Ute på bruks...
Idag tog jag med mig mina öron och for till bruks med Amanda och hundarna. Solen sken och det var varmt och behagligt. Både hundarna och Amanda var vilda av överskottsenergi så det var en rätt rörig tillställning tills jag stängde in Zena och Amanda i hundgården.
Jaha! Ni läste rätt! Ett perfekt ställe att leka på för en hund och ett perfekt ställe att ha en busnödig Amanda på!
Gaija fick jobba lie med rutan och klicker i dag. lite finslipning. Jag ville att hon skulle hitta rätt plats i rutan och det funkade kanon!
Sen jobbade vi med krypet. Nu har vi kommit så långt att hon kan krypa bredvid mig en längre sträcka. Men hon är rätt hög och jag måste jobba lite med kryptekniken också.
Lite FF körde jag med och då med en hund som är tyst. Pipet försvann med ett litet "samtal". Även trängningarna hör ihop med pipet. När pipet var borta så försvann hennes trägningar! Körde inte så länge eftersom att ajg ville belöna då hon inte pep. Så får vi se nästa gång om hon ljudar då också eller om hon kommer ihåg mitt lilla samtal. Tanken är att nästa gång blir i morgon.... Jag vill att hon ska komma ihåg.
Min öronstatus börjar bli bättre. =O) Jag hör bättre på höger öra och det är inte lika mycket lock. Jag kan också tryckutjämna! Ngt som inte varit möjligt på flera år! läkaren förklarade för mig att anledningen är att när jag hade öroninflammationer förut så blev trummhinnan stel av ärren när trumhinnan spruckit. Nu när jag har en infektion i örat så har trumhinnan "mjukats upp" och då kan jag tryckutjämna. Fortsätter jag att göra det så kommer elsaticiteten att behållas och jag slipper få så hemskt ont när jag tex flyger. Så jag fortsätter snyta mig och blåsa i näsan. Är såååå glad! Ibland kanske det är bra att bli dålig för att bli ännu bättre?
Fick en kommentar av en bekant att jag har tråkig blogg just nu. Skiver så mycket om hur sjuk jag är osv... (inte illa ment av henne). Orsaken är att min man läser bloggen och slipper ringa och höra hur jag mår. Han har bara tillgång till mobil och vår ekonomi just nu håller inte för att ha två mobiler igång. Inte heller att ringa upp mobilen är ekonomiskt just nu...
Så nu vet ni! Man behöver inte heller läsa om mina öron... ;O) Om man nu inte vill det förståss... Fast det är ju ointressant för många att läsa om dom. Tur att dom är små sa läkaren.. För annars hade ajg haft dubbelt så ont (hon skämtade). För jag HAR små öron. jättepyttiga är dom och barnen mina mobbar mig för det! Jag lär aldrig bli en Dumbo!
Tjilevipp! =O)
Jaha! Ni läste rätt! Ett perfekt ställe att leka på för en hund och ett perfekt ställe att ha en busnödig Amanda på!
Gaija fick jobba lie med rutan och klicker i dag. lite finslipning. Jag ville att hon skulle hitta rätt plats i rutan och det funkade kanon!
Sen jobbade vi med krypet. Nu har vi kommit så långt att hon kan krypa bredvid mig en längre sträcka. Men hon är rätt hög och jag måste jobba lite med kryptekniken också.
Lite FF körde jag med och då med en hund som är tyst. Pipet försvann med ett litet "samtal". Även trängningarna hör ihop med pipet. När pipet var borta så försvann hennes trägningar! Körde inte så länge eftersom att ajg ville belöna då hon inte pep. Så får vi se nästa gång om hon ljudar då också eller om hon kommer ihåg mitt lilla samtal. Tanken är att nästa gång blir i morgon.... Jag vill att hon ska komma ihåg.
Min öronstatus börjar bli bättre. =O) Jag hör bättre på höger öra och det är inte lika mycket lock. Jag kan också tryckutjämna! Ngt som inte varit möjligt på flera år! läkaren förklarade för mig att anledningen är att när jag hade öroninflammationer förut så blev trummhinnan stel av ärren när trumhinnan spruckit. Nu när jag har en infektion i örat så har trumhinnan "mjukats upp" och då kan jag tryckutjämna. Fortsätter jag att göra det så kommer elsaticiteten att behållas och jag slipper få så hemskt ont när jag tex flyger. Så jag fortsätter snyta mig och blåsa i näsan. Är såååå glad! Ibland kanske det är bra att bli dålig för att bli ännu bättre?
Fick en kommentar av en bekant att jag har tråkig blogg just nu. Skiver så mycket om hur sjuk jag är osv... (inte illa ment av henne). Orsaken är att min man läser bloggen och slipper ringa och höra hur jag mår. Han har bara tillgång till mobil och vår ekonomi just nu håller inte för att ha två mobiler igång. Inte heller att ringa upp mobilen är ekonomiskt just nu...
Så nu vet ni! Man behöver inte heller läsa om mina öron... ;O) Om man nu inte vill det förståss... Fast det är ju ointressant för många att läsa om dom. Tur att dom är små sa läkaren.. För annars hade ajg haft dubbelt så ont (hon skämtade). För jag HAR små öron. jättepyttiga är dom och barnen mina mobbar mig för det! Jag lär aldrig bli en Dumbo!
Tjilevipp! =O)
I nöden prövas vännen...
Ja just så brukar man säga. Nu är jag ingen dam i nöd. Jag är fullt kapabel att klara mig själv. Även om öronen spökar och jag har varit rätt dålig sista tiden. Däremot så får jag full uppbackning av de vänner jag verkligen kan lita på och som jag absolut vet och känner att jag tycker om! Lite av det ser man i gårdagens blogg. Jag har inte tagit åt mig negativt av det som skrevs av den anonyma. Däremot så tycker jag att det är lågvattenmärke att inte våga stå för sina åsikter. För man får faktiskt ha egna åsikter. Och tycker man inte om någon så kan man faktiskt få säga det. JAg är inte någon som går runt och slår ihjäl folk som inte tycker om mig. Jag bara ignorerar dom. Alla måste ju inte älska mig och jag måste inte älska alla. Fast jag tycker mycket om hemskt många människor! =O)
Själv önskar jag att jag räckte till mer åt alla mina vänner och bekanta! Tiden bara rinner mellan mina fingrar och hur jag än försöker så hinner ajg inte alltid det ajg skulle vilja mest för stunden. Just nu ligger priot att bli frisk. nästa prio är att få golven städade... Här ligger det minsann hundhår överallt och det räcker nog till åt en schäfer till! =O)
Jag tröstar mig om att vi har det ialla fall varmt. Hundhåret isolerar fint ska ni veta! Även sockarna hålls varma.
hundarna ja! Jag ahr haft många goda skratt nu när jag varit sjuk. =O) När jag är ute med hudnarna så orkar ajg inte riktigt jobba med dom. Dom får springa omkring bäst dom vill och ha roligt. Dom leker jättefint med varandra. mest skoj är det att se hur de klurar ut att knycka oinnar från varandra. Antingen så låtsas man hitta en mycket intressant kissefläck. Eller så har man en ÄNNU större pinne än den andra. OCh när den adnra hunden komemr så släpper man den stooora pinnen och knycker tillbaka den fina pinnen...
Sen så fick jag berömm i dag. Sånt är roligt. En kvinna stod på en veranda och kikade på oss. hudnarna var lösa och Gaija retades med Zena. hon hade en pinne och varje gång Zena försökte ta pinnen så vek Gaija snabbt som ögat undan med pinnen. Zena är chanslös när hon gör så där. Så Zena blir arg och biter gaija i baken så gaija blir arg och tappar pinnen. ser lite roligt ut. Inget är illa ment och dom är otroligt goda vänner. Just när hudnarna håll på med denna lek så kom det en bil. Så ajg bad hundarna att hoppa upp i snödrivan och stanna. Det gjorde dom. Dom gör alltid så när det kommer en bil. ;O) Så fick dom fortsätta sitt svammellek. Då kom några kalsskompisar till Amanda. Så jag bad hundarna sitta: Kan ni sätta er för nu kommer barna. Sa jag. Dom satte sig snällt ner mitt i leken och kikade på tjejerna. Zena blev så till sig att hon började vifta på svansen åt tjejerna. Jag vet att dom inte är hundrädda och att dom gillar våra hundar. Men jag vill inte att dom ska rusa fram i alla fall. Så jag fick säga åt Zena att sitta igen. Så då gjorde hon det.
Kvinnan på verandan stod bara och gapade. Nu hör ag ju dåligt så jag hörde itne om hon sa ngt till mig. Men när jag tittade tillbaka på henne igen så stod hennes man där och han höll upp en tumme och log.
Jag log tillbaka för då var jag på ett sådant avstånd och det kom bilar att jag inte kunde prata med dom, jag var ju tvungen att koppla hundarna också. Men det var trevligt bemötande ialla fall. =O)
Det finns även en dam längre bort på gatan som alltid villhäsla på hudnarna. Hon har varit med sen vi bara hade Lona. Vajre gång vi träffas så beundarar hon hudnarna och tycker dom är sååå trevliga! Och att dom är så duktiga på att lyssna! Nu har hon inte hunnit med att Zena är 8 månader. Utan hon har trott att vi har bytt hund och fått hem en vuxen hund. Hahah! Näää.. det är fortfarande samma valp som tidigare. Men hon börjar bli stor!
Hihi..Hon undrade ialla fall hur jag kan få alla mina hundar lika fina och lydiga.
jaha.. det undrar jag också! *skratt*
Själv önskar jag att jag räckte till mer åt alla mina vänner och bekanta! Tiden bara rinner mellan mina fingrar och hur jag än försöker så hinner ajg inte alltid det ajg skulle vilja mest för stunden. Just nu ligger priot att bli frisk. nästa prio är att få golven städade... Här ligger det minsann hundhår överallt och det räcker nog till åt en schäfer till! =O)
Jag tröstar mig om att vi har det ialla fall varmt. Hundhåret isolerar fint ska ni veta! Även sockarna hålls varma.
hundarna ja! Jag ahr haft många goda skratt nu när jag varit sjuk. =O) När jag är ute med hudnarna så orkar ajg inte riktigt jobba med dom. Dom får springa omkring bäst dom vill och ha roligt. Dom leker jättefint med varandra. mest skoj är det att se hur de klurar ut att knycka oinnar från varandra. Antingen så låtsas man hitta en mycket intressant kissefläck. Eller så har man en ÄNNU större pinne än den andra. OCh när den adnra hunden komemr så släpper man den stooora pinnen och knycker tillbaka den fina pinnen...
Sen så fick jag berömm i dag. Sånt är roligt. En kvinna stod på en veranda och kikade på oss. hudnarna var lösa och Gaija retades med Zena. hon hade en pinne och varje gång Zena försökte ta pinnen så vek Gaija snabbt som ögat undan med pinnen. Zena är chanslös när hon gör så där. Så Zena blir arg och biter gaija i baken så gaija blir arg och tappar pinnen. ser lite roligt ut. Inget är illa ment och dom är otroligt goda vänner. Just när hudnarna håll på med denna lek så kom det en bil. Så ajg bad hundarna att hoppa upp i snödrivan och stanna. Det gjorde dom. Dom gör alltid så när det kommer en bil. ;O) Så fick dom fortsätta sitt svammellek. Då kom några kalsskompisar till Amanda. Så jag bad hundarna sitta: Kan ni sätta er för nu kommer barna. Sa jag. Dom satte sig snällt ner mitt i leken och kikade på tjejerna. Zena blev så till sig att hon började vifta på svansen åt tjejerna. Jag vet att dom inte är hundrädda och att dom gillar våra hundar. Men jag vill inte att dom ska rusa fram i alla fall. Så jag fick säga åt Zena att sitta igen. Så då gjorde hon det.
Kvinnan på verandan stod bara och gapade. Nu hör ag ju dåligt så jag hörde itne om hon sa ngt till mig. Men när jag tittade tillbaka på henne igen så stod hennes man där och han höll upp en tumme och log.
