gaijasblog

Igår kväll vid halv tio så blev en av mina döttrar rejält sur på sin ena syster (ni som har barn, känns det igen?). Så hon klädde på sig och drog iväg någonstans. Efter en timma tyckte jag som var ovetnade av bråket att det var ovanglit tyst i huset. Lite väl tyst och lungt... Den dottern som hade gjort sin syster irriterad sov som en stock med sin kompis som är här över påsken.  Amanda visste jag itne var hon var. Men kläder var borta.

Så jag selade på en mycket glad och arbetstörstande Gaija (hon kan jobba hur mycket och när som helst på dygnet). Gaija drog iväg på en gång. Jag hann knappt andas att hon skulle spåra. Hon drog iväg mot gågatan och jag tänkte att flickan har nog gått till mormor tre km bort. Men då borde hon ha kommit fram nu och mormor borde ha ringt... Med god fart fortsatte vi efter gågatan. Plötsligt drog hon iväg upp mot en jättesnöhhög. Tur man litar på hunden! Jag kopplade loss henne och sa åt henne att leta. Och mycket riktigt! En sekund senare så kom hon tillbaka med Amandas mössa! Så jag bad Gaija visa Amanda och det gjorde hon så snällt och när vi kom fram så drog hon av Amandas vante också. Där i ett hål låg min dotter. Hon hade somnat inne i snökojan.

Jösses! Tänk om jag hade tagit förgiet att hon hade gått och lagt sig utan att säga godnatt? Tänk om jag hade gått och lagt mig utan att ha koll på var hon var? Det var ju ingen värme ute heller dryga -12 grader...

Gaija är idag min lilla hjälte. Som tack för upphittandet (av en numera lite spak 13 årig dotter som lovat att aaaaldrig mera göra så) så  fick hon ett litet spår och fick även hitta Amandas mössa (Tack Amanda). Det tog sekunder även där för henne att spåra på snöig väg och hitta en liten tjej. Superkul var det! =O)

Imorgon blir det tävling. Vi har väl haft det lite si och så med träningarna. Gaija har ialla fall varit på topp och haft skitkul på träningarna. Speciellt i torsdags då vi tränade med Sofia och Ludde. Hon had emed sig Rocky och Zena och Rocky blev bundisar. =O)

Jag tror vi var ute på bruks i dryga tre timmar. Vädret var också helt underbart. först började ajg och Gaija med alla moment i trean. Sofa var min duktiga assistent och hjälpte mig med fjärren och vittringsapporten samt dirigeringen.  Tack Sofia! =O)

Igår var vi på påskmiddag hos svärmor så jag tränade med Gaija  på en parkering i stan. Hon gick super där också! Allt var bara sååå himmla kul! Jag tror Gaija är en duracellkaning... Hon tar liksom aldrig slut. Man kan hålla på i timmar utan att hon slakar och har fått nog. tvärt om! Hon liksom jobbar och jobbar och blir ivrig och glad av att jobba!

När hon kommer hem vilr hon enstund och sen är hon fit for fight igen. Tala om drömhund va? Att ha en engagerad och glad hund somverkligen tycker att allt man hittar på med henne är toppen är helt otroligt. Allt jag hittar på är hon med på och ser så överförtjust ut att hälften vore nog. Ändå kan hon koppla av mitt i allt ihop. Bland hundar som busar och leker elelr folk som går omkring henne. Där kan hon ligga och liksom bara vara och är ändå på stort G igen så fort jag ber henne.

Hon funkar i allt som jag provar också. Det finns en liiiiten, liiiten plan på att kanske testa IPO med henne. Men först måste jag försöka hitta ngn (kanske OG i skelleftep?) kan ta oss under sina vingars beskydd. Jag ahr pratat med en tjej i södra sverige som har förklarat (ett antal gånger) hur det fungerar och lydnaden är ju liksom rätt färdig för oss. det enda jag behöver lära henne är att sätta sig framör mig vid vissa moment. Spåret är ingen problem heller. Ängsspår bör jag klara av.
Det är skyddet jag inte har ngn aning om och som jag behöver hjälp med.
Och ajg vet att gaija skulle älska att få bita i ärmen igen. Hon blir som galen så fort hon ser en ärm. Om Jörgen på lördagsträningana tar fram ärmen innan jag hinner vara med så har jag en galen hund som skriker och gör allt för att komma åt den där ärmen. Lyckas hon ta sig dit så sitter hon fast i den. Pang på liksom! Hon tar hela munnen full med ärmen och sen sitter hon fast som en liten igel. Jörgen kan flaxa, flyga och ha sig bäst han vill hon släpper inte föränn jag säger till.

Näpp. Nu ska jag försöka städa till lite här hemma och få snyggt. Sen ska jag ut till bruks och träna pyttelite samt ha jättekul med gaija och sen blir det middag för lilla familjen. Potatisgratäng med hemmagjorda köttbullar och revbensspjäll. Några av barnaskaran är och åter slalom idag. Jossan som har fått flunsan har tvingat iväg sig dit också... Hmmm... Det är inte bra men tydligen så ska hon klara det enligt henne. Nåja. Vi är inte mer än ett telefonsamtal bort och det finns en värmestuga att vila sig i.

Näpp! det duger inte att sitta här längre... Men ajg vill ge gaija ett stort gott ben för hennes lilla hjälteinsats igår! för tänk.. Jag hade ingen aning om att jag hade en dotter som sov i en snökoja igår kväll! Och inte ahde jag gått upp i den snökullen om jag inte haft Gaija!

Världens bästa Gaija! =O)