon tills jag kommer in och vi leker inne i den skojjiga rutan igen. Sen kan jag variera mig med att ömsom kasta in eller gå in med snörbollen i rutan när hon springer in där. Alltså efter jag gett kommandot rutan.
det hela verkar funka. Rutan är ju ngt helt nytt för mig och ajg tyckte det här sättet var ett roligt sätt att lära in rutan på.
Att jobba med godis som belöning har vi helt slutat med. Godis är mat och det ska ätas i matskålen. Snörbollen däremot är livets höjdare! Får gaija välja mellan godis och snörbollen så tar hon ALLTID snörbollen först! Och godiset skiter hon i. Så varför mata en såt liten julegris i onödan?
Inkallande med ställande går rätt bra. ännu så länge kör vi korta sträckor. emn jag ökar avståndet ioalla fall. Kortare och liiite längre sträckor. det funkar också fint. Jag använder bollen i ett stopp/kast rörelse och hon tvärstannar alltid. Så långt har vi kommti där nu ialla fall. Jag lägger också in vanliga inkallningar emellanåt för att behålla farten.
Apportering har vi också kört och hon kan apporteringen mycket bra. det enda är att hon gärna vill tugga lite. Men om jag påminner henne att "hållfast" så slutar tugget. Få se om vi kan jobba bort det också.
Så nu är dom lata dagarna förbi. Få se om vi kan anmäla oss till tävlingen i slutet av februari. Det beror på hur klara vi blir med momenten. Ska bli skoj att få tävla i lydnasklass två nu också. =O)
Julgrisen (Gaija) har krympt ihop och blivit riktigt smal! Jag vet itne hur det gick till men hon förlorade två kilo..Och jag fick dom! Så nu måste jagockså börja springa framför sparken...
Just nu mår jag riktigt dåligt i kroppen. Äter en hel del starka värktabletter som gör mig lummig i huvudet och hemskt trött. både i kropp och själ. Jag kan inte sova ordentligt heller. Så nu har ajg fått ännu mera tabletter! Jippi! Eller nåt sånt... Så i morgon börjar jag med antideppresivt. Det ska göra att jag sover bättre och minska värken är det tänkt. Jag hoppas verkligen att det hjälper. För jag måste och VILL komma igång med mitt liv! Just nu står jag och stampar på samma ställe känns det som. Inget funkar och försöker jag med att röra mig mer så åker jag på muskleinflammationer. Som det där med att Gaija drar sparken. Hopplöst. Jag fick muskelinflammation kring armbågarna. Så just nu står på min önskelista en ordentlig dragsläde för en hund!
Om någon läser det här och har en sådan till salu så säg till! Jag behöver en sådan!
I går när vi tränade i ridhuset så körde jag igenom Gaija lite med lkl1 moment samt inkallning med ställande, rutan coh fjärrdirigering. Kvällens träningspass ska jag bjuda på hopp över hinder. Samt rutan igen då och fjärren. Fjärren börjar sitta rätt bra. Men ajg har itne ökat avståndet ännu utan hon sitter/ligger ca tre meter fån mig. Jag vill få in läggandet och sättandet perfekt först innan ajg ökar avståndet och dragningskraften till mig.
Jag lägger också hennes favvogrej bakom henne för att hon inte ska komma frammåt. Ett tag ahde jag problem med det men nu när den ligger bakom henne så går det utmärkt. belöning bakåt alltså. Senare tar ajg bort snörbollen och kastar denbakom henne. Men det gör jag efter jag ökat avståndet till tio meter...
Rutan tränar jag in som så att jag leker med henne inne i rutan och säger "rutan" flera gånger. Sen lämmnar jag snörbollen i rutan, går ut ur den med hunden och sätter henne på ca fem meters avstånd. Sedan visar jag henne rutan och säger kommandot. Hon springer in och så fort hon ska ta snörbollen så kommenderar jag "stanna" Där står hon tills jag kommer in och vi leker inne i den skojjiga rutan igen. Sen kan jag variera mig med att ömsom kasta in eller gå in med snörbollen i rutan när hon springer in där. Alltså efter jag gett kommandot rutan.
det hela verkar funka. Rutan är ju ngt helt nytt för mig och ajg tyckte det här sättet var ett roligt sätt att lära in rutan på.
Att jobba med godis som belöning har vi helt slutat med. Godis är mat och det ska ätas i matskålen. Snörbollen däremot är livets höjdare! Får gaija välja mellan godis och snörbollen så tar hon ALLTID snörbollen först! Och godiset skiter hon i. Så varför mata en såt liten julegris i onödan?
Inkallande med ställande går rätt bra. ännu så länge kör vi korta sträckor. emn jag ökar avståndet ioalla fall. Kortare och liiite längre sträckor. det funkar också fint. Jag använder bollen i ett stopp/kast rörelse och hon tvärstannar alltid. Så långt har vi kommti där nu ialla fall. Jag lägger också in vanliga inkallningar emellanåt för att behålla farten.
Apportering har vi också kört och hon kan apporteringen mycket bra. det enda är att hon gärna vill tugga lite. Men om jag påminner henne att "hållfast" så slutar tugget. Få se om vi kan jobba bort det också.
Så nu är dom lata dagarna förbi. Få se om vi kan anmäla oss till tävlingen i slutet av februari. Det beror på hur klara vi blir med momenten. Ska bli skoj att få tävla i lydnasklass två nu också. =O)
Drag på Pitholm!