Jag log tillbaka för då var jag på ett sådant avstånd och det kom bilar att jag inte kunde prata med dom, jag var ju tvungen att koppla hundarna också. Men det var trevligt bemötande ialla fall. =O)
Det finns även en dam längre bort på gatan som alltid villhäsla på hudnarna. Hon har varit med sen vi bara hade Lona. Vajre gång vi träffas så beundarar hon hudnarna och tycker dom är sååå trevliga! Och att dom är så duktiga på att lyssna! Nu har hon inte hunnit med att Zena är 8 månader. Utan hon har trott att vi har bytt hund och fått hem en vuxen hund. Hahah! Näää.. det är fortfarande samma valp som tidigare. Men hon börjar bli stor!
Hihi..Hon undrade ialla fall hur jag kan få alla mina hundar lika fina och lydiga.
jaha.. det undrar jag också! *skratt*
"Tanken har aldrig slagit dig att man får vad man förtjänar?"
Tack för kommentaren. Det värmde!
Någon som tydligen inte gillar mig. Men det skiter jag faktiskt i. Ser det bara som lite lustigt att man kan släppa på hämmningar när man skriver på andras bloggar. I alla fall... Jag har ju de rätta hackerkontakterna och den infromationen jag har här på sidan som denna "någon" skrivit så informativt om sig själv (lämmnat sin IP adress) kan jag enkelt få ännu mer upplysningar om. Jag vet också var denna någon studerar... Vem kaaaan det vara? Jag vet. Men jag lämmnar inte ut ngt som kan ge vidare info.
Rätt intressant dock att se om denna någon vågar ge sig till känna och kanske be om en ursäkt? Fast jag tror inte att h*n gör det... Törs nog inte avslöja sig. *fniss*
Man kanske ska vara lite mer försiktig med vad man skriver i andras bloggar. Eller kanske gömma sin IP adress? Smart... ;O)
Nåväl. Jag förtjänar nog ganska bra saker idga. för mitt vänstra öra funkar rätt bra nu. Det är bara mitt höfra som fortfarande är illa. Men det får ta den tid det tar. Har jag bara ett öra som funkar så är jag nöjd. Skickar det andra örat till IP adressen: 194.117.173.133
Ha en bra dag och må som ni förtjänar.
Själv mår jag ju faktiskt bättre idag. 
Någon som tydligen inte gillar mig. Men det skiter jag faktiskt i. Ser det bara som lite lustigt att man kan släppa på hämmningar när man skriver på andras bloggar. I alla fall... Jag har ju de rätta hackerkontakterna och den infromationen jag har här på sidan som denna "någon" skrivit så informativt om sig själv (lämmnat sin IP adress) kan jag enkelt få ännu mer upplysningar om. Jag vet också var denna någon studerar... Vem kaaaan det vara? Jag vet. Men jag lämmnar inte ut ngt som kan ge vidare info.
Rätt intressant dock att se om denna någon vågar ge sig till känna och kanske be om en ursäkt? Fast jag tror inte att h*n gör det... Törs nog inte avslöja sig. *fniss*
Man kanske ska vara lite mer försiktig med vad man skriver i andras bloggar. Eller kanske gömma sin IP adress? Smart... ;O)
Nåväl. Jag förtjänar nog ganska bra saker idga. för mitt vänstra öra funkar rätt bra nu. Det är bara mitt höfra som fortfarande är illa. Men det får ta den tid det tar. Har jag bara ett öra som funkar så är jag nöjd. Skickar det andra örat till IP adressen: 194.117.173.133
Ha en bra dag och må som ni förtjänar.
Själv mår jag ju faktiskt bättre idag. Odugliga öronj*vlar!
Jag har fortfarande lock för båda öronen. Jag hör ju inget! Men det fixar Gaija. I natt så var hon upp och ropade två ggr att det var ngt ute. Så ajg fick sätta loss mig från sängen två ggr för att kolla. en gång så var det ngn som hade gått utanför dörren. Det har snöat liiite och det var mannliga skostorlekar. gaija sprang ut och började spåra. Men ajg hade ingen lust att hänga på. Så jag kallade tillbaka henne. Andra gången så gick jag faktiskt ut till bilen. Ngn har gått runt min bil?
nu började adrenalinet att koka innom mig! Ngn går och smyger utanför mitt hus!? Och jag är ensammed barnen. Det känns inte så tryggt. Den enda mannliga personen i huset är ju Oboy. Nog för att hans klösor är effektiva. Men jag tror inte att ngn blir speciellt rädd för honom.
Däremot har jag ju hundarna.
Komman, komman pirater! Jag har både bomber och granater!
Händer samma i natt så kopplar jag båda hundarna och rusar ut. Jag får nog snabbspätta loss migm från sängen. Men det kan vara värt... kanske jag kan skrämma ngn?
Om någon timma ska jag till läkaren. Ska ta upp en hel del saker. Jag är ju rätt kass i kroppen. Nummer ett är mina odugliga öron. Jag ska be att få Rinexin. Det här duger inte.
Sen ska jag ta upp om knölen i halsen. Jag har trott att det kan vara en lymfkörtel men det är inte riktigt så som det brukar.. Nåväl vi får väl se.. knöl som knöl.
Sen ska jag ta upp om min artros i fingrarna. Och så till sist ska jag be läkaren skiva ut ett intyg till SKK så jag kan söka dispans inför spårningen.
Sen ska jag och äldsta dottern som ska fly landet för några dagar fara på stan och göra av med pengar som vi inte har. Och så ska jag försöka få till ngn middag. skjutsa dottern till kören och så när hon kommer hem ska vi packa fördigt hennes väska och färga håret. Och sen ska vi sova!
Kanske tur att man inte kan jobba ändå? För hur skulle jag hinna det?
Nu har jag varit till min läkare. Även i dag fick jag ha en extraläkare. Jag ahr världens fulaste trumhinnor säger dom. Och jag har en infektion som går in i själva örongrejjerna. Alltså ni vet städet, hammare och alla dom där snickerigrejjerna man har. Snäckan är också infekterad. Inte konstigt att jag fortfarande har ont? Vänster öra är lite bättre. Läkaren som är duktig på just öron sa också att min trumhinna kommer att perforeras igen. Hurra liksom!
Men att där det varit perforerat har det läkt fint och att det finns lite blod kvar... Äckelpäckelvarning!
Så nu har jag fått Rinexin så slemhinnorna ska svälla av. Och så ska jag försöka ta det lungt och försöka att inte stressa.
japp! Jag ta det lungt? I natt kliver jag upp klockan tre för att skjutsa Emelie till bussen som ska ta henne till Estland. Men sen när jag komemr hem så ska jag sova.... Till klockan halv sju! Då ska resten av barnen upp! Och SEN! Sen ska jag gå och lägga mig och sova tills jag vaknar. För mina älskade hundar är så oerhört snälla att dom sover så länge jag sover. Utan att klaga. Dom blir rastade på morgonen innan barnen far och sen sover vi alla gott i min säng.
I morgon ska jag faktiskt försöka städa lite. Gaija fäller täckhåren och dom ligger i drivor. Idag har jag faktiskt ryckt loss massor med täckhår och använt en sten som jag fick av min underbara uppfödare Marianne. Den tar bort det mesta. Så nu kanske det blir lite mindre hår. Hoppas jag.
I helgen blir det bara jag och Amanda. Då ska vi hitta på ngt mysigt. Bara hon och jag... Så skönt! Och DÅ minsann ska ajg inte jäkta och flänga och fara. Jag ska ha sovmorgon och jag ska bara må gott. Semester med ett barn! Hurra!
nu började adrenalinet att koka innom mig! Ngn går och smyger utanför mitt hus!? Och jag är ensammed barnen. Det känns inte så tryggt. Den enda mannliga personen i huset är ju Oboy. Nog för att hans klösor är effektiva. Men jag tror inte att ngn blir speciellt rädd för honom.
Däremot har jag ju hundarna.
Komman, komman pirater! Jag har både bomber och granater!
Händer samma i natt så kopplar jag båda hundarna och rusar ut. Jag får nog snabbspätta loss migm från sängen. Men det kan vara värt... kanske jag kan skrämma ngn?
Om någon timma ska jag till läkaren. Ska ta upp en hel del saker. Jag är ju rätt kass i kroppen. Nummer ett är mina odugliga öron. Jag ska be att få Rinexin. Det här duger inte.
Sen ska jag ta upp om knölen i halsen. Jag har trott att det kan vara en lymfkörtel men det är inte riktigt så som det brukar.. Nåväl vi får väl se.. knöl som knöl.
Sen ska jag ta upp om min artros i fingrarna. Och så till sist ska jag be läkaren skiva ut ett intyg till SKK så jag kan söka dispans inför spårningen.
Sen ska jag och äldsta dottern som ska fly landet för några dagar fara på stan och göra av med pengar som vi inte har. Och så ska jag försöka få till ngn middag. skjutsa dottern till kören och så när hon kommer hem ska vi packa fördigt hennes väska och färga håret. Och sen ska vi sova!
Kanske tur att man inte kan jobba ändå? För hur skulle jag hinna det?
Nu har jag varit till min läkare. Även i dag fick jag ha en extraläkare. Jag ahr världens fulaste trumhinnor säger dom. Och jag har en infektion som går in i själva örongrejjerna. Alltså ni vet städet, hammare och alla dom där snickerigrejjerna man har. Snäckan är också infekterad. Inte konstigt att jag fortfarande har ont? Vänster öra är lite bättre. Läkaren som är duktig på just öron sa också att min trumhinna kommer att perforeras igen. Hurra liksom!
Men att där det varit perforerat har det läkt fint och att det finns lite blod kvar... Äckelpäckelvarning!
Så nu har jag fått Rinexin så slemhinnorna ska svälla av. Och så ska jag försöka ta det lungt och försöka att inte stressa.
japp! Jag ta det lungt? I natt kliver jag upp klockan tre för att skjutsa Emelie till bussen som ska ta henne till Estland. Men sen när jag komemr hem så ska jag sova.... Till klockan halv sju! Då ska resten av barnen upp! Och SEN! Sen ska jag gå och lägga mig och sova tills jag vaknar. För mina älskade hundar är så oerhört snälla att dom sover så länge jag sover. Utan att klaga. Dom blir rastade på morgonen innan barnen far och sen sover vi alla gott i min säng.
I morgon ska jag faktiskt försöka städa lite. Gaija fäller täckhåren och dom ligger i drivor. Idag har jag faktiskt ryckt loss massor med täckhår och använt en sten som jag fick av min underbara uppfödare Marianne. Den tar bort det mesta. Så nu kanske det blir lite mindre hår. Hoppas jag.
I helgen blir det bara jag och Amanda. Då ska vi hitta på ngt mysigt. Bara hon och jag... Så skönt! Och DÅ minsann ska ajg inte jäkta och flänga och fara. Jag ska ha sovmorgon och jag ska bara må gott. Semester med ett barn! Hurra!
Ännu sämmre...
Jahaja... Det här var ju upplyftande. Min hästkur mot öroninflammationen funkade inte. Så nu har jag ont i båda öronen. Jag har ett stort tryck i båda öronen och hör inget. Det är som att ha både öronproppar och hörselkåpor på sig samtidigt. Sen gör det ju liksom ont också...
Så idag ringde min man till jourcentralen. Jag behövde inte ens komma upp dit utan en snäll läkare gav mig ett nytt recept. Så nu äter jag Ery Max istället. Värsta penicillinet man kan få. Och det känns i magen. Så i morgon ska jag köpa mig lite acidofillus. Sånt är bra men samtidigt så är jag laktosintolerant. Så då blir det ändå sprutt imagen. Men det är så mycket annat som kan gå galet med frånvaro av de rätta bakterierna så jag tar hellre lite sprutt och har en bra tarmflora än sprutt och dålig tarmflora.
Det var väl intressant att höra om va? Hahaha!
Jag hoppas nu att det hjälper med antibiotikan. För nu är jag så trött och less på att vara sjuk. Jag orkar inget och jag längtar så mycket efter att få jobba med hundarna. När jag är frisk igen ska jag även börja jobba med mig själv. En nystart. Jag har redan tjuvstartat och snyggat till ögonhåren lite. Så nu ser ajg itne så vildvuxen ut. *fniss* Mina barn som vill ha tunna, tunna ögonbryn fixade jag först. Det är enda gången jag gör illa dom. *muahahaha*
Stefan kom ju hem i helgen och det var ju tur det när jag mär ännu sämmre. Men nu har han farit och jag ska nu försöka få iväg Emelie till Estland. Måste hämta passet i morgon (ber till gudarna att det är klart) växla pengar och köpa lite nödvändigheter åt henne inför resan. Emelie ska till Estland och sjunga med sin kör. Spännande värre!
