Carpe Diem.
Jag fångade dagen i dag.
Ofta är den på flykt.
Då gäller det att fånga dagen i en utflykt.
Så det gjorde ajg.
Packade min lunch och ut i skogen for vi!
Se här...
Början på promenaden. Vi följer ett skidspår/upptrampad stig...
Så kom vi till slut till den "jättestorastorajättestenen". Där bad jag hudnarna att hoppa upp på stenen. Vilket var klart jobbigt. Men det gick!
Väl uppe på stenen hade mina tjejer en underbar utsikt över hela Ögletjärn. Själv hade jag en underbar uppsikt över mina hundar.
Gaija vill ha Lonas pinne. Helst vill hon ha alla pinnar i skogen. Men det får hon inte.
Posera kan hon, min lilla Gaija... Tyvärr tittade hon bort. Som vanligt. Hon har så bråttom! Med allt!
Äntligen! Lonas pinne i Gaijas mun! Det krävs list och mod att ta den!
Dax för återbäring tycker Lona...
Och sen kan man sola sig i glansen...
När allt fika var slut, alla äpplen uppätna och alla mackor spårlöst borta så var det dags att återvända hem.
Solen lyste från en helt molnfri himmel. Det kändes som att vara i himmelen!
Äntligen hemma i trygghet. Dagen är fortfarande vid liv och även vi. Inga spännande skaer hände förutom att skidåkarefarbrorn (en väldigt snäll farbror) åkte över tjärnen. Då blev det liv i luckan. Annars blev vi bara störda av lite fågelkvitter och avlägset brummande av skoter.
Lungt och fridfullt!
Precis som en fångad dag ska vara!
Ofta är den på flykt.
Då gäller det att fånga dagen i en utflykt.
Så det gjorde ajg.
Packade min lunch och ut i skogen for vi!
Se här...
Början på promenaden. Vi följer ett skidspår/upptrampad stig...
Så kom vi till slut till den "jättestorastorajättestenen". Där bad jag hudnarna att hoppa upp på stenen. Vilket var klart jobbigt. Men det gick!
Väl uppe på stenen hade mina tjejer en underbar utsikt över hela Ögletjärn. Själv hade jag en underbar uppsikt över mina hundar.
Gaija vill ha Lonas pinne. Helst vill hon ha alla pinnar i skogen. Men det får hon inte.
Posera kan hon, min lilla Gaija... Tyvärr tittade hon bort. Som vanligt. Hon har så bråttom! Med allt!
Äntligen! Lonas pinne i Gaijas mun! Det krävs list och mod att ta den!
Dax för återbäring tycker Lona...
Och sen kan man sola sig i glansen...
När allt fika var slut, alla äpplen uppätna och alla mackor spårlöst borta så var det dags att återvända hem.
Solen lyste från en helt molnfri himmel. Det kändes som att vara i himmelen!
Äntligen hemma i trygghet. Dagen är fortfarande vid liv och även vi. Inga spännande skaer hände förutom att skidåkarefarbrorn (en väldigt snäll farbror) åkte över tjärnen. Då blev det liv i luckan. Annars blev vi bara störda av lite fågelkvitter och avlägset brummande av skoter.
Lungt och fridfullt!
Precis som en fångad dag ska vara!
Kommentarer
Postat av: Lisa
Gu så mysigt ni måste ha haft! Det är verkligen härliga dagar nu. Ha det bra//Lisa
Postat av: Magdalena med Pepzi & Tequila
Åh, en riktig CARPE DIEM dag :-)
Vilka härliga bilder!
Postat av: Prillis
Åhh vad myse-pys!! Du har precis samma filosofi som mig här o livet.
Men det var väldans vad lite snö ni har, här har vi snö, snö och in i hel-te med snö. Det får gärna vara snö men jag gillar inte när det töar :(
Kramis från Gutarna
Postat av: Sosso & Ludde
Härliga dagar nu va.. åsså blir de ju såna fiin fiina kort =)
Postat av: Mallah
No comments!
Trackback