Idag ahr vi gått en mil... Ute i skogen! Sen så har Amanda fått prova tolka bakom Gaija på slalomskidor. Hon är liten och lätt som en fjäder. Det tyckte Gaija med. Oj så hon sprang! Så nu har vi tränat lite kommando när hon drar.
Rex har fått hänge med också. Han stortrivdes i skogen. Men nu i kväll då det blev drag var hon nog mera i vägen. Han ville också vara med och dra.
Gaija är lite rädd för rex. Eller var.... Numera är dom bästisar och har jätteskoj ihop!
Rex ville också vara med...
Härligt att få sträcka ut!
Full fart!
Gaija stormtrivdes med att få dra Amanda. Spännande var nog rätta ordet! Gaija gillar spänning!
Svårt att få på bild... Men kul hade Amanda!
Rex och Gaija. Goa vänner numer...
Rex har fått hänge med också. Han stortrivdes i skogen. Men nu i kväll då det blev drag var hon nog mera i vägen. Han ville också vara med och dra.
Gaija är lite rädd för rex. Eller var.... Numera är dom bästisar och har jätteskoj ihop!
Rex ville också vara med...
Härligt att få sträcka ut!
Full fart!
Gaija stormtrivdes med att få dra Amanda. Spännande var nog rätta ordet! Gaija gillar spänning!
Svårt att få på bild... Men kul hade Amanda!
Rex och Gaija. Goa vänner numer...
Trrrrrrrååååkigt!
Det tycker ialla fall Gaija. Snö har fallit ner och hon vill vara ute och busa. så vi la ett spår i dag i skogen. Det blev nästn fyra timmar gammalt. Sen gick vi spåret. Första tio metrarna började hon slå lite.. Men sen så var det raka spåret och alla apporter (fem st) hittades. på rekordtid! Hon hade sådan fart att ajg med min envisa förkylning orkade inte hänge med. Jag fick säga åt henne att sakta ner. Flera gånger!
Spåret betsod av omväxlande skogsterräng med snö, ris, högt ris, skogstigar där folk hade gått och en bäck att korsa (jag fick nästan gå i spagat! stackars mig!) samt ett helt färskt råddjursspår. vi skrämde den på flykt när vi kom till upptaget. Nåja. Gaija bryr sig inte om vilt.
Förmodligen är hon så van dom att hon inte bryr sig längre. För jag bryr mig ju inte om dom. eller jag ser dom inte. ;O)
Så spåret som dåhade en skogstig som var upptrampad av folk gick bra. Funkade ju kanon som ett avledningsspår. Hon brydde sig itne om avledningsspåret utan fortsatte bara på mitt spår. Sen kom vi då till bäcken. Jag hade gått en bit bredvid och sen hoppat över (spagatserat mig). Gaija fattade DIREKT vad hon skulle göra!
Apporterna då.. Alla hittades. Men enligt Gaija så ska hon FORTFARANDE ta dom i munnen och snabbt spåra vidare. Jag vill att hon kommer med den till mig. Huva! hon bara drar i väg. Så vi jobbade lite med det också. Så fick jag hämta andan emellanåt.
När vi var klara med spåret så började Gaija leta ett nytt spår att få spåra. Jösses.. Hon är omättlig den hunden!
Nu är hon uppförsäkrad också. 12 papp! Jösses vad några förstapriser i lkl1 kan göra.
Och så blev jag utmanad av Lie och grabbarna... Så jag tar utmaningen som en rejäl kvinna ska göra! Här kommer den!
Vad gjorde du 2006 som du aldrig gjort förut?
Vann flera förstapris med gaija. Samt fick ett Lp1 och två klassvinster... Har aldrig gjort så många braiga tälingar på ett år. =O)
Vilka länder besökte du?
Norge. Såg en massa krigsminnen där och fick underbara bilder på ett soligt och vackert land! =O)
Vilket datum från 2006 kommer du minnas, och varför?
Den andra november. Den dagen då Lona, min andra själsliga hälft försvann för alltid. Jag saknar henne oerhört samtidigt som jag är lättad att hon slipper ifrån allt jobbigt. men ofta tänker jag på hur jag ska klara mig utanhenne. Tur jag har Gaija. världens bästaste Gaija!=O)
Vilka låtar kommer alltid att påminna dig om 2006?
Ingen låt alls. Jag ahr inte fastnat för ngn alls i år. Konstigt nog.
Vad gjorde du på din födelsedag?
Jag åt tårta. =O) Och öppnade presenter. =O)
Vad hade gjort ditt år mycket mer njutbart?
Ett MH åt Gaija. Och en mindre sur granne. =O)
Hur höll du dig från att bli galen?
Jag pussade Gaija och Lona och Garp och Fyllkatten och barnen och min man och min mamma.
Vem var den bästa nya personen du träffade?
Ellis. en medsyster och garps nya mamma. =O)
Uppnådde du det du tänkt dig under 2006?
Japp. Fick LP 1 på aija, och fick fina resultat på tävlingarna. samt att vi åkte båt och gav Lona en fin sista tid med båt och bad. sånt tröstar. Det enda jag inte uppnädde var detta förbenade MH: =O(
Förhoppningar om 2007?
MH!!!!! Samt att börja tävla i Apellen och i tvåan. Och få träna med Gaija och vara glad och ha roligt med henne. =O) Vilket inte är så svårt förståss... ;O)
Gott nytt år!
Gott nytt år önskar familjen Fägnell
Gaija tycker det är svårt att balansera både öron och hatt.. Oboy ser mest ut som om han tittat för djup ner i glaset.