Jag blir också som utan kamera undertiden då hon ska få låna mitt minneskort till sin kamera.
Lite kuriosa om Estland: Estland är ett stort sångarland! Barnen börjar som mycket små med att sjuga och att sjunga i kör är en tradition i deras land. Dom är mycket, mycket duktig på just körsång.
Jag önskar attjag hade haft råd att följa med. Det hade varit mycket roligt. Fast ajg hade väl haft svårt för att låtabli att sjunga. Jag har ju själv varit på körresa till Österike. Så jag vet precis hur underbart roligt dom kommer att ha det!
Nåpp. Nu ska jag gå och sova igen. Jag bara sover och sover... i morgon har jag inte tid att sova så det gäller att passa på.
Natti på er och du Lelle! Kon har sinat så brösmjälken är bara torrmjölk numer... Det funkar inte längre.... ;O)
Så idag ringde min man till jourcentralen. Jag behövde inte ens komma upp dit utan en snäll läkare gav mig ett nytt recept. Så nu äter jag Ery Max istället. Värsta penicillinet man kan få. Och det känns i magen. Så i morgon ska jag köpa mig lite acidofillus. Sånt är bra men samtidigt så är jag laktosintolerant. Så då blir det ändå sprutt imagen. Men det är så mycket annat som kan gå galet med frånvaro av de rätta bakterierna så jag tar hellre lite sprutt och har en bra tarmflora än sprutt och dålig tarmflora.
Det var väl intressant att höra om va? Hahaha!
Jag hoppas nu att det hjälper med antibiotikan. För nu är jag så trött och less på att vara sjuk. Jag orkar inget och jag längtar så mycket efter att få jobba med hundarna. När jag är frisk igen ska jag även börja jobba med mig själv. En nystart. Jag har redan tjuvstartat och snyggat till ögonhåren lite. Så nu ser ajg itne så vildvuxen ut. *fniss* Mina barn som vill ha tunna, tunna ögonbryn fixade jag först. Det är enda gången jag gör illa dom. *muahahaha*
Stefan kom ju hem i helgen och det var ju tur det när jag mär ännu sämmre. Men nu har han farit och jag ska nu försöka få iväg Emelie till Estland. Måste hämta passet i morgon (ber till gudarna att det är klart) växla pengar och köpa lite nödvändigheter åt henne inför resan. Emelie ska till Estland och sjunga med sin kör. Spännande värre!
Jag blir också som utan kamera undertiden då hon ska få låna mitt minneskort till sin kamera.
Lite kuriosa om Estland: Estland är ett stort sångarland! Barnen börjar som mycket små med att sjuga och att sjunga i kör är en tradition i deras land. Dom är mycket, mycket duktig på just körsång.
Jag önskar attjag hade haft råd att följa med. Det hade varit mycket roligt. Fast ajg hade väl haft svårt för att låtabli att sjunga. Jag har ju själv varit på körresa till Österike. Så jag vet precis hur underbart roligt dom kommer att ha det!
Nåpp. Nu ska jag gå och sova igen. Jag bara sover och sover... i morgon har jag inte tid att sova så det gäller att passa på.
Natti på er och du Lelle! Kon har sinat så brösmjälken är bara torrmjölk numer... Det funkar inte längre.... ;O)
Det tar aldrig slut.
Influensan tar då aldrig slut.
Igår kväll så fick jag ont i örat. Precis som för Josefin. Det blev mer och mer ont och till slut hade ajg så mycket tryck i örat att jag trodde jag skulle sprängas. Hela natten ahr varit lika dan och jag har bara väntat på att trumhinnan ska spricka. Och det har den gjort nu. Så nu rinner det gocks ur örat på mig också... Hiommla snabb örooninflammation alltså! den börjar snabbt. På ett par timmar så har man en mogen öroninflammation. det brukar ta några dagar innan trumhinnan spricker och oftast hinner man till läkare. men med dessa öroninflammationer så är det timmar jag pratar om. Alltså vi är TRE st med samma symptom! Undrar om det är ngt som smittar? Och så ONT det gör! Jag har faktiskt inget minne av att ha så här ont? Förut när trumhinnan spruckit så har man haft mindre ont i örat efteråt. Men inte nu? OCh det är inte bara örat som gör ont utan även ner mot nacken, svalget och en bra bit av skallbenet bakom örat.
Jag ska ialla fall till läkaren nu på eftermiddagen. Så nu kommer jag förhoppningsvis att bli frisk igen. *Suckar*
Hundarna får ingen prommis i dag på förmiddagen då jag har för ont för att orka gå ut. Så dom får nöja sig med att vara ute på baksidan och busa med varandra. Mamma ska ta ut dom när vi kommer till vårdcentralen. Det är fint att ta ut dom där. Skog och ängar. Vad skulle jag göra utan min mamma?
Jaha... Jag har aktut öroninflammation. Trumhinnan var perforerad på fem sex ställen enligt läkarna. Japp. Läkarna. Jag fick visa upp mitt öra till en till läkare eftersom att jag har ett ovanligt tillstånd. Min trumhinna ser ut som ett durkslag. Har jag tur så läker trumhinnan ihop men det ser inte bra ut. Jag kommer mest troligt att få nedsatt hörsel på höger öra på grund av den trasiga trumhinnan.
Jippie liksom...
Läkarna var så otroligt snälla att dom upplyste mig om att trumhinnan kommer att fortsätta perforeras. OCh JA! Jag känner det! Jag tror den har gått hål fyra fem gånger till nu i kväll. Varje gång den går sönder gör det jätteont och så börjar jag blöda igen... Skitäckligt! Skitont!
Jag har fått en dunderkur med penicillin också. två tabletter kåvepenin a' 800 mg st tre ggr per dag. Alltså 4800 mg kåvepenin varje dag! I sju dagar! Jag kommer att bli hur trött som helst... Men jag får se det från den ljusa sidan. Om någon dag så har jag inte ont mer... Och jag ska på koll på tisdag och då får vi se hur örat ser ut. Hjälper inte hästkuren så får jag Spektramoxcillin. Det är ett bredspektra som tar nästan alla typer av bakterier.
Shit. Jag behövde inte det här...
Igår kväll så fick jag ont i örat. Precis som för Josefin. Det blev mer och mer ont och till slut hade ajg så mycket tryck i örat att jag trodde jag skulle sprängas. Hela natten ahr varit lika dan och jag har bara väntat på att trumhinnan ska spricka. Och det har den gjort nu. Så nu rinner det gocks ur örat på mig också... Hiommla snabb örooninflammation alltså! den börjar snabbt. På ett par timmar så har man en mogen öroninflammation. det brukar ta några dagar innan trumhinnan spricker och oftast hinner man till läkare. men med dessa öroninflammationer så är det timmar jag pratar om. Alltså vi är TRE st med samma symptom! Undrar om det är ngt som smittar? Och så ONT det gör! Jag har faktiskt inget minne av att ha så här ont? Förut när trumhinnan spruckit så har man haft mindre ont i örat efteråt. Men inte nu? OCh det är inte bara örat som gör ont utan även ner mot nacken, svalget och en bra bit av skallbenet bakom örat.
Jag ska ialla fall till läkaren nu på eftermiddagen. Så nu kommer jag förhoppningsvis att bli frisk igen. *Suckar*
Hundarna får ingen prommis i dag på förmiddagen då jag har för ont för att orka gå ut. Så dom får nöja sig med att vara ute på baksidan och busa med varandra. Mamma ska ta ut dom när vi kommer till vårdcentralen. Det är fint att ta ut dom där. Skog och ängar. Vad skulle jag göra utan min mamma?
Jaha... Jag har aktut öroninflammation. Trumhinnan var perforerad på fem sex ställen enligt läkarna. Japp. Läkarna. Jag fick visa upp mitt öra till en till läkare eftersom att jag har ett ovanligt tillstånd. Min trumhinna ser ut som ett durkslag. Har jag tur så läker trumhinnan ihop men det ser inte bra ut. Jag kommer mest troligt att få nedsatt hörsel på höger öra på grund av den trasiga trumhinnan.
Jippie liksom...
Läkarna var så otroligt snälla att dom upplyste mig om att trumhinnan kommer att fortsätta perforeras. OCh JA! Jag känner det! Jag tror den har gått hål fyra fem gånger till nu i kväll. Varje gång den går sönder gör det jätteont och så börjar jag blöda igen... Skitäckligt! Skitont!
Jag har fått en dunderkur med penicillin också. två tabletter kåvepenin a' 800 mg st tre ggr per dag. Alltså 4800 mg kåvepenin varje dag! I sju dagar! Jag kommer att bli hur trött som helst... Men jag får se det från den ljusa sidan. Om någon dag så har jag inte ont mer... Och jag ska på koll på tisdag och då får vi se hur örat ser ut. Hjälper inte hästkuren så får jag Spektramoxcillin. Det är ett bredspektra som tar nästan alla typer av bakterier.
Shit. Jag behövde inte det här...
Gällivare!
Here we come!
Japp! Helgen före midsommar så kommer vi att befinna oss där. Heeeela familjen Fägnell! Och det är inte att vi bara ska vara där och roa oss. Jag och hundarna ska tävla! Gaija är anmäld till lägre spår. Vi får se om jag kanske anmäler henne till lägre sök. Få se hur kursen går först. Japp! Nu läste ni rätt IGEN! Jag ska gå sökkurs med Giaja! Hon är fenomenal på att hitta barn i skogen och lite överallt. Så det måste ajg utnyttja. hon älskar att hitta folk. hon tror att vi människor är hopplösa på att virra bort oss och hon tycker att vi behöver hjälp med att hitta oss själva hela tiden.
Lilla Zena ska nog få debutera i lydnadsklass ett. Så det blir tävling i dagarna två. =O) Sen ska vi bo kvar i Gällivare medans mannen far tillbaka till sin skola. Han få ta bilen ifall Johan stannar kvar med oss.
Sen stannar vi fram till midsommar. Så det blir att fira midsommar uppe i Gällivare! Och så ska vi kika på hundutställning och hejja på Rottisar och Lapptussar.
Det som är roligast av allt (förutom att få tävla då förståss) är att det kommer att vara massor med kompisar där uppe! Nästan ALLA mina hundkompisar kommer att vara där uppe! Tjohoooo!
Nu har man något att se fram emot! Minsann!
Just nu kan jag inte prata speciellt bra. Rösten är nästan helt borta. Men febern har försvunnit och idag är första dagen då jag är feberfri. En hel jäkla vecka har jag haft feber. Fy sjutton vilken flunsa! ont överallt och snuva och hosta. Hostan är kvar och det är en riktig rethosta. Så nu kör jag med noskapin så jag kan få sova på nätterna.
Helgen blir nog rätt lugn för mig. Josefin ska på konfirmationsläger och då är vi bara tre st hemma. Lätt som enb plätt. Och då är vi säkert också mer friska än vad vi har viart hittills. Så jag ska passa på att träna till helgen. just nu är det så blöt och plaskigt så det kan vara skönt att vara i ett ridhus.
Må så gott och snyt er i medvind!
Japp! Helgen före midsommar så kommer vi att befinna oss där. Heeeela familjen Fägnell! Och det är inte att vi bara ska vara där och roa oss. Jag och hundarna ska tävla! Gaija är anmäld till lägre spår. Vi får se om jag kanske anmäler henne till lägre sök. Få se hur kursen går först. Japp! Nu läste ni rätt IGEN! Jag ska gå sökkurs med Giaja! Hon är fenomenal på att hitta barn i skogen och lite överallt. Så det måste ajg utnyttja. hon älskar att hitta folk. hon tror att vi människor är hopplösa på att virra bort oss och hon tycker att vi behöver hjälp med att hitta oss själva hela tiden.
Lilla Zena ska nog få debutera i lydnadsklass ett. Så det blir tävling i dagarna två. =O) Sen ska vi bo kvar i Gällivare medans mannen far tillbaka till sin skola. Han få ta bilen ifall Johan stannar kvar med oss.
Sen stannar vi fram till midsommar. Så det blir att fira midsommar uppe i Gällivare! Och så ska vi kika på hundutställning och hejja på Rottisar och Lapptussar.
Det som är roligast av allt (förutom att få tävla då förståss) är att det kommer att vara massor med kompisar där uppe! Nästan ALLA mina hundkompisar kommer att vara där uppe! Tjohoooo!
Nu har man något att se fram emot! Minsann!
Just nu kan jag inte prata speciellt bra. Rösten är nästan helt borta. Men febern har försvunnit och idag är första dagen då jag är feberfri. En hel jäkla vecka har jag haft feber. Fy sjutton vilken flunsa! ont överallt och snuva och hosta. Hostan är kvar och det är en riktig rethosta. Så nu kör jag med noskapin så jag kan få sova på nätterna.
Helgen blir nog rätt lugn för mig. Josefin ska på konfirmationsläger och då är vi bara tre st hemma. Lätt som enb plätt. Och då är vi säkert också mer friska än vad vi har viart hittills. Så jag ska passa på att träna till helgen. just nu är det så blöt och plaskigt så det kan vara skönt att vara i ett ridhus.
Må så gott och snyt er i medvind!
Inget nytt under solen precis...
Trååååkigt!
Flunsan har tagit oss i stor besittning och släpper inte sitt grepp. Helt vansinnigt! Den enda är Amanda som håller stånd. Hon blev snabbt sjuk och lika snabbt frisk. Andra delar ur familjen har sprucken trumhinna och vi andra lyckas inte få bort febern.
Tack vare vår älskade Amanda så får hundarna sig två prommisar per dag och blir även lite jobbade med. Amanda är en klippa och ska därför rikligt belönas! Hon är ett proffs! Ett trettonårigt proffs! Allvarligt! Så ni som läser får gärna skriva i kommentaren lite hejjarop åt henne. Det behöver hon!
Själv så är det åt rena hvetet med mig. Jag ahr fått sjukgympa för nacken och det gör att jag kan sova några timmar per natt innan kudden blir till ett cementblock. Hur skönt är det att ligga på cementblock? Jag har ailla fall fått ner febern lite men den håller sig ändå kvar. Bihålorna är täppta och rösten låter som en skata. Jag ÄR en riktig skata! Att ta hand om tre barn plus ett extrabarn samt vara sjuk samtidigt är inte det lättaste. för mitt i allt i hopa så ska dom ha mat, medicin och det måste handlas.
hade det inte varit för min rullatormamma så hade jag nog gett upp. Fast ajg ska inte klaga. barnen har varit snälla. Emn det blir ändå rätt mycket att göra än om man bara har sig själv att rå om eller om man är två på att dela allt.
Glada nyheter också! Stefan har fått flytta hem till sverige! =O) Så nu är han svensk igen. =O) Han ska även trycka på lite mera om att få mer reseersättning för att kunna komma hem. Han har ju varit hemma nu i två veckor och pluggat engelska. Men nu har han inte råd att komma hem igen tills i slutet på aprill... Jag ahr sagt åt honom att de han pratar med ska kontakat mig så kan dom få höra min version. Att det inte är ngn snyfthistoria utan det är sant att det blir lite för mycket för mig att ta hand om allt här hemma.
Det är ju liksom inte meningen att man ska spy hela nätterna igenom på grund av värk? Och sen ska man ta sig genom dagen och ta hand om sjuka barn också på samma gång? Och sen så ska jag ta hand om alla räkningar och kontakt med handikappomsorgen osv. Samtidigt som jag är sjuk....
Nänänä.. Man ska nog vara glad för det lilla man har. Jag har en fin familj och snälla underbara vänner som ställer upp för mig. Ni vet vem ni är och ni ska ha all ära!
Och ska jag se det ännu mer posetivt så är det ju inte ens ett år kvar innan gubben får flytta hem igen! =O) Och han får TVÅ veckor semester till sommaren! (liiiite ironisk). Och jag får ju sjukgympan gratis tills i maj då frikortet tar slut. Faktiskt riktigt många bra saker vet ja! =O)
Näpp. nu ska jag gå och snyta mig. och ta mig lite coopglass. Det är ju också en bra grej. Coopglassen kostar 10 kronor för två liter. De ni! Nästan gratis! ;O)
Flunsan har tagit oss i stor besittning och släpper inte sitt grepp. Helt vansinnigt! Den enda är Amanda som håller stånd. Hon blev snabbt sjuk och lika snabbt frisk. Andra delar ur familjen har sprucken trumhinna och vi andra lyckas inte få bort febern.
Tack vare vår älskade Amanda så får hundarna sig två prommisar per dag och blir även lite jobbade med. Amanda är en klippa och ska därför rikligt belönas! Hon är ett proffs! Ett trettonårigt proffs! Allvarligt! Så ni som läser får gärna skriva i kommentaren lite hejjarop åt henne. Det behöver hon!
Själv så är det åt rena hvetet med mig. Jag ahr fått sjukgympa för nacken och det gör att jag kan sova några timmar per natt innan kudden blir till ett cementblock. Hur skönt är det att ligga på cementblock? Jag har ailla fall fått ner febern lite men den håller sig ändå kvar. Bihålorna är täppta och rösten låter som en skata. Jag ÄR en riktig skata! Att ta hand om tre barn plus ett extrabarn samt vara sjuk samtidigt är inte det lättaste. för mitt i allt i hopa så ska dom ha mat, medicin och det måste handlas.
hade det inte varit för min rullatormamma så hade jag nog gett upp. Fast ajg ska inte klaga. barnen har varit snälla. Emn det blir ändå rätt mycket att göra än om man bara har sig själv att rå om eller om man är två på att dela allt.
Glada nyheter också! Stefan har fått flytta hem till sverige! =O) Så nu är han svensk igen. =O) Han ska även trycka på lite mera om att få mer reseersättning för att kunna komma hem. Han har ju varit hemma nu i två veckor och pluggat engelska. Men nu har han inte råd att komma hem igen tills i slutet på aprill... Jag ahr sagt åt honom att de han pratar med ska kontakat mig så kan dom få höra min version. Att det inte är ngn snyfthistoria utan det är sant att det blir lite för mycket för mig att ta hand om allt här hemma.
Det är ju liksom inte meningen att man ska spy hela nätterna igenom på grund av värk? Och sen ska man ta sig genom dagen och ta hand om sjuka barn också på samma gång? Och sen så ska jag ta hand om alla räkningar och kontakt med handikappomsorgen osv. Samtidigt som jag är sjuk....
Nänänä.. Man ska nog vara glad för det lilla man har. Jag har en fin familj och snälla underbara vänner som ställer upp för mig. Ni vet vem ni är och ni ska ha all ära!
Och ska jag se det ännu mer posetivt så är det ju inte ens ett år kvar innan gubben får flytta hem igen! =O) Och han får TVÅ veckor semester till sommaren! (liiiite ironisk). Och jag får ju sjukgympan gratis tills i maj då frikortet tar slut. Faktiskt riktigt många bra saker vet ja! =O)
Näpp. nu ska jag gå och snyta mig. och ta mig lite coopglass. Det är ju också en bra grej. Coopglassen kostar 10 kronor för två liter. De ni! Nästan gratis! ;O)
Influensalov! (ett klago och tycka synd om sig själv inlägg)
Nu har hela familjen drabbats. först började det med Jossan. Sen gick det över till Amanda och så emelie. nu är jag och Rebban (jossans kompis) sjuk.
tack o lov för att jag hade framförhållning i går och kunde träna lite med hundarna. för nu är jag dålig! Började hosta igår. Alla med en whiplashnacke vet hur det är att hosta mycket. Till slut sprängs huvudet. Kul med ett sprängt huvud? Jepp!
Natten har jag tillbringat i badrummet. Jag är mycket snabb på att ta mig över sovande hundar och krängla in mig i badrummet där oftast en katt spatserar omkring. Jag har nog lobbat iväg honom några gånger i natt i mörkret.
För när ajg får så där hemskt ont i hubvudet och nacken så börjar jag kräkas. Och när jag kräks så får ja ännu mer ont. I natt hade jag av en skala 1-10 landat på den underbara graden 9½. Alltså jag hade så ont att jag itne stod ut. Samtidigt kräktes jag så mycket att ajg kunde inte behålla ngt. Så att ta en värktablett fanns inte på min karta. OCh så fick ajg feber. när jag tyckte att jag hade fått nog med feber så snubblade jag upp till övervåningen för att kolla tempen. jösses amalia! 40.6! Inte undra på att jag kände mig krasslig?
Jag var så pass dålig att Gaija la sig tätt, tätt intill mig. Det händer inte ofta att hon ligger sked med mig. Men när jag mår riktigt piss (som när jag hade blindtarmen) så lägger hon sig så där. Oboy var orolig också och skulle hålla på att transa sig på mig och spann och hade sig. Jag fick nog en del extrapussar av honom också. Exzena.. den lilla trollungen låg och fes under sängen. Tack för din omtanke! ;O)
Till slut hade jag så ont och jobbigt att jag gick upp (igen) till köket och slog 112. Men jag la på fort... Hur ska ungarna ta det om en abulans kommer? Jag kan ju int skrämma barnen så jag la som sagt var på... Jag ville ha en painkiller så mycket att jag var beredd att åka upp till sjukhuset. Jag tror ajg ska ha ett nummer till jouren så att jag kan ringa dom ifall det blir så här igen. det är ju inte meningen att man ska kräkas så mycket på en natt att gommen är svedd av magsyra. *fyyyyfaaaaan* Jag har tydligen utvecklat en förmåga att kräkas när jag får mer on än 7 på min "ondskala".
när klockan var halv åtta så hade jag inget mer jag kunde få upp. så ajg förökte dricka lite vatten och den här gången fick jag behålla det. så jag dristade mig till att ta en tramadol och två (dom sista vi hade hemma) alvedon. efter en timma hade inget hänt och då kom jag på att Emelie hade dikloflenak hemma. Stärttabletter!!! varför hade ajg inte tänkt på det i natt? liksom pluppa in en sådan så har man ju ialla fall liiite smärtlindring!
Så nu är jag rätt stenad på värktabletter. Och då kan jag inte köra bil. vilket betyder att mina små sjuka barn som behöver alvedon inte kan få det. Om man nu inte engagerar sin gammla mamma.! =O) Så ajg har aktiverat henne i dag. Hon ska få göra ett besök på apoteket och köpa ut tre paket alvedon, tre paket bisolvon och två paket halstabletter. Samt en tandborste åt Josefin.
Tur man har sin gammla mamma. Annars hade ajg varit tvungen att gå in till stan och köpa medicin. vilket jag troligtvis inte klarar. Den som är piggast av oss allihop är Amanda. Så det faller på hennes lott att ta ut hundarna. hon har ingen feber den lyckosten!
tur man har snälla hundar som itne klagar. dom rä så nöjda så med att bara vara ute på uteplatsen och mysa. tror ändå att Amanda går en lite längre tur i skogen så dom får springa av sig lite.
Tur att man har barn. =O)
tack o lov för att jag hade framförhållning i går och kunde träna lite med hundarna. för nu är jag dålig! Började hosta igår. Alla med en whiplashnacke vet hur det är att hosta mycket. Till slut sprängs huvudet. Kul med ett sprängt huvud? Jepp!
Natten har jag tillbringat i badrummet. Jag är mycket snabb på att ta mig över sovande hundar och krängla in mig i badrummet där oftast en katt spatserar omkring. Jag har nog lobbat iväg honom några gånger i natt i mörkret.
För när ajg får så där hemskt ont i hubvudet och nacken så börjar jag kräkas. Och när jag kräks så får ja ännu mer ont. I natt hade jag av en skala 1-10 landat på den underbara graden 9½. Alltså jag hade så ont att jag itne stod ut. Samtidigt kräktes jag så mycket att ajg kunde inte behålla ngt. Så att ta en värktablett fanns inte på min karta. OCh så fick ajg feber. när jag tyckte att jag hade fått nog med feber så snubblade jag upp till övervåningen för att kolla tempen. jösses amalia! 40.6! Inte undra på att jag kände mig krasslig?