God jul... Lite försent...
Här är vi proppmätta och glada. Julgrisen Gaija har fått lite julmat hon med... Men mycket sparsamt. Hon MÅSTE ner i vikt! Själv ahr man försökt att hålla igen också. men ni vet hur det är... *suckar* Nu har jag ialla flal åkt på en förkylning. Så fort jag bara tänker på motion så blir jag förkyld. nu har jag kommit på det! Jag är... ALLERGISK mot motion! Så är det!
Tomt som bara den har det varit utan Garp. Men glädjen över att han fått ett nytt och jättehärligt hem överskuggar ALLT! Han ahr hammnat hon smänniskor som tycker om honom för den lilla Garpen han är... Han får ju till och med behålla sitt namn! =O) Och att det funkar med den andra hudnen är också underbart. Nu slipper han komma till ett hem och bli ensamhund. Han gillar ju sällskap. =O)
Lilla myspellen....
Gaija hon njuter av ensamhetens sötma minsann. All uppmärksamhet riktas ju mot HENNE! WOW! Hon är centrum i familjen just nu. Förutom Oboy då förståss...
Fast ibland blir det lite långtråkigt för det finns ju ingen att leka med. Förutom .... Oboy då förståss... Tur det!
Här kommer lite bilder från Julen. Jag ahr tagit kort på resten av familjen. Men dom såg så underliga ut att jag törs bara inte hänga ut som här på nätet. Ngn kan få hjärtsnörp av åsynen....
Snart är det ialla fall nyår. Då blir det kalas och sen firar vi nyår med varandra. Kalaset står mina tvillingar för. Så det blir dubbelt upp med tårta här ifall ngn är sugen... ;O)
Just det... bilderna...
Ty julen är rolig för stooora och små... Gaija längtar efter Tomten!
Oboy tycker tomten är töntig... Han själv är mycket bättre än ngn tomte i världen.
Kolla in Koschamuuuuhhhh.... En fiiin julklapp från Mormor! Koschamuuu är alltid glad och ahr alltid ett leende. Fast pipmojen gått sönder i magen. kanske lika bra det. För mammas och pappas förstånd.
Fyyy så jobbigt med tomtar och paket och grejjer som ska upp ur dessa paket.
Sovstund!!!
Gaija har uppenbara problem med att öppna sina paket. Eftersom att hon inte tror på att hon har n¨gra framben så använder hon dom inte till att hålla fast paktet med och sen riva upp paketet.
Gaija tar tag i paketet. Skakar på huvudet upp och ner så att hon liskomkastar ner paketet i glvet och pappret rivs där efter av i microskopiska bitar. Sen kan man till slut pilla bort papperseländet och få ut sin present. Jättejobbigt! Gaija blir svettig på huvudet.
Tomt som bara den har det varit utan Garp. Men glädjen över att han fått ett nytt och jättehärligt hem överskuggar ALLT! Han ahr hammnat hon smänniskor som tycker om honom för den lilla Garpen han är... Han får ju till och med behålla sitt namn! =O) Och att det funkar med den andra hudnen är också underbart. Nu slipper han komma till ett hem och bli ensamhund. Han gillar ju sällskap. =O)
Lilla myspellen....
Gaija hon njuter av ensamhetens sötma minsann. All uppmärksamhet riktas ju mot HENNE! WOW! Hon är centrum i familjen just nu. Förutom Oboy då förståss...
Fast ibland blir det lite långtråkigt för det finns ju ingen att leka med. Förutom .... Oboy då förståss... Tur det!
Här kommer lite bilder från Julen. Jag ahr tagit kort på resten av familjen. Men dom såg så underliga ut att jag törs bara inte hänga ut som här på nätet. Ngn kan få hjärtsnörp av åsynen....
Snart är det ialla fall nyår. Då blir det kalas och sen firar vi nyår med varandra. Kalaset står mina tvillingar för. Så det blir dubbelt upp med tårta här ifall ngn är sugen... ;O)
Just det... bilderna...
Ty julen är rolig för stooora och små... Gaija längtar efter Tomten!
Oboy tycker tomten är töntig... Han själv är mycket bättre än ngn tomte i världen.
Kolla in Koschamuuuuhhhh.... En fiiin julklapp från Mormor! Koschamuuu är alltid glad och ahr alltid ett leende. Fast pipmojen gått sönder i magen. kanske lika bra det. För mammas och pappas förstånd.
Fyyy så jobbigt med tomtar och paket och grejjer som ska upp ur dessa paket.
Sovstund!!!
Gaija har uppenbara problem med att öppna sina paket. Eftersom att hon inte tror på att hon har n¨gra framben så använder hon dom inte till att hålla fast paktet med och sen riva upp paketet.
Gaija tar tag i paketet. Skakar på huvudet upp och ner så att hon liskomkastar ner paketet i glvet och pappret rivs där efter av i microskopiska bitar. Sen kan man till slut pilla bort papperseländet och få ut sin present. Jättejobbigt! Gaija blir svettig på huvudet.
En julutmaning.
Jag har blivit utmanad av Lie och hennes Max.
En julig utmaning
Har du köpt en chokladkalender?
Japp. tre st åt barnen. Dom åt upp dom på en gång...
Om ja, har du öppnat några luckor för tidigt?
Nja..Jag kan väl ändå inte öppna barnens luckor?
Har du hunnit med att köpa julklappar?