Jag var så pass dålig att Gaija la sig tätt, tätt intill mig. Det händer inte ofta att hon ligger sked med mig. Men när jag mår riktigt piss (som när jag hade blindtarmen) så lägger hon sig så där. Oboy var orolig också och skulle hålla på att transa sig på mig och spann och hade sig. Jag fick nog en del extrapussar av honom också. Exzena.. den lilla trollungen låg och fes under sängen. Tack för din omtanke! ;O)
Till slut hade jag så ont och jobbigt att jag gick upp (igen) till köket och slog 112. Men jag la på fort... Hur ska ungarna ta det om en abulans kommer? Jag kan ju int skrämma barnen så jag la som sagt var på... Jag ville ha en painkiller så mycket att jag var beredd att åka upp till sjukhuset. Jag tror ajg ska ha ett nummer till jouren så att jag kan ringa dom ifall det blir så här igen. det är ju inte meningen att man ska kräkas så mycket på en natt att gommen är svedd av magsyra. *fyyyyfaaaaan* Jag har tydligen utvecklat en förmåga att kräkas när jag får mer on än 7 på min "ondskala".
när klockan var halv åtta så hade jag inget mer jag kunde få upp. så ajg förökte dricka lite vatten och den här gången fick jag behålla det. så jag dristade mig till att ta en tramadol och två (dom sista vi hade hemma) alvedon. efter en timma hade inget hänt och då kom jag på att Emelie hade dikloflenak hemma. Stärttabletter!!! varför hade ajg inte tänkt på det i natt? liksom pluppa in en sådan så har man ju ialla fall liiite smärtlindring!
Så nu är jag rätt stenad på värktabletter. Och då kan jag inte köra bil. vilket betyder att mina små sjuka barn som behöver alvedon inte kan få det. Om man nu inte engagerar sin gammla mamma.! =O) Så ajg har aktiverat henne i dag. Hon ska få göra ett besök på apoteket och köpa ut tre paket alvedon, tre paket bisolvon och två paket halstabletter. Samt en tandborste åt Josefin.
Tur man har sin gammla mamma. Annars hade ajg varit tvungen att gå in till stan och köpa medicin. vilket jag troligtvis inte klarar. Den som är piggast av oss allihop är Amanda. Så det faller på hennes lott att ta ut hundarna. hon har ingen feber den lyckosten!
tur man har snälla hundar som itne klagar. dom rä så nöjda så med att bara vara ute på uteplatsen och mysa. tror ändå att Amanda går en lite längre tur i skogen så dom får springa av sig lite.
Tur att man har barn. =O)
Inget LP3 idag...
Men vi placerade oss på andraplats i alla fall. 
Vi har en hel del att rätta till innan vi kan tävla Elit. Ja en del nya saker att lära oss också.
Däremot är jag supernöjd med fjärren, även om hon drömde sig bort just i början.
Så här såg våra resultat ut:
Sittande i grupp: 10
Platsliggande: 10
Fritt följ: 7 (katastrof med pip, trängande och långsamma sättanden)
Sättande: 9 (seeeeg sättande)
Inkallande med stå, ligg: 6 (jag blev knasig, jag höll på att glömma ställandet och så blev läggandet försenat. Dumma jag)
Sändande med lägg o inkall: 8.5 (Gaija fick för sig att gå till höger om rutan. Jag dirigerade in henne och det blev lite för många kommandon tyvärr).
Apportering med hopp: 7 (tugg, massor med tugg)
Apportering metall: 9 (tempo in)
Vittringsprov: 6 (tuggar som fn och hon blev ståendes med tugget, behövde kalla in skrället)
Fjärrdirigering: 9 (Dk på sitt i början)
Så såg vår tävling ut. vi landade på de ohyggliga antalet 252 poäng och fick ett andra pris och då som jag sa tidigare en andra placering.
Men vi skiter i LP nu. Gaija ska snart löpa och nu i vår har jag tid att jobba in eliten med henne. Det ska köpas tre nya apporter och så ska vi damma av alla elitmoment vi har börjat träna på. Och sen så ska vi ju tävla lägre spår också! Vi har fullt upp.
Vi har köpt en bur i dag! De som hade den hade bara haft den i tre månader. Sen fick dom inte plats med barnvagn. Så den är som ny! Jag gjorde som min vana troget. Jag prutade ner priset 300 kr så den blev inte så dyr. 2200 kr. Så nu ska jag skaffa vattenskålar och så behöver jag lite krokar. Sen blir det väl solarplexsus. Men till det har vi inte råd ännu. Vi ligger redan back tack vare datorköpet. Bläh!
Jag får hänga upp lite gardiner i burarna innan det blir för varmt så slipper dom direkt sol på sig.
Vi har en hel del att rätta till innan vi kan tävla Elit. Ja en del nya saker att lära oss också.
Däremot är jag supernöjd med fjärren, även om hon drömde sig bort just i början. Så här såg våra resultat ut:
Sittande i grupp: 10
Platsliggande: 10
Fritt följ: 7 (katastrof med pip, trängande och långsamma sättanden)
Sättande: 9 (seeeeg sättande)
Inkallande med stå, ligg: 6 (jag blev knasig, jag höll på att glömma ställandet och så blev läggandet försenat. Dumma jag)
Sändande med lägg o inkall: 8.5 (Gaija fick för sig att gå till höger om rutan. Jag dirigerade in henne och det blev lite för många kommandon tyvärr).
Apportering med hopp: 7 (tugg, massor med tugg)
Apportering metall: 9 (tempo in)
Vittringsprov: 6 (tuggar som fn och hon blev ståendes med tugget, behövde kalla in skrället)
Fjärrdirigering: 9 (Dk på sitt i början)
Så såg vår tävling ut. vi landade på de ohyggliga antalet 252 poäng och fick ett andra pris och då som jag sa tidigare en andra placering.
Men vi skiter i LP nu. Gaija ska snart löpa och nu i vår har jag tid att jobba in eliten med henne. Det ska köpas tre nya apporter och så ska vi damma av alla elitmoment vi har börjat träna på. Och sen så ska vi ju tävla lägre spår också! Vi har fullt upp.
Vi har köpt en bur i dag! De som hade den hade bara haft den i tre månader. Sen fick dom inte plats med barnvagn. Så den är som ny! Jag gjorde som min vana troget. Jag prutade ner priset 300 kr så den blev inte så dyr. 2200 kr. Så nu ska jag skaffa vattenskålar och så behöver jag lite krokar. Sen blir det väl solarplexsus. Men till det har vi inte råd ännu. Vi ligger redan back tack vare datorköpet. Bläh!
Jag får hänga upp lite gardiner i burarna innan det blir för varmt så slipper dom direkt sol på sig.
Duktig hund!
Igår kväll vid halv tio så blev en av mina döttrar rejält sur på sin ena syster (ni som har barn, känns det igen?). Så hon klädde på sig och drog iväg någonstans. Efter en timma tyckte jag som var ovetnade av bråket att det var ovanglit tyst i huset. Lite väl tyst och lungt... Den dottern som hade gjort sin syster irriterad sov som en stock med sin kompis som är här över påsken. Amanda visste jag itne var hon var. Men kläder var borta.
Så jag selade på en mycket glad och arbetstörstande Gaija (hon kan jobba hur mycket och när som helst på dygnet). Gaija drog iväg på en gång. Jag hann knappt andas att hon skulle spåra. Hon drog iväg mot gågatan och jag tänkte att flickan har nog gått till mormor tre km bort. Men då borde hon ha kommit fram nu och mormor borde ha ringt... Med god fart fortsatte vi efter gågatan. Plötsligt drog hon iväg upp mot en jättesnöhhög. Tur man litar på hunden! Jag kopplade loss henne och sa åt henne att leta. Och mycket riktigt! En sekund senare så kom hon tillbaka med Amandas mössa! Så jag bad Gaija visa Amanda och det gjorde hon så snällt och när vi kom fram så drog hon av Amandas vante också. Där i ett hål låg min dotter. Hon hade somnat inne i snökojan.
Jösses! Tänk om jag hade tagit förgiet att hon hade gått och lagt sig utan att säga godnatt? Tänk om jag hade gått och lagt mig utan att ha koll på var hon var? Det var ju ingen värme ute heller dryga -12 grader...
Gaija är idag min lilla hjälte. Som tack för upphittandet (av en numera lite spak 13 årig dotter som lovat att aaaaldrig mera göra så) så fick hon ett litet spår och fick även hitta Amandas mössa (Tack Amanda). Det tog sekunder även där för henne att spåra på snöig väg och hitta en liten tjej. Superkul var det! =O)
Imorgon blir det tävling. Vi har väl haft det lite si och så med träningarna. Gaija har ialla fall varit på topp och haft skitkul på träningarna. Speciellt i torsdags då vi tränade med Sofia och Ludde. Hon had emed sig Rocky och Zena och Rocky blev bundisar. =O)
Jag tror vi var ute på bruks i dryga tre timmar. Vädret var också helt underbart. först började ajg och Gaija med alla moment i trean. Sofa var min duktiga assistent och hjälpte mig med fjärren och vittringsapporten samt dirigeringen. Tack Sofia! =O)
Igår var vi på påskmiddag hos svärmor så jag tränade med Gaija på en parkering i stan. Hon gick super där också! Allt var bara sååå himmla kul! Jag tror Gaija är en duracellkaning... Hon tar liksom aldrig slut. Man kan hålla på i timmar utan att hon slakar och har fått nog. tvärt om! Hon liksom jobbar och jobbar och blir ivrig och glad av att jobba!
När hon kommer hem vilr hon enstund och sen är hon fit for fight igen. Tala om drömhund va? Att ha en engagerad och glad hund somverkligen tycker att allt man hittar på med henne är toppen är helt otroligt. Allt jag hittar på är hon med på och ser så överförtjust ut att hälften vore nog. Ändå kan hon koppla av mitt i allt ihop. Bland hundar som busar och leker elelr folk som går omkring henne. Där kan hon ligga och liksom bara vara och är ändå på stort G igen så fort jag ber henne.
Hon funkar i allt som jag provar också. Det finns en liiiiten, liiiten plan på att kanske testa IPO med henne. Men först måste jag försöka hitta ngn (kanske OG i skelleftep?) kan ta oss under sina vingars beskydd. Jag ahr pratat med en tjej i södra sverige som har förklarat (ett antal gånger) hur det fungerar och lydnaden är ju liksom rätt färdig för oss. det enda jag behöver lära henne är att sätta sig framör mig vid vissa moment. Spåret är ingen problem heller. Ängsspår bör jag klara av.
Det är skyddet jag inte har ngn aning om och som jag behöver hjälp med.
Och ajg vet att gaija skulle älska att få bita i ärmen igen. Hon blir som galen så fort hon ser en ärm. Om Jörgen på lördagsträningana tar fram ärmen innan jag hinner vara med så har jag en galen hund som skriker och gör allt för att komma åt den där ärmen. Lyckas hon ta sig dit så sitter hon fast i den. Pang på liksom! Hon tar hela munnen full med ärmen och sen sitter hon fast som en liten igel. Jörgen kan flaxa, flyga och ha sig bäst han vill hon släpper inte föränn jag säger till.
Näpp. Nu ska jag försöka städa till lite här hemma och få snyggt. Sen ska jag ut till bruks och träna pyttelite samt ha jättekul med gaija och sen blir det middag för lilla familjen. Potatisgratäng med hemmagjorda köttbullar och revbensspjäll. Några av barnaskaran är och åter slalom idag. Jossan som har fått flunsan har tvingat iväg sig dit också... Hmmm... Det är inte bra men tydligen så ska hon klara det enligt henne. Nåja. Vi är inte mer än ett telefonsamtal bort och det finns en värmestuga att vila sig i.
Näpp! det duger inte att sitta här längre... Men ajg vill ge gaija ett stort gott ben för hennes lilla hjälteinsats igår! för tänk.. Jag hade ingen aning om att jag hade en dotter som sov i en snökoja igår kväll! Och inte ahde jag gått upp i den snökullen om jag inte haft Gaija!
Världens bästa Gaija! =O)
Så jag selade på en mycket glad och arbetstörstande Gaija (hon kan jobba hur mycket och när som helst på dygnet). Gaija drog iväg på en gång. Jag hann knappt andas att hon skulle spåra. Hon drog iväg mot gågatan och jag tänkte att flickan har nog gått till mormor tre km bort. Men då borde hon ha kommit fram nu och mormor borde ha ringt... Med god fart fortsatte vi efter gågatan. Plötsligt drog hon iväg upp mot en jättesnöhhög. Tur man litar på hunden! Jag kopplade loss henne och sa åt henne att leta. Och mycket riktigt! En sekund senare så kom hon tillbaka med Amandas mössa! Så jag bad Gaija visa Amanda och det gjorde hon så snällt och när vi kom fram så drog hon av Amandas vante också. Där i ett hål låg min dotter. Hon hade somnat inne i snökojan.
Jösses! Tänk om jag hade tagit förgiet att hon hade gått och lagt sig utan att säga godnatt? Tänk om jag hade gått och lagt mig utan att ha koll på var hon var? Det var ju ingen värme ute heller dryga -12 grader...
Gaija är idag min lilla hjälte. Som tack för upphittandet (av en numera lite spak 13 årig dotter som lovat att aaaaldrig mera göra så) så fick hon ett litet spår och fick även hitta Amandas mössa (Tack Amanda). Det tog sekunder även där för henne att spåra på snöig väg och hitta en liten tjej. Superkul var det! =O)
Imorgon blir det tävling. Vi har väl haft det lite si och så med träningarna. Gaija har ialla fall varit på topp och haft skitkul på träningarna. Speciellt i torsdags då vi tränade med Sofia och Ludde. Hon had emed sig Rocky och Zena och Rocky blev bundisar. =O)
Jag tror vi var ute på bruks i dryga tre timmar. Vädret var också helt underbart. först började ajg och Gaija med alla moment i trean. Sofa var min duktiga assistent och hjälpte mig med fjärren och vittringsapporten samt dirigeringen. Tack Sofia! =O)
Igår var vi på påskmiddag hos svärmor så jag tränade med Gaija på en parkering i stan. Hon gick super där också! Allt var bara sååå himmla kul! Jag tror Gaija är en duracellkaning... Hon tar liksom aldrig slut. Man kan hålla på i timmar utan att hon slakar och har fått nog. tvärt om! Hon liksom jobbar och jobbar och blir ivrig och glad av att jobba!
När hon kommer hem vilr hon enstund och sen är hon fit for fight igen. Tala om drömhund va? Att ha en engagerad och glad hund somverkligen tycker att allt man hittar på med henne är toppen är helt otroligt. Allt jag hittar på är hon med på och ser så överförtjust ut att hälften vore nog. Ändå kan hon koppla av mitt i allt ihop. Bland hundar som busar och leker elelr folk som går omkring henne. Där kan hon ligga och liksom bara vara och är ändå på stort G igen så fort jag ber henne.
Hon funkar i allt som jag provar också. Det finns en liiiiten, liiiten plan på att kanske testa IPO med henne. Men först måste jag försöka hitta ngn (kanske OG i skelleftep?) kan ta oss under sina vingars beskydd. Jag ahr pratat med en tjej i södra sverige som har förklarat (ett antal gånger) hur det fungerar och lydnaden är ju liksom rätt färdig för oss. det enda jag behöver lära henne är att sätta sig framör mig vid vissa moment. Spåret är ingen problem heller. Ängsspår bör jag klara av.
Det är skyddet jag inte har ngn aning om och som jag behöver hjälp med.
Och ajg vet att gaija skulle älska att få bita i ärmen igen. Hon blir som galen så fort hon ser en ärm. Om Jörgen på lördagsträningana tar fram ärmen innan jag hinner vara med så har jag en galen hund som skriker och gör allt för att komma åt den där ärmen. Lyckas hon ta sig dit så sitter hon fast i den. Pang på liksom! Hon tar hela munnen full med ärmen och sen sitter hon fast som en liten igel. Jörgen kan flaxa, flyga och ha sig bäst han vill hon släpper inte föränn jag säger till.
Näpp. Nu ska jag försöka städa till lite här hemma och få snyggt. Sen ska jag ut till bruks och träna pyttelite samt ha jättekul med gaija och sen blir det middag för lilla familjen. Potatisgratäng med hemmagjorda köttbullar och revbensspjäll. Några av barnaskaran är och åter slalom idag. Jossan som har fått flunsan har tvingat iväg sig dit också... Hmmm... Det är inte bra men tydligen så ska hon klara det enligt henne. Nåja. Vi är inte mer än ett telefonsamtal bort och det finns en värmestuga att vila sig i.
Näpp! det duger inte att sitta här längre... Men ajg vill ge gaija ett stort gott ben för hennes lilla hjälteinsats igår! för tänk.. Jag hade ingen aning om att jag hade en dotter som sov i en snökoja igår kväll! Och inte ahde jag gått upp i den snökullen om jag inte haft Gaija!
Världens bästa Gaija! =O)
Glad påsk!
Nu är det kul igen!
Vi har en ny DATOR!!!!!
Fatta va? Under alla de år vi haft denna gammla dator och den har strulat och varit till bekymmer. Nu orkade vi inte mer. Fast vi absolut inte har råd så har vi nu en dator med massor av prestanda. Och vi har ngt som kallas för Vista också... Hasta la vista baby!
Så nu äntligen kan jag göra det jag vill på datorn utana tt dne plötsligt stängs av och allt jag gjort har försvunnit. Ibland har man hunnit spara men då har inte datorn gått att få igång efter en avstägning.
Det känns ara såhärligt och hade det inte varit Påsk nu så hade jag trott att det var julafton! Jag hade aldrig i mina drömmar trott att vi skulle få chansen att få oss en sprillans ny dator!
På söndag är det tävling. Jag har inte hunnit träna så mycket på grund av värk och mycket att göra. Det har varit mycket kring barnen... Varför har man bara 24 timmar varje dygn? Man skulle behöva 24 timmar plus åtta för sömn. då skulle jag hinna göra allt jag behöver samt få vila lite.
I morgon ska jag och Sofia fara ut till bruks och då ska jag ta en hårdkörning med Gaija. Måste nöta vittringsapporteringen igen. Hon har börjat slarva. ILLA!
Och det har ju snöat så det är bäst att jag jobbar med att inte äta snö på marken också. Och lite FF behöver jag träna med henne också.
Ha en trevlig påsk och njut av den goda maten, påskmusten och allt godis! =O)
Fatta va? Under alla de år vi haft denna gammla dator och den har strulat och varit till bekymmer. Nu orkade vi inte mer. Fast vi absolut inte har råd så har vi nu en dator med massor av prestanda. Och vi har ngt som kallas för Vista också... Hasta la vista baby!
Så nu äntligen kan jag göra det jag vill på datorn utana tt dne plötsligt stängs av och allt jag gjort har försvunnit. Ibland har man hunnit spara men då har inte datorn gått att få igång efter en avstägning.
Det känns ara såhärligt och hade det inte varit Påsk nu så hade jag trott att det var julafton! Jag hade aldrig i mina drömmar trott att vi skulle få chansen att få oss en sprillans ny dator!
På söndag är det tävling. Jag har inte hunnit träna så mycket på grund av värk och mycket att göra. Det har varit mycket kring barnen... Varför har man bara 24 timmar varje dygn? Man skulle behöva 24 timmar plus åtta för sömn. då skulle jag hinna göra allt jag behöver samt få vila lite.
I morgon ska jag och Sofia fara ut till bruks och då ska jag ta en hårdkörning med Gaija. Måste nöta vittringsapporteringen igen. Hon har börjat slarva. ILLA!
Och det har ju snöat så det är bäst att jag jobbar med att inte äta snö på marken också. Och lite FF behöver jag träna med henne också.
Ha en trevlig påsk och njut av den goda maten, påskmusten och allt godis! =O)
Finfrämmande och en gastkramande upptäckt!
Vi hade finfrämmande nu i fredags. Finfrämmandet hade med sig PALT!!! Alla som vill vara finfrämmande hos oss får gärna ha med sig palt. Alternativt inget alls. Man gör som man vill.
Men har man palt med sig så blir mna bjuden på hallonpaj! =O)
Det här hände med finfrämmandets hundar...
Så kan det gå! =O)
Men har man palt med sig så blir mna bjuden på hallonpaj! =O)
Det här hände med finfrämmandets hundar...
Så kan det gå! =O)
Morötter...
NY HEMSIDA!
http://gaijaexzena.zoomin.se
Kika in vet ja! Det är fortfarande under uppbyggnad men när den är klar kommer den att bli så fin så! =O)
Kika in vet ja! Det är fortfarande under uppbyggnad men när den är klar kommer den att bli så fin så! =O)
Jag har fyllt år! Och jag har haft en underbar träningskväll med Gaija. =O)
Nu har jag fyllt 30 för sista gången i mitt liv. Nästa gång blir det 40. Då kommer jag i tantvarningsåldern. Snälla! Om jag börjar bli tant, så säg till! Nog för att jag an vara en hagga. men jag vill inte bli tant ännu. ;O)
Jag bjöd på tacos i går kväll till min familj och Johan. Himskans trevligt var det! Josefin som har matlagning på sitt veckoshema hjälpte glatt till med tacosen. Hon är så duktig! =O)
Efter det underbara goda så bjöd ajg på kladdkaka med hallon och grädde. mumsigt värre! Kalddkakan hade Emelie bakat. Samt negerbollarna. =O) Jag ahde även banankaka. Den hade Amanda bakat. Visst ahr jag härliga barn? Min mamma hade också med sig fika och hon hade mina favvobullar. =O) Och mina favvokakor. Ökensand. WOW!
Jag fick en massa presenter också!
Av min svärmor fick jag pengar. Samma med mamma. Så nu har jag pengar till mina kennelkläder. Marianne är förvarnad så nu kanske jag har mig en fin utstyrsel fram till sommaren+ Det ska bli KUL!!!
Sen fick ajg av barnen en tavla som jag länge velat ha. en tavla med en vas med blommor. Låter lite som tantvarning va? Men den passar i köket med en hylla som jag fick av mamma förra året. Stefan ska få sätta upp den!
Sen fick jag två Dean Koontzböcker! Tack älsklingar!
Av Stefan, min darling, fick jag två veckor. Alltså han har ordnat så han kan ha självstudier i två veckor. Han ska alltså vara hemma tills efter påsk! Kan ni FATTA? Så skönt! Nu kanske jag kan återhämta mig...
Av Helena fick jag något ajg länge saknat. En bok om hundars hälsa. Den är superfin! Precis vad jag behöver! Helena! Du är inte min svägerska. Du är min blodssyster! Du vet precis vad jag behöver! Jag älskar dig! =O)
Av johan fick jag hundra gummibjörnar. eller var det tusen+ Alltså en hel tvåliters glassburk full med gummibjörnar. Det finns kvar... ;O)
Det finns en liten historia bakom gummibjörnarna. När ajg och Stefan var med i FBU (frivilliga befälsutbildningen) så kallades han för gummibjörnen. Han älskar gummibjörnar och hade alltid med sig sådana. Vi hade lustiga namn på oss alla.
I dag var det meningen att jag skulle gå en massagekurs. Men på grund av familjära omstänidigheter så skjuts den upp. Jag tänker på er och ni har funnits i mina tankar hela dagen. Och jag hoppas allt går åt rätt håll nu. Ni vet vem jag menar. Vill inte hänga ut någon här. *stora tröstkramar*
Nu i kväll var jag och Stefan till ridhuset i Höglandsnäs. Vi var dom enda där. Men OJ vad bra allt gick. Jag tar upp om Gaija här så får ni läsa om hur det gick med Zena på hennes blogg.
Eftersom att jag och Gaija strulade på sista tävlingen så har vi bestämt oss för att skärpa till oss. Jag har inte heller lika ont längre och går inte på lika mycket mediciner. Tack o lov! Så här gick det:
Frittfölj: Något pipig och jättehet! Men oj så kul det var! det var som att köra racer med en överstyrd bil. Hahah! Men vi svammlade inget och hon var koncentrerad. jättebra!
Inkallning med ställande och läggande: Något ouppmärksam. Jag körde viskningar och då var hon snabb på att lägga och ställa sig. Jag kommer att träna massor på just detta moment och jag ahr ju ett nytt sätt att träna på. Så vi får väl se hur det går.