Allt är klart. Packat och klart till och med. nu inväntar vi bara att smygtomten ska fixa barnens julstrumpor med.
Vem är det svårast att köpa till?
Svärmor.
Dricker du alkoholfri glögg?
Jajamänsann! Gott är det och nykter förblir man! =O)
Har det hänt att du aldrig stressat inför julen?
Japp. Innan man fick barn.
Hur många stjärnor ger du till årets julkalender på TV?
Inga stjärnor alls. Tråååkig!
En person som du velat säga “God Jul” till men aldrig vågat/orkat eller kanske glömt?
Min sura granne Subbe har ajg aldrig sagt god jul till. Hans jul verkar itne vara så god. Stackars människa.
Vem är det som julpyntar hemma hos er?
Barnen. Dom är som galna! Tomtar överallt!
Älskar du att få julklappar eller att ge bort?
Jag älskar att ge bort. Älskar att se folk öppna sina paket och bli glada.
Vill du fira julafton utomlands eller i vårt kära Sverige?
Hemma med MASSOR av snö!
Känner du någon julstämning nu?
Japp för nu luktar det julskinka här.
Såja.. Julutmaningen utförd på självaste julafton!
God jul på er alla! Jg tror itne jag törs utmana ngn nu när julen äntligen är hääär! ;O)
Sista dygnet med Garp....
Jag kommer att sakna min lillkille. Men det är absolut itne med sorg i hjärtat han åker!
Det är nämligen så att garp har fått en ny mamma!
ÄNLIGEN!
Och inte vilken mamma som helst! Utan Ellis i umeå! Hon kommer att bli en toppenmamma åt garp. göra roliga saker och bli.. BORTSKÄMD! *myser* Det känns så bra att Garp har fått henne till sin mamma!
Tack Anna (Natos matte) för att du sa om Ellis till mig och att jag bad dig då henne ringa Mia. ;O)
I kväll har Garp fått sitt julbad. Och OJ vad duktig han är! Stod stilla i badkaret jkättelänge och var tyst och snäll. han är en drömhund! Sen hoppade han bara ut en gång ur badkaret. =O) Stor och duktig kille är han!
Här kommer en massa bilder!
Sååå STORA tassar! Så stora!
Isch Oboy! Du är en otäcking till kisse!
Vi kan busa lite. Jag biter och du piper... Jag har ju en annan kompis som jag gör så med.
Nähäää..Man får inte göra så? Oj då....
Jag är sååå snygg!
Här är jag också sååå snygg! Fast jag har en gul fluffrig prick på nosen...
Mmm.. gott med ett hårdbröd efter badet! Smurfan får titta på. Gottan är min! Bara min!
Ett försök att få båda hudnarna på en bild. Sittandes. Det lyckades. Tyvärr var det just i gryningen och bilden blev lite mörk.
Egentligen bör man få ngn att montera dessa bilder. För det gååår inte att ha två hundar stilla på samma gång!
Garps tur att fladdra med huvudet...
Gott med Garps ben tycker gaija. Egenhändigt stulet från Garp...
Den här kissen, Blåboy för man leka med. Jag brukar ge den lite däng.
Bita den i svansen också...
Och sen kramas vi!
Lycka till nu i morgon Ellis och Garp! Jag hoppas ni får en underbar tid tillsammans! Det har varit underbart att få vara fostermor åt Garp. Jag är mäkta stolt över att få ha haft honom här. Alla dagar har varit roliga dagar med massor av bus och mys. Nu får du en otroligt trevlig liten individ att jobba med Ellis. Njut av varandra!
Det är nämligen så att garp har fått en ny mamma!
ÄNLIGEN!
Och inte vilken mamma som helst! Utan Ellis i umeå! Hon kommer att bli en toppenmamma åt garp. göra roliga saker och bli.. BORTSKÄMD! *myser* Det känns så bra att Garp har fått henne till sin mamma!
Tack Anna (Natos matte) för att du sa om Ellis till mig och att jag bad dig då henne ringa Mia. ;O)
I kväll har Garp fått sitt julbad. Och OJ vad duktig han är! Stod stilla i badkaret jkättelänge och var tyst och snäll. han är en drömhund! Sen hoppade han bara ut en gång ur badkaret. =O) Stor och duktig kille är han!
Här kommer en massa bilder!
Sååå STORA tassar! Så stora!
Isch Oboy! Du är en otäcking till kisse!
Vi kan busa lite. Jag biter och du piper... Jag har ju en annan kompis som jag gör så med.
Nähäää..Man får inte göra så? Oj då....
Jag är sååå snygg!
Här är jag också sååå snygg! Fast jag har en gul fluffrig prick på nosen...
Mmm.. gott med ett hårdbröd efter badet! Smurfan får titta på. Gottan är min! Bara min!
Ett försök att få båda hudnarna på en bild. Sittandes. Det lyckades. Tyvärr var det just i gryningen och bilden blev lite mörk.
Egentligen bör man få ngn att montera dessa bilder. För det gååår inte att ha två hundar stilla på samma gång!
Garps tur att fladdra med huvudet...
Gott med Garps ben tycker gaija. Egenhändigt stulet från Garp...
Den här kissen, Blåboy för man leka med. Jag brukar ge den lite däng.
Bita den i svansen också...
Och sen kramas vi!
Lycka till nu i morgon Ellis och Garp! Jag hoppas ni får en underbar tid tillsammans! Det har varit underbart att få vara fostermor åt Garp. Jag är mäkta stolt över att få ha haft honom här. Alla dagar har varit roliga dagar med massor av bus och mys. Nu får du en otroligt trevlig liten individ att jobba med Ellis. Njut av varandra!