Rutan: Inga problem! Raskt in i rutan och sen la hon sig långt bak. Snyggt. Däremot så vil hon lägga sig utan att jag ger kommando.
Apport med metallföremål: Super! Förutom att hon gör som vanligt. Hon travar in, men numera är det raska steg.
Fjärren: Jag ska viska. Det är givet. Det funkar ypperligt och hon går inte heller fram.
Kryp. Jag har nu under en tid tränat krypet baklänges. Alltså jag började emd att Gaija skulle ta kontakt med mig när jag sa kryp. Vilket resutlerade i att hon numera inte rusar krypande över mina fötter! Hon kan också backa krypandes! Idag testade jag för första gången att ta två steg fram. WOW! Hon följer MIG! Va? fattar ni? hon kryper MED mig! Jag ser en ljusning. tack Lena L (kennel Midälvaland)för tippset. Du är guld värd!
Sen körde jag lite ställande, läggande och sättande under gång. Gick super!
Hon är superhärlig att jobba med. Men något pipig och hetsig. Fast det rä kanske inte konstigt. Jag har inte hunnit träna med henne på hela veckan.
Men nu när jag fått en sådan fin present så kommer jag att ha både ork och tid att träna mer. Wow alltså!
Skillanden mellan Gaija och Aena är rätt stor när det gäller inlärning. Jag ahr alltid tyckt att gaija är en lätt hund att jobba med.Hon är ju så glad och posetiv. Men man får plugga rätt mycket med henne innan saker sitter ordentligt. Man får pilla med detaljer. Kanske det beror på att ajg aldrig har lärt en hund så mycket som gaija? Jag ahr ju aldrig kommit längre än till lkl2 och det är en gammal lydnad jag körde för över 20 år sedan...
Zena är otrligt snabb att lära sig. Det går på en sekund så ahr hon fattat. Lika viktigt är det nog att inte lära in fel på henne.Det går fort att lära in fel. Men vi behöver itne traggla som det jag och Gaija gör. Men det är kul att ha två så olika individer. Och båda är lika härliga att jobba med. glada och entuastiska!
Ha en trevlig fortsatt helg och njut av snövädret! ;O)
Jag bjöd på tacos i går kväll till min familj och Johan. Himskans trevligt var det! Josefin som har matlagning på sitt veckoshema hjälpte glatt till med tacosen. Hon är så duktig! =O)
Efter det underbara goda så bjöd ajg på kladdkaka med hallon och grädde. mumsigt värre! Kalddkakan hade Emelie bakat. Samt negerbollarna. =O) Jag ahde även banankaka. Den hade Amanda bakat. Visst ahr jag härliga barn? Min mamma hade också med sig fika och hon hade mina favvobullar. =O) Och mina favvokakor. Ökensand. WOW!
Jag fick en massa presenter också!
Av min svärmor fick jag pengar. Samma med mamma. Så nu har jag pengar till mina kennelkläder. Marianne är förvarnad så nu kanske jag har mig en fin utstyrsel fram till sommaren+ Det ska bli KUL!!!
Sen fick ajg av barnen en tavla som jag länge velat ha. en tavla med en vas med blommor. Låter lite som tantvarning va? Men den passar i köket med en hylla som jag fick av mamma förra året. Stefan ska få sätta upp den!
Sen fick jag två Dean Koontzböcker! Tack älsklingar!
Av Stefan, min darling, fick jag två veckor. Alltså han har ordnat så han kan ha självstudier i två veckor. Han ska alltså vara hemma tills efter påsk! Kan ni FATTA? Så skönt! Nu kanske jag kan återhämta mig...
Av Helena fick jag något ajg länge saknat. En bok om hundars hälsa. Den är superfin! Precis vad jag behöver! Helena! Du är inte min svägerska. Du är min blodssyster! Du vet precis vad jag behöver! Jag älskar dig! =O)
Av johan fick jag hundra gummibjörnar. eller var det tusen+ Alltså en hel tvåliters glassburk full med gummibjörnar. Det finns kvar... ;O)
Det finns en liten historia bakom gummibjörnarna. När ajg och Stefan var med i FBU (frivilliga befälsutbildningen) så kallades han för gummibjörnen. Han älskar gummibjörnar och hade alltid med sig sådana. Vi hade lustiga namn på oss alla.
I dag var det meningen att jag skulle gå en massagekurs. Men på grund av familjära omstänidigheter så skjuts den upp. Jag tänker på er och ni har funnits i mina tankar hela dagen. Och jag hoppas allt går åt rätt håll nu. Ni vet vem jag menar. Vill inte hänga ut någon här. *stora tröstkramar*
Nu i kväll var jag och Stefan till ridhuset i Höglandsnäs. Vi var dom enda där. Men OJ vad bra allt gick. Jag tar upp om Gaija här så får ni läsa om hur det gick med Zena på hennes blogg.
Eftersom att jag och Gaija strulade på sista tävlingen så har vi bestämt oss för att skärpa till oss. Jag har inte heller lika ont längre och går inte på lika mycket mediciner. Tack o lov! Så här gick det:
Frittfölj: Något pipig och jättehet! Men oj så kul det var! det var som att köra racer med en överstyrd bil. Hahah! Men vi svammlade inget och hon var koncentrerad. jättebra!
Inkallning med ställande och läggande: Något ouppmärksam. Jag körde viskningar och då var hon snabb på att lägga och ställa sig. Jag kommer att träna massor på just detta moment och jag ahr ju ett nytt sätt att träna på. Så vi får väl se hur det går.
Rutan: Inga problem! Raskt in i rutan och sen la hon sig långt bak. Snyggt. Däremot så vil hon lägga sig utan att jag ger kommando.
Apport med metallföremål: Super! Förutom att hon gör som vanligt. Hon travar in, men numera är det raska steg.
Fjärren: Jag ska viska. Det är givet. Det funkar ypperligt och hon går inte heller fram.
Kryp. Jag har nu under en tid tränat krypet baklänges. Alltså jag började emd att Gaija skulle ta kontakt med mig när jag sa kryp. Vilket resutlerade i att hon numera inte rusar krypande över mina fötter! Hon kan också backa krypandes! Idag testade jag för första gången att ta två steg fram. WOW! Hon följer MIG! Va? fattar ni? hon kryper MED mig! Jag ser en ljusning. tack Lena L (kennel Midälvaland)för tippset. Du är guld värd!
Sen körde jag lite ställande, läggande och sättande under gång. Gick super!
Hon är superhärlig att jobba med. Men något pipig och hetsig. Fast det rä kanske inte konstigt. Jag har inte hunnit träna med henne på hela veckan.
Men nu när jag fått en sådan fin present så kommer jag att ha både ork och tid att träna mer. Wow alltså!
Skillanden mellan Gaija och Aena är rätt stor när det gäller inlärning. Jag ahr alltid tyckt att gaija är en lätt hund att jobba med.Hon är ju så glad och posetiv. Men man får plugga rätt mycket med henne innan saker sitter ordentligt. Man får pilla med detaljer. Kanske det beror på att ajg aldrig har lärt en hund så mycket som gaija? Jag ahr ju aldrig kommit längre än till lkl2 och det är en gammal lydnad jag körde för över 20 år sedan...
Zena är otrligt snabb att lära sig. Det går på en sekund så ahr hon fattat. Lika viktigt är det nog att inte lära in fel på henne.Det går fort att lära in fel. Men vi behöver itne traggla som det jag och Gaija gör. Men det är kul att ha två så olika individer. Och båda är lika härliga att jobba med. glada och entuastiska!
Ha en trevlig fortsatt helg och njut av snövädret! ;O)
Två schäfrar och en tax...
Idag for jag och Helena (min älskade svägerska) ut till Gläntan. Blev en hel del roliga bilder på hudnarna.
Zena trodde absolut att man skulle snömula taxar. Så då gjorde hon det. Ivirigt påhejjad av Gaija. Lite lustigt det där. Zena har stor respekt för lite tax ialla fall. För när Lucia sa ifrån då slutade hon hoppa på henne och hoppade bara på sidan om. Jag vet itne men det måste vara känguru i Zena? Hon kan liksom aldrig var apå marken.
Att en så liten tax kan hänga med två spring (och hopp) galna schäfrar är helt otroligt.
Att jaga eller jagas... Även liten tax kan springa fort.
Hon är inte så stor, men envis!
Collieöron.
Som vnaligt så är hon i lften. Det där lilla mörka suddiga snett bakom är liksom en Tax.
Vi sammlade ihop oss lite. Man måste ju få lite snygga bilder också.
Att ta en snygg bild på Lucia var omöjligt. Här skymdes hon av en schäfer och så hann hon fara iväg...
Helena blev av med sin vante. Dom var sig inte riktigt lik när hon fick tillbaka dom.
Andra vanten är tagen. Lucia vill också ha vante. Tur dom var röda. Annars hade vi aldrig hittat dom igen.
Gaija och Zena får veta att om dom inte lämnar tillbaka vantarna så kan dom själva bli ett par snygga vantar, eller tofflor.
Jag tror inte dom lyssnade så noga. För här jagas stackarn av vanttjuvar! Märk väl att Lucia syns inte på bild. Hon har snösimmat ur bild.
Helena planerar en motattack med snö. Vilket resulterade i att dom trodde hon skulle kasta sina stackars vantar varje gång hon kastade snö.
Alla schäfrar räcker ut tungan på tre! Ett... Två... Tre! (kolla noga!)
Mot finland... Och vidare...
Snöyra.
Till slut så syntes knappt Lucia. Hon blev en snöboll som rörde på sig.
Och nu till dagens bild. Finns inga ord att beskriva denna bilden... Fast kanske man kan säga att Gaija har också lärt sig att vara i luften.
Tusen, tusen tack för en helt underbar dag Helena! Först gläntan och sen soptippen. Dagen har haft blandade fröjder! =O) Bäst var Gläntan!
Zena trodde absolut att man skulle snömula taxar. Så då gjorde hon det. Ivirigt påhejjad av Gaija. Lite lustigt det där. Zena har stor respekt för lite tax ialla fall. För när Lucia sa ifrån då slutade hon hoppa på henne och hoppade bara på sidan om. Jag vet itne men det måste vara känguru i Zena? Hon kan liksom aldrig var apå marken.
Att en så liten tax kan hänga med två spring (och hopp) galna schäfrar är helt otroligt.
Att jaga eller jagas... Även liten tax kan springa fort.
Hon är inte så stor, men envis!
Collieöron.
Som vnaligt så är hon i lften. Det där lilla mörka suddiga snett bakom är liksom en Tax.
Vi sammlade ihop oss lite. Man måste ju få lite snygga bilder också.
Att ta en snygg bild på Lucia var omöjligt. Här skymdes hon av en schäfer och så hann hon fara iväg...
Helena blev av med sin vante. Dom var sig inte riktigt lik när hon fick tillbaka dom.
Andra vanten är tagen. Lucia vill också ha vante. Tur dom var röda. Annars hade vi aldrig hittat dom igen.
Gaija och Zena får veta att om dom inte lämnar tillbaka vantarna så kan dom själva bli ett par snygga vantar, eller tofflor.
Jag tror inte dom lyssnade så noga. För här jagas stackarn av vanttjuvar! Märk väl att Lucia syns inte på bild. Hon har snösimmat ur bild.
Helena planerar en motattack med snö. Vilket resulterade i att dom trodde hon skulle kasta sina stackars vantar varje gång hon kastade snö.
Alla schäfrar räcker ut tungan på tre! Ett... Två... Tre! (kolla noga!)
Mot finland... Och vidare...
Snöyra.
Till slut så syntes knappt Lucia. Hon blev en snöboll som rörde på sig.
Och nu till dagens bild. Finns inga ord att beskriva denna bilden... Fast kanske man kan säga att Gaija har också lärt sig att vara i luften.
Tusen, tusen tack för en helt underbar dag Helena! Först gläntan och sen soptippen. Dagen har haft blandade fröjder! =O) Bäst var Gläntan!
Tack alla!
Först vill jag tacka alla för era snälla tankar och ord! Jag trodde ett tag att jag skulle få höra att jag är gnällig och ska vara glad att min man får en chans att göra ngt annat. Det är jag också. Jag unnar honom också att få komma bort och slippa gå hemma jämt. Det tär på en. Vi lever ju ihop hela dygnet. Jag vet inte hur många förhållanden som skulle klara det. Nu har vi ju varit med en om en hel del svårt. Skillanden nu är att det svåra är utdraget till över ett år. Jag är så himmla rädd att ajg iten ska fixa det! Att ajg itne ska orka fysiskt. Psykiskt fixar jag det. Jag ahr varit med om större psykiska påfrestningar. Men så som jag känner det i kroppen nu så skrämmer det mig.
Jag har haft så ont att mina morfinliknande mediciner inte funkat idag. Jag ahr fått köra bil med dessa mediciner i mig också. Det känns ytterst obehagligt. Men vad ska ajg göra? Barnen kan ju inte måsta sitta hemma bara för att jag har ont? Dom har sportlov och har varit hemam hemskt mycket ändå. Mycket på grund av mig. =O(
Jag tog mog till mig att skriva om allt det somhänt oss på sista tiden. Jag skrev ett långt mail till Aftonbladet. få se om dom ids svara. jag ska nog slänga iväg lite fler mail till lite fler tidningar. Få se om någon av dom nappar också.
Det jag skulle vilja hända är att jag som inte har någon talan inte ska komma i kläm. Det är ju det som har hänt. Jag måste axla den tyngsta biten. Även om Stefan mår hemskt dåligt av att inte kunna hjälpa mig så känns det som om det är jag som hamnat i rävsaxen. Och AF behöver itne tq någon som helst hänsyn till mig. Vad händer om jag itne orkar? Vem ska då ta hand om barnen? Alltså allvarligt. det här skrämmer mig!
Hur gör man då? Vad händer med barnen? Kommer Socialen och tar dom?
Förut hade jag ju skov med värk. Men nu dom sista åren så har det blivit mer och mer. Min kropp arbetar på övertid med smärta och överbelastas av allt skit. Alltså det är INTE läge att bli sämmre. jag ahr ju försökt nu hela det hrä året att gå till sjukgymnast och få olika behandlingar. Tex akupunktur, akupressur och ciruklationsövningar. Inget hjälpte. Jag jobbar med mina cirkulationsövningar här hemma men jag får då bara mer ont... Jag kan göra ca 5 st upprepningar av en övning sen är det stopp.
Jag tröstar mig ialla flal med att jag har en underbar man och att jag har underbara barn. Hundarna är mitt livselixcir. Utan alla dessa underbara varelser och alla underbara människor omkring mig skulle jag inte ha orkat.
Tack för att ni finns! =O)
Jag har haft så ont att mina morfinliknande mediciner inte funkat idag. Jag ahr fått köra bil med dessa mediciner i mig också. Det känns ytterst obehagligt. Men vad ska ajg göra? Barnen kan ju inte måsta sitta hemma bara för att jag har ont? Dom har sportlov och har varit hemam hemskt mycket ändå. Mycket på grund av mig. =O(
Jag tog mog till mig att skriva om allt det somhänt oss på sista tiden. Jag skrev ett långt mail till Aftonbladet. få se om dom ids svara. jag ska nog slänga iväg lite fler mail till lite fler tidningar. Få se om någon av dom nappar också.
Det jag skulle vilja hända är att jag som inte har någon talan inte ska komma i kläm. Det är ju det som har hänt. Jag måste axla den tyngsta biten. Även om Stefan mår hemskt dåligt av att inte kunna hjälpa mig så känns det som om det är jag som hamnat i rävsaxen. Och AF behöver itne tq någon som helst hänsyn till mig. Vad händer om jag itne orkar? Vem ska då ta hand om barnen? Alltså allvarligt. det här skrämmer mig!
Hur gör man då? Vad händer med barnen? Kommer Socialen och tar dom?
Förut hade jag ju skov med värk. Men nu dom sista åren så har det blivit mer och mer. Min kropp arbetar på övertid med smärta och överbelastas av allt skit. Alltså det är INTE läge att bli sämmre. jag ahr ju försökt nu hela det hrä året att gå till sjukgymnast och få olika behandlingar. Tex akupunktur, akupressur och ciruklationsövningar. Inget hjälpte. Jag jobbar med mina cirkulationsövningar här hemma men jag får då bara mer ont... Jag kan göra ca 5 st upprepningar av en övning sen är det stopp.
Jag tröstar mig ialla flal med att jag har en underbar man och att jag har underbara barn. Hundarna är mitt livselixcir. Utan alla dessa underbara varelser och alla underbara människor omkring mig skulle jag inte ha orkat.
Tack för att ni finns! =O)
Övertorneå och så var det den där tävlingen ja...
Jag börjar med tävlingen som vi var med på i söndags. den var minsann allt lite lustig! Alla de hundar, som jag känner så pass väl att jag kan säga ngt om, som alltid brukar gå rätt bra på tävlingar hamnade på nedre delen av resultatlistan. Och de hundar som kämpat och kämpat men som sällan får så bra poäng hamnade överst. Jag tyckte det var skitkul att Sanna och Dino kom så bra till! =O). Vad duktiga dom är! Jag vet nog hur dom har kämpat och kämpat... Och nu fick dom sitt förstapris! GRATTIS!
För oss gick det sämre. Vi hamnade på näst sista plats. Gaija hade ialla fall skitkul och tyckte snön var god att äta.
Jag vet precis vad anledningen till att det gick så dåligt för oss är. Det är mitt fel.
Jag har itne hunnit träna ordentligt med henne. OCh det beror bland annat på att jag har varit med emelie på sjukhus för hennes tonciller, varit själv sjuk med all värk och massor med mediciner samt att vi har en rätt stor omställning i familjen just nu. Alla känslor har varit upp och ner för oss.Jag har helt enkelt haft svårt för att göra ngt vettigt överhuvudtaget. Och så har det varit mycket stress. Dagen till ära på tävlingsdagen så var jag dessutom fullproppad med medicin. Jag var rätt impad av mig själv som fixade tävlingen med två alvedon, en Tramadol och treo i kroppen. För vad sägs om den cocktailen? Man blir ju bara av tramadolen lite lullig i huvudet... *suckar* Min kropp säger just nu att ta det lungt. emn det går inte. Och strax ska ni få förklaringen. Det känns som om jag har blivit överkörd av en ångvält.
Vet ni vart Övertorneå ligger? de som bor i piteå kanske vet att det är dryga 21 mil dit. Rätt långt om man har sin äkta hälft där...
Japp ni läste rätt. Min man bor där nu. Det känns svårt. Jag hade hellre haft honom hos mig och jag vet att han vill vara hos mig. Men se det går inte!
Arbetsförmedligen tycker att min man ska gå en utbildning i Övertorneå. Han ska nämligen bli automationstekniker! Inte för att det säkert ger jobb utan för att han bara ska det.
Jag vet att AF måste rätta sig efter vad regeringen hittar på. Och hitta på det kan dom! Så min knäpp på nosen är inte AF utan regeringen.
Det är alltså bestämt att min man ska bo i Övertorneå och gå en utbildning han absolut inte är intresserad av och som inte garanterar ngt jobb...
Jag ska bo här i Piteå ensam med mina tre barn, två hundar och en katt. Jag ska själv sköta om huset, bilen gå på alla föräldramöten, utvecklignssamtal, ta hand om sjuka barn, ha all kontakt med handikappomsorgen, särskolan, sköta allt det ekonomiska, städning, tvätt, snöskottning, handling, skjutsa och hämta barn, läxor osv...
Jag förväntas klara av det själv även om jag inte kan köra bil på grund av all värk och mediciner jag äter. Just nu så är jag nerkörd av allt som har varit runtomkring det här. Det känns verkligen i kroppen och knoppen.
Efter att ha levt tillsammans med min man i dryga 20 år så får jag inte det.
Någon annan har bestämt det.
Någon annan har beslutat att jag ska leva utan min man utan att ha frågat MIG om det först?
Någon annan har bestämt att min man MÅSTE gå en utbildning han INTE är intresserad av!
Någon annan har bestämt att han ska bo så långt borta från mig utan att kunna hjälpa mig när jag behöver det. Någon annan har bestämt att min man och jag får inte leva tillsammans i exakt 54 veckor...
Någon annan har bestämt att när jag är riktigt, riktigt dålig inte kommer att kunna klara av allt det som det förväntas att en förälder ska klara av...
Jag ahr inga rättigheter. Jag får ingen hjälp förutom från hemtjänsten. Men vi har inte råd med den även om vi får göra 50% avdrag. det hjälper inte för vår ekonomi är ändå så dålig att vi går nästan back varje månad. vissa månader går vi back också...
Alla dessa tankar gör att jag leds till funderingar hur det går för andra som är i ungefär samma situation som mig? Eller de som har det ännu svårare? Hur gör dom? Hur klarar dom sig?
ok. det är bara ett år. emn det gör så ONT i mig att inte få leva med min man. Jag har inte valt det utan någon annan har bestämt det över mitt huvud. Var finns mina rättigheter som människa?
Jag tröstar mig med att jag har vänner som kan ställa upp. Men dom kan knappast ställa upp på mig som min man gör. Jag kan inte förvänta mig att de ska skjutsa mina barn när inte jag kan det osv... Jag kan inte bruka deras hjälpsamhet hur som helst. Dom har ju också sina egna liv med arbeten, familj osv...
Mina barn har fått ett arbetsschema. Dom måste hjälpa till ännu mer. Men dom har ju skola, läxor och annat som dom måste göra. Dom är ju barn och måste också få vara det. Jag kan ju inte heller ha dom att skjutsa mig när jag måste ta mig med bilen någonstans.
Idag har min mamma som är 74 år fått sljutsa mig på affären. Hon behöver hjälp av rullator för att kunna ta sig fram obehindrat på stadens gator. Fatta va?
Jag är 38 år och min mamma måste hjälpa mig. Just nu känns det väldigt förnedrade för mig. Det är tungt att vara beroende av sin man. Men ännu tyngre av att vara beroende av sin mamma vid min ålder.
Min man får faktiskt komma hem någon gång då och då. Han får reseersättning för en gång i månaden. Vi har itne räd med att han reser hem utöver det. Även om han får lite extra pengar för att bo borta så räcker inte pengarna. För det blir en fördyrning när man bor på två ställen. Det blir ändå dubbla matkonton osv.
Jag vill ha min man tillbaka. Jag är gift med honom och älskar honom oerhört mycket. Någon har tagit honom och jag tror att någon heter Regeringen.
Hur länge ska man orka slåss mot väderkvarnar? Hur länge ska man orka vara människa?
Visst. det finns dom som har det ännu svårare än mig. men det här är min verklighet och jag har så väldigt mycket svårt bakom mig. Ska det aldrig ta slut? Ska man aldrig få lite lugn och ro i sitt liv? Eller är det när man dör man ska få det? Först då?
Jaja.. Jag får kämpa på ett tag till... Få se hur det går. Jag tar en dag i taget. ett steg i taget...
Tur jag har mina hundar som kan ge mig lite utrymme och låta mig få en stund för mig själv ute i skogen. Lite frisk luft och motion dör jag inte av. Tack o lov. Och det ästa av allt. regeringen kan inte ta av mig mina hundar som dom gjort med min man... Inte ännu ialla fall. Dom får jag ialla fall behålla!
SCHLUT KLAGAT!
Här kommer det några bilder från Övertorneå.
Övertorneås kyrka. Jättevacker!
Lite bilder från tefans studentlya. Han bor i Avasaxa. Alltså i Finland men studerar i Sverige...
Dörren till höger är dörren som leder ut till korridoren. Sen har han en garderob, kyl/frys och micro... Dörren till vänster är hans toa med dusch. 
Bänken bakom toadörren är hans skafferi.
Sängen och fönstret. Han ahr en fin utsikt mot Torneälv. Om man nu kan ta bort alla bilar som står framför fönstret. ;O)
Nyrenoverad toa. Ialla fall kaklet är nytt. Inga lister i taket och inga hängare för handduken. men ren kan min man ialla fall hålla sig och skita kan han också göra. Man ska inte klaga! ;O)
Rummet han hyr luktar gammal frityrolja och gammalt matos. Han bor under en pub. Men han bor billigt. 1600 i månaden för ett sådant här rum. Fast inte vet jag... Jag hade inte velat bo så där. Jag skulle vilja bo hemma. ;O)