Lite sent...
På grund av uppdatering av bloggens server så kunde jag inte lägga in ngn lucia bild här.
Men i dag kan jag! Så då gör jag det!
Sen så har Garp många sidor... Kolla!
En farlig Schäfer....
Är egentligen en liten ängel!
Han är ju så sööööt!
Kolla in tassarna. Visst är dom bedårande!?
Men i dag kan jag! Så då gör jag det!
Sen så har Garp många sidor... Kolla!
En farlig Schäfer....
Är egentligen en liten ängel!
Han är ju så sööööt!
Kolla in tassarna. Visst är dom bedårande!?
Gaijas höfter....
är jättefina!!!! Wow! Jippi!!!!
Vänster A och höger B. Armbågarna är fina också!
Nu kör vi!!!!!
Drag...
Agillity...
Bruks...
Ja listan kan bli lång. Men vi ska göra allt det roliga vill vill göra Gaija och jag.Min lilla princessa! Gissa om jag är lycklig? Och gissa om jag är nöjd med valet av uppfödare som tagit fram en sån fin hund till mig?
Jag fick ju se plåtarna efter röntgen och jag har väl vetat innerst inne hela tiden att dom var fina. För det jag såg på plåtarna var ngt helt annat än stackars Lonas höfter...
Så i morgon när jag vaknar så måste jag titta och se så att det fortfarande är sant... Det känns som en dröm. !3 år sedan jag hade en fri hund. 13 år...
Vänster A och höger B. Armbågarna är fina också!
Nu kör vi!!!!!
Drag...
Agillity...
Bruks...
Ja listan kan bli lång. Men vi ska göra allt det roliga vill vill göra Gaija och jag.Min lilla princessa! Gissa om jag är lycklig? Och gissa om jag är nöjd med valet av uppfödare som tagit fram en sån fin hund till mig?
Jag fick ju se plåtarna efter röntgen och jag har väl vetat innerst inne hela tiden att dom var fina. För det jag såg på plåtarna var ngt helt annat än stackars Lonas höfter...
Så i morgon när jag vaknar så måste jag titta och se så att det fortfarande är sant... Det känns som en dröm. !3 år sedan jag hade en fri hund. 13 år...
Dagens bild...
Ville bara visa vad amn kan använda för apport till sin hund. Hehe... Gaija apporterar allt jag ber henne om. tack vare flera duktiga människor kring mig som hjälpt och gett mig fina råd så har vi lyckats att få till en lekfull apportering! Gaija bär vad som helst numera. Och kommer tillbaka med den också!
Tänk om dom kunde ha apport med stor kaffekanna på tävlingarna? Vad skoj det skulle vara. ;O)
Bästisar.
Ja så här har dom börjat umgås på kvällarna. Jag får inte plats med mina fötter.... Jag får ont i ryggen av att sitta konstigt. Men jag har inte hjärta att flytta på dom. Dom är såå söta ihop!
Lilla Garp...
Vi har ju en ny familjemedlem här hos oss. Han är nte våran i lagens mening... Jaja.. Vi har inte STULIT honom. Hahaha! Det rä Garp som stulit våra hjärtan! *ler*
Garp är min uppfadre Mia's hund. Han har inte hittat ngt hem ännu. Men jag hoppas för hans skull coh den blivande ägarens skull att han gör det ( inte för våran skull). Han är ju enhelt underbar liten "pojk" och är grabben i huset. Så grabbig att han redan nu testar med att lyfta benet!
En liten problemlösare är han också. han gillar att fundera på saker och sen testa dom. OCh det funkar fint! han löser små knep och knåp på sitt eget lilla vis och är så klok så!
Rumsren är han också på väg att bli. Nu i flera dagar har det inte hänt en endaste olycka. Så vi får väl se... ;O)
Garp är otroligt följsam och tycker om att vara nära. Han är på samma gång mycket nyfiken och vill gärna undersöka nya saker. Han har ett hett humör när det väl blixtrar till men ett hjärta av GULD! Han är så go vår lille prins! Garp får växa upp nu tills vidare i ett hem där det finns en hundkompis och katt och barn. Här är det ju liv och rörelse hela dagen lång. förutom då barnen är i skolan. Då är det lungt och skönt. Han ahr flera vrår där han får vara i fred och sova. bara så det itne missuppfattas. ;O)
På bilderna som jag lagt in här på bloggen så är vi ute vid Gläntan. han tyckte det var helhäftigt att vara där och spana på vattnet som var öppet långt, långt ut... Sen fick hudnarna leta lite godis i snön. Vi själva satt och fikade i solen och kylan. Det känndes lite absurbt. Vi bruklar ju göra sånt på somaren+ Men vi gjorde det för Lonas skull. OCh hon var så lycklig! Ja även Garp och Gaija...
Vi går åt var sitt håll!
Vi har tävlat igen...
Idag har det ju varit tävling igen....
Och det gick också bra. vi tog hem segern igen! =O)
Fast det blev itne lika mycket poäng Men jag är nöjd. Mycket mer än nöjd... I kväll får Gaija lite köttfärs i maten. Som belöning för ett gott samarbete i helgen. för det är ju just det all lydnad hänger på. Att man kan samarbeta med sin partenr (hunden).
Så här såg Gaijas resultat ut:
Platsliggande 10
Tandvisning 10
Linförighet 8.5 Tränger ngt, Snett sättande. Bra kontakt
Fritt följ 9 Tränger ngt, Vid vänstersväng, Bra kontakt
Platsläggande 10
Inkallande 10 Bra tempo
Stående 10 Bra ställande
Hopp över hinder 10
Helhetsintryck 10
Gaija var jättebusig! Jag ahde jobbat lite med henne och tyckte hon verkade loj. Hon är liksom så lugn och sansad.. men när man kommer in på planen då jäklar! Så jag tog nog i lite för mycket i uppvärmningen. Hon ville helst få bitas i jackan.. men hon gjorde inte det. Däremot så gick hon så nära hon kunde. *suckar*
Nu är det slut tävlat innom Lkl 1. Vi har gjort vårat och det har varit en bitvis rolig och en bitvis jobbig resa. Platsliggningarna har varit eländiga stundtals. Men nu verkar vi ha fått ordning på platsliggningen. Det känns så otroligt skönt. Jag vill inte börja lägga in moment som att jag försvinner som det är i Lkl2 innan hon ligger säkert när jag står framför henne. Men ajg hoppas jag kan börja med det snart.
Gaija med sina väl förtjänade pokaler.
Och det gick också bra. vi tog hem segern igen! =O)
Fast det blev itne lika mycket poäng Men jag är nöjd. Mycket mer än nöjd... I kväll får Gaija lite köttfärs i maten. Som belöning för ett gott samarbete i helgen. för det är ju just det all lydnad hänger på. Att man kan samarbeta med sin partenr (hunden).
Så här såg Gaijas resultat ut:
Platsliggande 10
Tandvisning 10
Linförighet 8.5 Tränger ngt, Snett sättande. Bra kontakt
Fritt följ 9 Tränger ngt, Vid vänstersväng, Bra kontakt
Platsläggande 10
Inkallande 10 Bra tempo
Stående 10 Bra ställande
Hopp över hinder 10
Helhetsintryck 10
Gaija var jättebusig! Jag ahde jobbat lite med henne och tyckte hon verkade loj. Hon är liksom så lugn och sansad.. men när man kommer in på planen då jäklar! Så jag tog nog i lite för mycket i uppvärmningen. Hon ville helst få bitas i jackan.. men hon gjorde inte det. Däremot så gick hon så nära hon kunde. *suckar*
Nu är det slut tävlat innom Lkl 1. Vi har gjort vårat och det har varit en bitvis rolig och en bitvis jobbig resa. Platsliggningarna har varit eländiga stundtals. Men nu verkar vi ha fått ordning på platsliggningen. Det känns så otroligt skönt. Jag vill inte börja lägga in moment som att jag försvinner som det är i Lkl2 innan hon ligger säkert när jag står framför henne. Men ajg hoppas jag kan börja med det snart.
Gaija med sina väl förtjänade pokaler.
LP1
Det kan numera Gaija titulera sig som...
Hon har idag gjort en kanoninsats! Vi fick jättefina poäng...
Hon har idag gjort en kanoninsats! Vi fick jättefina poäng...
Platsliggande 10 (hon KLARADE DET!!!!!)
Tandvisning 10
Linförighet 10
Frittfölj vid sidan 9 Position. (Hon försvann bakom mig en sekund).
Platsläggande 10
Inkallande 10
Stående 9.5 Avslut (hon började sätta sig innan hon fick kommando).
Hopp över hinder 10
Helhetsintryck 10
Min lilla tjej jobbade på bra och var hur underbar som helst! Det var väldigt halkigt underlag och ajg var nära flera gånger att halka och falla pladask. Jag ahr lite problem med balansen och det är rnt av livsfarligt för mig att gå utan dubb under skorna. Så nu ska jag skaffa lite dubbar också...
Ska också ta en bild på den fina Pokalen vi vann... *stolt*
Farväl lilla Lona...
Farväl lilla Lona....
Mitt hjärta blöder...
Det känns som ett sår.
Dina dagar blev för få.
Dina glada ögon som alltid speglade vad du kände.
Dina mjuka öfon, stora som paraboler.
Din underbart mjuka päls... vit som snö.
Dina glädjeskutt när något var roligt.
Allt är slut nu.
Inget finns kvar.
Förutom tomheten och sorgen.
Och alla minnena.
Alla dina fina minnen du lämnat kvar.
Alla gånger vi fått skratta åt alla dina underliga ideer om hur allting ska vara.
Du var en mycket, mycket speciell hund.
Och en mycket , mycket älskad hund av alla som lärde känna dig.
Dina dagar blev räknade på grund av dina dåliga höfter.
Du kämpade på så långe.
Utan att visa hur ont du egentligen hade.
Men när vi förstod tillslut hur det var.
Så ville vi ge dig en fin sista tid.
Så din sista sommar bestod av sol, bad och båt.
Du fick allt det du älskade.
Din allra bästa vän Gaija fick lära sig simma med dig.
Du fyllde vår sista sommar med glädje och lycka.
Sen kom hösten.
Allt började bli jobbigt för dig.
Medicinen hjälpte sämmre och sämmre.
Vi ökade den sista veckan till dubbla dosen.
Tanken var att du skulle få finnas hos oss tills Amanda kom hem från sin utlandsresa.
Men dina plågor blev för såra och vi fick ta ett jobbigt beslut.
Så nu när lilla Amanda kommer hem finns du inte längre här.
Hon får ingen välkomstpuss från din mjuka nos.
Och inte kommer hon att kunna berätta om sina fantastiska äventyr för dig.
Men vi har ju kvar våra fina minnen av dig vännen.
Tack älskade lilla vän för en underbar sista dag.
Du älskade vintern lika mycket som sommaren.
Och ditt favoritställe gläntan där du både sommar och vinter älskade att få vara på blev ditt sista minne.
En underbar solig dag.
En sista dag som blev bara din.
Din sista bilförd fick du i mormors bil.
Den bilen var alltid ngt speciellt.
Oj vad glad du blev i dag när du fick åka i den!
Spring Lona!
Spring till Samira!
Hon väntar på dig!
Hör du vinden viskar efter dig.
Hör du?
Släpp din själ fri älskling...
Du är fri nu från plågor och oro.
Sikta mot stjärnorna.
Det är där du hör hemma.
Lyft Lona!
Du törs!
Du kan!
Vi älskar dig...
Farväl lilla Lona.... Vi ses igen.
Sov i ro gumman... Sov så gott.
Mitt hjärta blöder...
Det känns som ett sår.
Dina dagar blev för få.
Dina glada ögon som alltid speglade vad du kände.
Dina mjuka öfon, stora som paraboler.
Din underbart mjuka päls... vit som snö.
Dina glädjeskutt när något var roligt.
Allt är slut nu.
Inget finns kvar.
Förutom tomheten och sorgen.
Och alla minnena.
Alla dina fina minnen du lämnat kvar.
Alla gånger vi fått skratta åt alla dina underliga ideer om hur allting ska vara.
Du var en mycket, mycket speciell hund.
Och en mycket , mycket älskad hund av alla som lärde känna dig.
Dina dagar blev räknade på grund av dina dåliga höfter.
Du kämpade på så långe.
Utan att visa hur ont du egentligen hade.
Men när vi förstod tillslut hur det var.
Så ville vi ge dig en fin sista tid.
Så din sista sommar bestod av sol, bad och båt.
Du fick allt det du älskade.
Din allra bästa vän Gaija fick lära sig simma med dig.
Du fyllde vår sista sommar med glädje och lycka.
Sen kom hösten.
Allt började bli jobbigt för dig.
Medicinen hjälpte sämmre och sämmre.
Vi ökade den sista veckan till dubbla dosen.
Tanken var att du skulle få finnas hos oss tills Amanda kom hem från sin utlandsresa.
Men dina plågor blev för såra och vi fick ta ett jobbigt beslut.
Så nu när lilla Amanda kommer hem finns du inte längre här.
Hon får ingen välkomstpuss från din mjuka nos.
Och inte kommer hon att kunna berätta om sina fantastiska äventyr för dig.
Men vi har ju kvar våra fina minnen av dig vännen.
Tack älskade lilla vän för en underbar sista dag.
Du älskade vintern lika mycket som sommaren.
Och ditt favoritställe gläntan där du både sommar och vinter älskade att få vara på blev ditt sista minne.
En underbar solig dag.
En sista dag som blev bara din.
Din sista bilförd fick du i mormors bil.
Den bilen var alltid ngt speciellt.
Oj vad glad du blev i dag när du fick åka i den!
Spring Lona!
Spring till Samira!
Hon väntar på dig!
Hör du vinden viskar efter dig.
Hör du?
Släpp din själ fri älskling...
Du är fri nu från plågor och oro.
Sikta mot stjärnorna.
Det är där du hör hemma.
Lyft Lona!
Du törs!
Du kan!
Vi älskar dig...
Farväl lilla Lona.... Vi ses igen.
Sov i ro gumman... Sov så gott.
Garp och hans värld....
Hos oss bor nu en liten lilleman. Han heter Garp och är en grå schäfervalp på 12 veckor. Vi är hans plastfamilj. Min uppfödare, Mia som har Råggrindans kennel har låtit oss få den stora äran att få ha Garp hos oss.
Garp och hans syster Gassa är kvar från hennes sista kull. Är man noggrann som uppfödare och vill att hundarna hamnar hos den bästa köparen så kan det bli så här. Gassa och Garp behöver få utvecklas var för sig och bli självstänida individer. Så därför har Mia låtit garp få flytta hemmifrån.
Och vilken underbar liten kille han är! Otorligt charmig och snäll!
Nu nästan tre dygn senare så har han kissat inne fyra gånger. Bajsar gör han ute. Så duktig är han!
OCh lystrar fint till hans namn gör hanockså. Och kommer när man ropar.
Vi ahr under dessa få dagar haft lite koppelträning också. Han är ju så DUKTIG! Går jättefint i koppel gör han.
Och alla möbler ser lika dana ut nu som när han kom. Hela och fina...
Kan man önska sig en duktigare valp?
Gaija har accepterat det lilla krypet somkan vara lite otäckt ibland med sina vassa tänder. Tänk.. man kan till och med leka med honom lite försiktigt! Lona har fått åka till en kompis i helgen. Hon mår inte så bra och ska få lite semester. Men hon får lära känna Garp hon med på Måndag för då kommer hon hem.
Han sover gott om nätterna också och vaknar vid halvåtta på morgonen. Så sova får man också göra. Men morgonpigg ska man vara!
Det är ju intressant med namn. Gaija betyder jordens gudinna och här kommer en liten förklaring på vad Garp betyder.
Garp och hans syster Gassa är kvar från hennes sista kull. Är man noggrann som uppfödare och vill att hundarna hamnar hos den bästa köparen så kan det bli så här. Gassa och Garp behöver få utvecklas var för sig och bli självstänida individer. Så därför har Mia låtit garp få flytta hemmifrån.
Och vilken underbar liten kille han är! Otorligt charmig och snäll!
Nu nästan tre dygn senare så har han kissat inne fyra gånger. Bajsar gör han ute. Så duktig är han!
OCh lystrar fint till hans namn gör hanockså. Och kommer när man ropar.
Vi ahr under dessa få dagar haft lite koppelträning också. Han är ju så DUKTIG! Går jättefint i koppel gör han.
Och alla möbler ser lika dana ut nu som när han kom. Hela och fina...
Kan man önska sig en duktigare valp?
Gaija har accepterat det lilla krypet somkan vara lite otäckt ibland med sina vassa tänder. Tänk.. man kan till och med leka med honom lite försiktigt! Lona har fått åka till en kompis i helgen. Hon mår inte så bra och ska få lite semester. Men hon får lära känna Garp hon med på Måndag för då kommer hon hem.
Han sover gott om nätterna också och vaknar vid halvåtta på morgonen. Så sova får man också göra. Men morgonpigg ska man vara!
Det är ju intressant med namn. Gaija betyder jordens gudinna och här kommer en liten förklaring på vad Garp betyder.
Garp (fordisländska garpr), ursprungligen en oförfärad, stridsfärdig man, sedermera "morsk man", "översittare", var under medeltiden både i Sverige och Norge den vanliga benämningen på tyskar, särskilt brukligt såsom smädenamn på tyskar från hansestäderna. Ordet lever kvar som första sammansättningsled i åtskilliga ortnamn, såsom Garpenberg, Garphyttan, Garpström.
Även en feminin form av ordet, garpissa, brukades fordom.
Hmmm.. Det där med modet vet jag itne om det alltid stämmer. För katten Herr Oboy är ju så LÄSKIG! Mna måste skälla ordentligt på honom för att vara på den säkra sidan. Oboy själv tycker att han är fånig. Superfånig. Han brukar bara titta bort eller gå sin väg.
Nu när lillgrabben eller Illbattingen som Stefan kallar honom, har blivit mer hemmasatadd så ska vi börja jobba lite med roliga sker. Som sitt, ligg osv. Kom vet han vad det betyder och han är väldigt följsam.
Lite föremålsintresse kommer också att jobbas med. Men mest ska vi ha ROLIGT! Och det blir ingen svår match. Garp är en ROLIG kille!
Vill ngn leka med mig?
Japp! Gaija ställer alltid upp!
Long time... No see....
Det var ett tag sedan.
Gaija har hunnit löpa. Hon började två dagar efter sista tävlingen. Så vi kunde inte vara med på tävlingen i Oktober i Luleå. men det gör inget. vi tränar på platsliggning. Vilket fungerar rätt hyffsat. Hakan i backen heter det numera. Fast jag använder kommandot "plats".
I helgen så hade vi tänkt vara med på MH. Vi kom med!!! Men den ställdes in. Typiskt. Nåja. Det komemr fler och vi står näst på tur.
Men som plåster på såren så for ajg och spårade med min underbara uppfödare. det blev en helmysig dag! Och massor med valpar! Jag blev så till mig att jag kom av mig att fota hundar som spårar...
Här kommer valpbilder!!!
Någonstans i valpvimmlet så finns det en bitstock...
En blivande skönhet?
Full fart i benen!
En till liten somhar full fart i benen!
Och ibland har benen knappt ngt sopp i sig alls heller... Se upp!!!!
Dags att utforksa om korvgubben har varit här och tappat lite korv?
Lilla Garp. Han har också spring i benen... Otroligt söt liten kille!
Åke thunström..Han hjälpte mig med att lägga ett spår med gaija. Sen fick jag massor med ovärderliga tipps. Jag lärde mig en hel del kan man väl säga. enhel del om hur jag ska få Gaija att komma med apporterna. Jag hade ingen aning om en hel massa upptäckte jag. Men det var KUL och intressant!
Tack åke för hjälpen!
Gaija har hunnit löpa. Hon började två dagar efter sista tävlingen. Så vi kunde inte vara med på tävlingen i Oktober i Luleå. men det gör inget. vi tränar på platsliggning. Vilket fungerar rätt hyffsat. Hakan i backen heter det numera. Fast jag använder kommandot "plats".
I helgen så hade vi tänkt vara med på MH. Vi kom med!!! Men den ställdes in. Typiskt. Nåja. Det komemr fler och vi står näst på tur.
Men som plåster på såren så for ajg och spårade med min underbara uppfödare. det blev en helmysig dag! Och massor med valpar! Jag blev så till mig att jag kom av mig att fota hundar som spårar...
Här kommer valpbilder!!!
Någonstans i valpvimmlet så finns det en bitstock...
En blivande skönhet?
Full fart i benen!
En till liten somhar full fart i benen!
Och ibland har benen knappt ngt sopp i sig alls heller... Se upp!!!!
Dags att utforksa om korvgubben har varit här och tappat lite korv?
Lilla Garp. Han har också spring i benen... Otroligt söt liten kille!
Åke thunström..Han hjälpte mig med att lägga ett spår med gaija. Sen fick jag massor med ovärderliga tipps. Jag lärde mig en hel del kan man väl säga. enhel del om hur jag ska få Gaija att komma med apporterna. Jag hade ingen aning om en hel massa upptäckte jag. Men det var KUL och intressant!
Tack åke för hjälpen!